Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.

Nyheter


  • Sveriges bästa svetsare
    Uttagningstävlingar till Yrkes-SM har i år anordnats i Norrköping, Piteå och Sandviken. Elever från industritekniska programmets svetsinriktning från hela Sverige har haft möjlighet att tävla om de sex åtråvärda platserna till finalen i Yrkes-SM som hålls den 23-25 april i Karlstad.
    De två elever med bäst resultat från respektive uttagningstävling gick direkt vidare till Yrkes-SM där vinnaren i svets kommer att ingå i yrkeslandslaget.Svensk industri har ett stort behov av kvalificerad arbetskraft och satsningar på unga är viktigt. Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och attraktionskraften för yrkesutbildningar. Det var ett gäng taggade, fokuserade och lite nervösa deltagare som genomförde tävlingarna. Sammanlagt 30 elever från tolv olika gymnasieskolor ställde upp i uttagningstävlingarna som anordnades av Bråvallagymnasiet i Norrköping, Strömbackagymnasiet i Piteå och Bessemerskolan i Sandviken.NorrköpingEn av de två tjejerna som deltog i tävlingarna, Imla Stridh från Fredrika Bremergymnasiet, sade: ”Pirrigt, nervöst men jätteroligt att kunna vara med!” när SVT frågade på plats i Norrköping.Förstaplatsen i Norrköping tog Jacob Örnberg från Kungsmadskolan tätt följt av Melcer Stenberg från Bråvallagymnasiet.SandvikenDeltävlingarna innehåller totalt fem timmars effektiv svetsning under en dag och ställer höga krav på koncentration, planering och målmedvetenhet.– Vi har suttit i tre månader och övat på allt som kan komma, säger Mille Holck från Bessemerskolan till Lokaltidningen.Han får medhåll av sina klasskamrater Hampus Nordengren och Melvin Forsberg. Målet var tydligt:– Jag vill komma etta eller tvåa och ta mig vidare till SM, säger Mille Holck.Mille knep också förstaplatsen i Sandviken, följt av Hampus. De kommer att få tävla i Karlstad.PiteåI Piteå tog Filip Johansson första platsen och Jesper Stenlund den andra, båda från Strömbacka.– Eleverna visade att övning ger färdighet och uppvisar redan i dag en yrkesstolthet, säger yrkeslärarna Robert Johansson och Nicklas Roslin.YrkeslandslagetYrkes-SM anordnas vartannat år och vinnaren i respektive gren kommer att ingå i Yrkeslandslaget. Bakom tävlingarna står WorldSkills Sweden, ett trepartssamarbete mellan Staten, Svenskt Näringsliv och LO men genomförandet av tävlingarna är helt beroende av gemensamma och frivilliga insatser från de olika branscherna.Svetstävlingarna drivs av Svetskommissionen, Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och IF Metall. Huvudsponsorer direkt från industrin är Lincoln Electric, Linde Gas och Kiwa.Svetskommissionen samordnar insatserna, men elevernas medverkan, lärarnas engagemang och sponsorernas stöd och medverkan är avgörande för förverkligandet av uttagningstävlingar och final i Yrkes-SM. Alla deltagande elever, oavsett resultat, kan ta med sig erfarenheten och lägga till ytterligare en rad i sitt CV. Ett stort grattis till alla fina placeringar och lycka till i finalen på Yrkes-SM 2024.
    Läs mer

  • Fogningsdagarna i Lund
    Fogningsdagarna är svets- och fogningsbranschens årliga konferens. Just nu pågår konferensen i Lund och samlar ett hundratal deltagare från hela branschen.
    Efter Svetskommissionens årsmöte och en kort inledning av Svetskommissionens vd Mathias Lundin startar Tetra Pak svets- och fogningsbranschens konferens Fogningsdagarna.Mikael Wahlgren berättar företaget med fokus på packaging och processing. Han fortsätter med bakgrund och historia för att sedan landa i vad TetraPak ser som framtiden.- Vi måste vara med i utvecklingen. Förpackningsmaterial måste vara återvinningsbara och miljövänliga. TetraPak gör 200 miljarder förpackningar per år. Den mängden medför att vi måste ta vårt ansvar och ha en hållbar verksamhet, säger Mikael Wahlgren.Svetsning är mycket viktigt för företaget och TetraPak följer extremt höga krav längs hela verksamheten. Maskinparken, både för processing och packaging, är i mestadels rostfritt och följer alla globala standarder. Detta för att kunna säljas och användas överallt. Hanteringen av livsmedel kräver att TetraPak säkerhetsställer att t ex hygenisk design, diskbarhet, hygienrisker m.m följer alla standarder för detta. Livsmedelskraven är väldigt höga och ställer i sin tur krav på svetsningen.I Lund arbetar cirka 4000 anställda som bygger Tetra Paks utrustningar.- På vårt produktioncenter i Lund bygger vi våra maskiner som går ut til hela världen. Fokus är på "liquide foods" sk fyllningsmaskiner. Vi har ett tiotal produktionscentrum runt om i världen och vi håller enormt hög kvalitet i vår svetsning. Samma standarder och krav gäller i Colombia som i Lund. Om produkten kommer från Lund eller Indien spelar ingen roll, de håller samma standard och kvalitet i alla delar, säger Mikael Wahlgren.– Svetsstandarderna och andra kvalitetskrav som vi inom livsmedelsindustrin har att leva efter kräver ett gigantisk kvalitetsarbete. Jag är inte ensam i det arbetet utan vi har ett team av kvalitetsansvariga. Mitt jobb går ut på att se till att alla våra sajter når samma höga kvalitetskrav, säger Stefan Andersson som är Global Welding expert på TetraPak.TetraPak använder inom grenen processing ca 10000 ton rostfritt material per år och det får inte förekomma en enda por i sammanfogningarna. 100 procent porfritt alltså. Det uppnår Stefan och TertraPak genom att guida TetraPaks svetsansvariga på företagets olika produktionssajter med utbilding, utveckling, handledning mm.– Huvudsysslan är att se till att alla våra sajter jobbar på samma sätt. Vi inom livsmedelsindustrin har höga krav på oss. Det måste bli perfekt varje gång vi lägger en svets, säger Stefan Andersson. Björn Rundkrantz, K-utveckling /ESS. Tar vid och talar om praktisk svetsning inom forskningsvärlden, dvs om hur de "brände ihop ESS-anläggningen".- I stort sett alla metoder för svetsning har används på ESS men förvånande mycket handlar om traditionell tig-svetsning, säger Björn Rundkrantz.Specifikationen på minimal krympning, täthet, trycktålighet ställer höga krav på sammanfogningen. Likaså design, årkomst och att kraven på att framtidssäkra för service och uppdateringar gör fogningsarbetet komplicerat.- Vi mötte stora utmaningar i varje dela av byggprojektet. Till exempel felaktiga toleranser, som kommer av att flera leverantörer varit inblandade, ställde ofta till det och behövde lösas, säger Björn Rundkrantz.Björn berättar om kreativa lösningar och kostsamma omtag som repositionering av komponenter för att nå upp till de unika kravspecifikationer som ett "one-of -a kind-projekt" som detta har.– Som ni förstår så har vi väldigt låg bågtidsfaktor i sådant här projekt eftersom prioriteringen är kvalitet, säger Björn Rundkrantz. Klas Bjerede, TechWeld , berättar om deras arbete med ESS-anläggningen där de var med och reparerade ett kylblock där svetsningen inte nådde upp till utlovad specifikation.– Vi fick kapa bort 49 anslutningar. Endast tre nådde kravspec, säger Klas Bjerede.Vid återmontering så klarade TechWeld inte inbränningskraven utan att egentligen förstå varför.– Det visade sig att vi stött på något som kallas maragonieffekten, säger Klas Bjerede.TechWeld utvecklade därför en svetsmetod, kvalificerade metoden och utförde därefter arbetet.– Uppdrag var avancerat och fick lösas ihop med samarbetspartners, säger Klas Bjerede.Sammanfattningsvis så lyckades TechWeld att 1. Ta fram Orbitalutrustning, AMI 415 samt innersvetshuvud 2. Utveckla metod och ta fram en rotgas för att minska Maragonieffekten och klara inträngningskraven. 3. Proceduren kvalificerades sedan enligt ISO 15613. 4. Utföra stutsbytena på site.– Vi är stolta att vi klarade allt detta inom projektet tidsrymd, cirka månader, säger Klas Bjerede. Klara Trydell, Swerim , pratar sig varm för elektrolytisk rengöring av svetsfogar som ger en effektivare svetsoxidborttagning på ett miljövänligare vis är än traditionell betning. Hon delger fakta om ett antal delprojekt för fogrengöring bland annat laserablation och delger de olika metodernas påverkan på arbetsmiljö och även dess effektivitet. Klara Trydell avslutade ämnet med att tipsa om pågående forskning.Det andra ämnet som Klara talar om är svetsrök och projektet MIREL FCW och hon gör en genomgång av metod och resultat.
    – Målet har varit att identifiera och förstå risker med olika typer av tillsatsmaterial för att kunna ge relevant information och rekommendationer till svetsare, samt att ta fram nya flussfullda trådar och skyddsgaser som ger minskad frigörelse av metaller, speciellt sexvärt krom. Detta ska hjälpa till att förbättra arbetsmiljön för svetsare, säger Klara TrydellAv projektet har nya produkterna tagist fram vilka har reducerad frigörelse av metaller, speciellt Cr(VI), och på så sätt förbättra arbetsmiljön.I projektet har hela kedjan från materialutvecklare till forskare inom svetsprocesser, analys av svetsrökspartiklar till miljömedicin. samarbetat. Från miljömedicinfältet kommer Alexander Holm, Sahlgrenska Universitetssjukhus/Göteborgs Universitet . Han talar om luftföroreningars påverkan på våra små luftvägar. Alexander är tydlig med att han inte vet något om svetsning men att han kan mycket om våra luftvägar och hur luftmiljö påverkar dessa.– Svetsrök är oerhört komplex men det vi med säkerhet kan säga är att den medför vissa risker, kronisk bronkit, astma, KOL, kronisk bronkit, lungcancer och att svetsning/svetsrök undertrycker imunförsvaret i våra lungor, säger Alexander Holm.Han menar att risker som gäller svetsrök även gäller alla andra liknande främmande partiklar som vi får i oss, skillnaden är egentligen mängden och storleken på partiklarna. Nickel, mangan och sexvärt krom har alla olika risker men Alexander redogör endast snabbt riskerna. Poängen är att vi måste skydda oss från exponering.– Just ökad inflammationskänslighet är tydligt hos svetsare. Vaccinering mot pneumekocker diskuteras men det finns ännu inga riktlinjer, säger Alexander Holm.Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Svetsare är mer mottagliga än andra jämförbara grupper även om det finns få studier på inflamationer i de övre luftvägarna. Från Höganäs kommer Torstein Gröstad, manager brazing development. Han talar om hårdlödning och dess användningsområden.Vissa kriterier bör till för att få till en bra fog med lödning.- Rätt design på fogen, åtomst är viktigt. Det är viktigt att det är rent. Hur man monterar delarna tillsammans vid lödningen är viktigt för att kapilärkraften ska fungera som det är tänkt. Rätt tillsatsmaterial, rätt legering och hanteringen av tillsatsmaterialet är viktigt. Hur man håller arbetsstycke, punktlödning eller fixturer. Hur processen ser ut, temperatur, atmosfär, avkylning. allt ger utslag på hur väl du lyckas, säger Torstein Gröstad.Fördelar med lödning är många. till exempel går artfrämmande material att sammnfoga. Toleransnivång är bättre än med motsvarande sammanfogning med svetsning.– Höganäs sysslar med metallpulver men det finns mängder med olika vsarianter av tillsatsmaterial. tejp, filmer, och andra solida tillsatsmaterial är vanligt, säger Torstein Gröstad.Det finns flera processr för lödning. Torstein talar om tre, induktionslödning, vacuumlödning och gasreglerad lödning, dvs lödning i en kontrollerad atmosfär.Exempel på applikationer för hårdlödning är katalysatorer, oljekylare värmeväxlare, gasturbiner, diamantskivor (diamond disks) som används både som verktyg och som halvledare i i industrin. Viktigt att förstå är att det inte finns något tillsatsmaterial som passar för lödning av alla applikationer. Varje applikation behöver rätt tillsats.– Lödning är en bra lösning för arbetsstycken med komplexa geometrier med låg svetsbarhet, säger Torstein Gröstad.
    Mette Ramberg, Alleima EMEA talar om ett helt nytt material i duplexfamiljen SAF 3007 – speciellt framtagen för Umbilicals dvs själva navelsträngen (röret) från oljeplattformen till själva brunnen. SAF 3007 presenterades för bara tre veckor sedan.- Fördelar: högre sträckgräns, bättre utmattningsegenskaper, samma korrosionsegenskaper, lägre vikt, mycket god svetsbarhet, är billigare än motsvarande/äldre 2507, säger Mette.Nyheten är att 3007 är legerat med volfram.Efterfrågan kommer av att brunnarna ligger djupare och djupare,– Vi har brunnar som ligger på 2450 meter djup vilket ger ett tryck upp till 20000 psi, säger Mette Ramberg.Alleima har även tagit fram ett arteget tillsatsmaterial som överensstämmer med legeringen. Från Outokompu kommer deras R&D. Rostfritt stål i broapplikationer är grejen enligt Paul. Fördelar med rostfria broar är minskad påverkan på samhället (broar behöver inte stängas av för underhåll), låg livcykelkostnad, estetiskt tilltalande även över tid, lång livsvcykel.Rostfria broar tål klorider och luftföroreningar, regn är snarare positivt (sköljer bort andra föroreningar) än negativt som det är för broar av kolstål som i sin tur drabbas av korrosion.Paul säger att Outokompu testar sina stål i olika klimat, saltrik miljö sliter på stål och man vill veta var vilken stålkvalitet bör användas.– Vårt arbete har resulterat i Eurocode 3 EN1993.t.4 Corrision Resistance Factors. Eurocoden är ständigt uppdaterad med nya stålsorter. Den rekomenderar stålsorter beroende på var applikationen ska stå, säger Paul Janiak.Paul visar jämförelse av kostnader över en broars livsspann och menar att även om materialet jämförelsevis är dubbelt så dyrt som kolstål så är den kostnaden låg i perspektivet vad hala projekteringskostnaden och de kommande årens underhåll är. Kostnaden för en bro i duplex stål blir lägre (i jämförelse) ju högre trafikbelastningen är.– Vi har sett ett uppsving för broar i rostfritt/duplex stål, och är man intresserad av hur sådana broar svetsas så rekommenderar jag vår Welding handbook. Den skickar jag med glädje till den som hör av sig, säger Paul Janiak.Paul presenterar projektet Sunlight/Longlife där man tagit fram koncept med optimerad design i duplex som ger en kostnad just över motsvarande bro i kolstål.– Ska man bygga en bro så gör materialval enligt Eurocode. Rostfritt stål är ofta konkurrenskraftigt i bärande konstruktioner i utsatt miljö, säger Paul Janiak. Johan Ingemansson från Lincoln Electric brinner för svetsning av så kallade superaustenitiska stål.– Man brukar lite slarvigt säga att ett superautenitiskt rostfritt stål har ett PRE större än 40, säger Johan Ingemansson.De helaustenitiska rostfria stålen kan innehålla spår av sekundära utskiljningar, vanligen sigmafas, men halterna är normalt mycket låga varvid dessa inte påverkar de mekaniska egenskaperna eller korrosionsmotståndet nämnvärt. Sekundära utskiljningar kan dock bildas om materialet utsätts för temperaturområdet 600-1000 °C, (vilket sker vid svetsning) varvid upprepad exponering under lång tid vid dessa temperaturer bör undvikas.– Generellt har de helaustenitisk rostfria stålen bra svetsbarhet och kan svetsas med de vanliga svetsmetoderna men med ökad legeringshalt krävs naturligtvis mer noggrannhet. Generellt kan man utgå från att de lägre legerade exempelvis 1.4438, 1.4439, 725LN (1.4466) upp till Alloy 904L (1.4539) kan svetsas med tillsatsmaterial som ger ett svetsgods med motsvarande legeringsinnehåll (så kallade arteget). Från Alloy 904 och uppåt svetsas dessa ofta med tillsatsmaterial som ger svetsgods av nickelbastyp. Det finns dock ett antal undantag från detta främst beroende på speciella applikationer och korrosionsmiljöer, säger Johan Ingemansson.Med ökad halt av legeringsämnen påverkas inträngningen negativt. Fogberedningen bör anpassas med något större fogvinkel. Rot/ spaltöppning ska användas, vanligen 2–3 mm. Svetsgods av typen nickelbaslegeringar är generellt känsliga för varmsprickor. Spraybåge/pulsprogram bör användas för att få ner temperaturen så att sträckenergin hålls på acceptabla nivåer.– Enda undantaget är om kontrollerad, fullständig släckglödgning utförs direkt efter svetsning, säger Johan Ingemansson.
    Läs mer

  • Avancerad och rostfri läsning
    Svetsar du höglegerade och avancerade material eller vill du veta mer om hur det går till? Då är temat i Svetsen #1 något för dig.
    Svetsen #1 2024 blandar hårda och mjuka ämnen, lite som numrets intervjuobjekt Eleanor Bodling också gör. Karriär på GKN Aerospace, musik och småbarn. Läs intervjun med henne och inspireras.En annan kvinna får också ta plats i numret. Ingenjören Olivia Danielsson arbetar som tillsatsmaterialutvecklare på Esab och berättar om vad det yrket innebär och hur man kniper ett sådant guldjobb. "Nyfikenhet och viljan att lära sig nytt" är väsentligt enligt Olivia.Säkerhet kring handhållen laser är på tapeten, och det lär bli mer av den varan nu när maskinerna allt oftare installeras på verkstäder runt om i landet. Svetsen har koll på läget.En fråga som vi alla i branschen brottas med, eller iaf borde brottas med, är - hur löser vi bristen på kompetenta svetsare? Är lärlingsutbildningar svaret? Eller finns svaret i GY 25?Dessutom:Tema: Höglegerade & avancerade material
    Titansvetsning
    Svetsning av superaustenitiska stål
    Högre halter av sexvärt krom
    Höljestyper för rostfria stål
    Korrosion
    Sverigas bästa svetsare som gör upp i SM
    AG-rapporter
    Aktuella kurser
    Yrke: Tillsatsmaterialutvecklare
    Mässan Svets och fogningsteknik
    Fogningsdagarna
    Standardspalten
    Säkerhet handhållen lasersvets
    Plastsvetsskolan, trådsvetsning i plast
    Intervjun: Eleanor Bodling
    Det innebär GY 25 för svetsarutbildningar
    Svetsarlärlingar
    Nytt från forskningsvärlden
    Ni som är medlemmar i Svetskommissionen och/ eller Svetstekniska föreningen kan aktivera konto på svetsen.se. Är du inte medlem bli det! Vill du bara få hem tidningen så går det bra att prenumerera. Det är förmånligt (480 kr/år). Ordinarie pris är 169 kr per nummer. Alla som arbetar på medlemsföretag och har lämnat sin uppgifter till Svetskommissionen har numera full tillgång till Svetsen.se och tidningen och dess arkiv.
    Läs mer

  • Nytt avtal från AF för utbildning
    Den 1 februari 2024 började ett nytt avtal med Arbetsförmedlingen gälla för arbetsmarknadsutbildningar inom industri på 27 orter. Det nya avtalet väcker frågor. Svetskommissionen reder ut de vanligaste frågetecknen.
    Varför betalar inte Arbetsförmedlingen längre för svetsarprövningsintyg ( svetscertifikat)? I det nya avtalet ersätts utbildaren för utfärdade IW-diplom i stället för utfärdade svetsarprövningsintyg. Ett svetsarprövningsintyg är ett tidsbestämt intyg på svetsarens handlag för en svetsmetod i ett enskilt arbetsmoment. Ett svetsarprövningsintyg säger ingenting om svetsarens kompetens på något annat än just det prövade arbetsmomentet. För att garantera att eleven får en bra svetsutbildning har Arbetsförmedlingen nu valt att ersätta utbildaren för utfärdade IW-diplom i stället. Deltagaren får genom detta en bättre ställning på arbetsmarknadenEtt IW-diplom är ett utbildningsbevis och i utbildningen ingår teori och praktiska övningar. Eleven examineras både teoretiskt och praktiskt, där de praktiska examinationerna är provläggningar enligt ISO 9606.Det ingår alltså flera svetsarprövningar i de av Arbetsförmedlingen upphandlade utbildningarna. De är en del av utbildningen. IW-diplomet är ett bevis på genomgången utbildning.Man kan säga att det är ett sätt att tänka om. Ett företag bör anställa på utbildningsbevis, inte ett tidsbestämt arbetsprov. Men om deltagaren känner sig osäker kan man prata med läraren. Ofta väljer läraren att fylla i ett protokoll för övervakning av svetsarprövning vid examinering, men de kan välja att fylla i ett svetsarprövningsintyg i stället.Om du är tveksam över vad ett IW-diplom betyder och innehåller kan du läsa mer längre ner.Företagen vill bara anställa mig om jag har ett svetsarprövningsintyg ( certifikat ). Det är för att företaget oftast inte vet att ett IW-diplom visar på bredare kompetens än vad ett svetsarprövningsintyg gör. I ett IW-diplom ingår flera svetsarprövningar samt teoretiska prov. En svetsare med IW-diplom har genomgått en kvalitetssäkrad utbildning och är väl förberedd för ett arbete.En annan anledning är att företag ska kunna visa att personalen har rätt kvalifikationer beroende på kraven som ställs på företagets produktion.En svetsarprövning är ett dokument som visar svetsarens färdigheter och som ingår i företagets kvalitetssystem. Det är företaget som ska se till att svetsarna har genomfört relevanta svetsarprövningar. Det ska väl inte Arbetsförmedlingen betala för? Arbetsfömedlingen har nu upphandlat utbildningar som ger en bred kompetens och en kort startsträcka på den nya arbetsplatsen.Varför ska jag anställa en svetsare med IW-diplom? - För att kunna arbeta i vår produktion, som är 3834-certifierad, krävs svetsarprövningsintyg.Med ett IW-diplom så har eleven genomgått en kvalitetssäkrad utbildning med både teori och många praktiska övningar följt av examinationer. Eleven examineras praktiskt enligt ISO 9606 och har alltså genomfört flera övervakade svetsarprövningar.Utbildaren har sett till att eleven har de bästa förutsättningarna att snabbt komma in i produktionen på er arbetsplats, vilket bland annat innebär att kunna lägga relevanta svetsarprövningar som krävs för just er verksamhet.Ett IW-diplom betyder väl inget? Jag går ju miste om något nu. Precis tvärtom! Ett svetsarprövningsintyg är tidsbestämt och visar på svetsarens handlag för ett visst arbetsmoment. Ett IW-diplom, vilket många tyvärr inte vet, betyder att du genomgått en omfattande utbildning med både teori och praktiska moment. Alla praktiska examinationer du genomför ÄR svetsarprövningar enligt ISO 9606. Det är din lärare som övervakar och fyller i ett protokoll för övervakning av svetsarprövning. Din lärare kan och får lika gärna fylla i ett svetsarprövningsintyg. Det är ett giltigt underlag för examination. Men det viktiga här är att IW-diplomet visar på en bredare kompetens än ett svetsarprövningsintyg. Sprid gärna informationen.Exempel på vad en person har för praktisk kompetens med ett IW-diplom. Exemplen nedan gäller för metod 111, ferritiska och rostfria stål och beskrivs mycket kortfattat som mål för den praktiska delen av utbildningen.IW-diplom, MMA, kälnivå Inför examination ett: Grundläggande praktisk färdighet för att kunna svetsa kälsvetsar i plåt i svetslägena PA, PB, PF och PG.Inför slutexamination för IW-diplom kälnivå (examination två): Praktisk färdighet för att kunna svetsa kälsvetsar i plåt i svetsläge PD och rör i svetslägen PB, PD och PH.Sammanlagd tid för praktiska övningar: 140 timmar IW-diplom, MMA, plåtnivå (stumsvets) Allt ovanstående under kälnivå med tillägg:Inför examination tre: Kunna svetsa enkelsidiga och dubbelsidiga stumsvetsar i svetslägen PA och PC med och utan mejsling och slipning.Inför slutexamination för IW-diplom plåtnivå (examination fyra): Kunna svetsa kälsvetsar i hörnförband i svetsläge PF, stumsvetsar i T-förband i svetslägen PB och PF, enkel- och dubbelsidiga svetsar i svetsläge PF och enkelsidiga stumsvetsar i plåt i svetsläge PE.Sammanlagd tid för praktiska övningar: 150 timmar IW-diplom, MMA, rörnivå Allt ovanstående under käl- och plåtnivå med tillägg:Inför examination fem: Kunna svetsa enkelsidiga stumsvetsar i rör i svetslägen PA, PC och PH.Inför slutexamination för IW-diplom rörnivå (examination sex): Kunna svetsa enkelsidiga stumsvetsar i rör i svetslägen PH och HL045.Sammanlagd tid för praktiska övningar: 150 timmar Teori tillkommer Utöver praktisk utbildning och examination så genomgår diplominnehavaren teoretisk utbildning som examineras beroende på nivå, material och metod på IW-diplomet. Många elever på IW-godkända skolor kommer ut i arbetslivet med IW-diplom för flera metoder och nivåer.Om någon säger att IW-diplomet inte betyder något så kan du nu berätta eller hänvisa till denna text.Elisabeth Öhman
    Läs mer

  • Angående gaslarm på Säpo i Solna - fosgen
    Vid 12.30-tiden på fredagen gick det initiala gaslarmet vid Säkerhetspolisens högkvarter i Solna. Larmet gällde en misstänkt gasläcka. Nu riktas misstankarna mot pågående svetsarbeten.
    Säpos fastigheter och närliggande byggnader evakuerades. Totalt har åtta personer med symptom tagits om hand på sjukhus enligt Region Stockholm. Flera av de som förts till sjukhus är poliser som reagerat på en doft när de anlänt till platsen direkt efter larmet. Polisens presstalesperson Anders Bryngelsson säger till TT att ingen ”ur allmänheten” har förts till sjukhus och han har inga uppgifter om allvarligt skadade personer.Sensorer på byggnadens tak ska ha gett utslag på den mycket giftiga gasen fosgen, enligt uppgifter till flera medier. Uppgifterna har i dagsläget inte bekräftats av polis, som från sin sida säger att det saknas bevis på att ett gasutsläpp över huvudtaget har ägt rum.Säpo skriver på sin hemsida att räddningstjänsten konstaterade att det ”inte fanns någon gas varken inne i lokalerna eller utanför byggnaden.”Det spekuleras om orsaker till larmet. En teori som tagit fäste hos ett flertal medier är att utsläppet härstammar från svetsarbeten i eller i närheten av byggnaden.Svetsning i sig kan inte ge upphov till fosgen. Svetsning som utförs korrekt kan aldrig ge upphov till fosgen. Svetsning som utförs i icke kontrollerade miljöer på ett felaktigt vis kan dock ge upphov till fosgen i mycket små mängder. På sidan svetsarätt finns checklistor och utbildningsmaterial med syfte att bland annat undvika uppkomsten av fosgen.Checklista_svets_arbetsplatsledare tillfälliga arbetsplatser.pdfChecklista_svets_tillfälliga_arbetsplatser.pdfFosgen kan bildas vid svetsning i miljöer där det förekommer ångor av klorerade kolväten som trikloretylen, perkloretylen eller metylkloroform. Fosgen, som användes som stridsgas under första världskriget, kan orsaka lungödem.Vid svetsning av metalldelar, som rengjorts från fett med klorerade kolväten, till exempel trikloretylen eller tetrakloretylen, kan fosgen bildas. Detta kan ske även i närheten av bad med klorerade kolväten. Användningen av dessa klorerade ämnen har minskat avsevärt under de senaste 30 åren i vårt land.Fosgen, vars systematiska namn är karbonyldiklorid (COCl2), är en färglös och mycket giftig gas.Fosgen användes under första världskriget som stridsgas. Idag används fosgen vid framställningen av polykarbonat och polyuretan. Fosgens doft har beskrivits som unken men även som angenäm - liknande doften av nyslaget hö. Vid inandning kan lungödem uppstå, vilket i sin tur kan leda till bestående funktionsnedsättning i lungorna.Artikel i tidningen Svetsen som berör fosgen. (2010)Jens Nyström
    Läs mer

  • Gy25 och möjlighet till statsbidrag
    Nya ämnesplanerna Gy25 för gymnasieskola och Komvux börjar gälla från och med 1 juli 2025. Därefter kommer alla elever få ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Elever som påbörjat sin utbildning innan dess läser enligt nuvarande Gy11 och får som tidigare kursbetyg.
    Nya ämnesplanerna, Gy25, för gymnasieskola och Komvux börjar gälla från och med 1 juli 2025. Därefter kommer alla elever få ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Elever som påbörjat sin utbildning innan dess läser enligt nuvarande Gy11 och får som tidigare kursbetyg.Ansökan om statsbidragNu har Skolverket öppnat för att söka statsbidrag för omställningen. Ansökan ska ske mellan 1 mars och 2 april 2024 och vänder sig till huvudmän för gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Bidraget får användas till kostnader för kompetensutveckling, informationsinsatser och handledning. Anslaget för 2024 är 60 miljoner. Ansökan hittar du på Skolverkets hemsida.BakgrundKursbetyg har funnits sedan 1994 och har fått utstå en del kritik. Kritiken har handlat om att ett ämne blir uppdelat i flera betygssatta kurser vilket bidrar till en fragmentering av kunskapsinnehållet och att eleven får flera kursbetyg i samma ämne. Ett tidigt misslyckande följer eleven till slutbetyget och speglar inte nödvändigtvis elevens kunskaper och förmågor i slutet av studierna. Kursbetygen har inneburit täta bedömningstillfällen och stress för både lärare och elever.De nya ämnesplanerna innebär att ett ämne har en eller flera nivåer, där eleven får betyg i högsta avslutade nivå. Eleven får längre tid på sig innan det slutgiltiga betyget sätts. Läraren får bättre möjligheter att planera utbildningen långsiktigt och utifrån en helhetssyn.Nyheter för svetsinriktningenSvetsningens grunder Svets Grund kommer att heta Svetsteknik och blir uppdelat i två nivåer på 100 poäng vardera. Eleven och läraren har gott om tid att gå igenom svetsningens grunder inklusive gassvetsning, skärning och lödning. Ämnet Svetsteknik kommer också passa bra för elever från andra program som vill prova på svetsning eftersom det kan byggas på med ytterligare en nivå.Svetsmetoder Kursnamnen Kälsvets, Stumsvets och Rörsvets kommer att försvinna men kursinnehållet kommer att rymmas i de nya ämnena Svetsmetod MMA, Svetsmetod MIG/MAG och Svetsmetod TIG. Varje nivå inom respektive svetsmetod kommer att bli 200 poäng. Motivering till detta är bland annat att en elev som har studerat till svetsare inom gymnasieskolan ska ha kunskaper i varje svetsmetod motsvarande minst 200 poäng. En arbetsgivare kan med trygghet veta att en elev med betyg i en svetsmetod har många timmar praktisk övning och bra grundläggande kunskaper. För lärare blir det en omställning i ”tänket” då tidigare Kälsvets 1 (100 poäng) och Kälsvets 2 (100 poäng) i exempelvis MMA nu kommer att motsvaras av Svetsmetod MMA nivå 1 (200 poäng). Det är samma innehåll men färre betygstillfällen. För de skolor som undervisar enligt IW-riktlinjen betyder detta att IW-diplom kan utfärdas efter nivå 1, 2 och 3.Yrkesutgångar Skolverkets rekommenderade yrkesutgångar för svetsare på industritekniska programmet kommer att vara snarlika. Det motiveras av att en elev som har utbildat sig till svetsare ska ha en viss grundnivå för att vara som bäst förberedd inför arbetslivet. Arbetsgivare vet vad eleven förväntas ha för kunskaper oavsett skola. Yrkesutgångarna kommer som tidigare att vara två: ”Svetsare” och ”Svetsare mot IW”. Den senare byter namn från ”Internationell svetsare”. Namnbytet motiveras av att många inte känner till utbildningsriktlinjen ”International Welder” – IW. Utbildningsriktlinjen innehåller minimikrav för svetsutbildning framtaget internationellt. Inte för att den utbildade svetsaren ska kunna arbeta utomlands, även om det naturligtvis är en möjlighet. Det handlar i första hand om en kvalitetssäkrad utbildning . Diplomen som utfärdas av Svetskommissionen till godkända elever kallas IW-diplom. Som tidigare är yrkesutgångarna rekommenderade och huvudmän kan anpassa till viss del efter regionala behov.Redan nu kan du ta del av alla hittills beslutade ämnen på Skolverkets hemsida under ”Aktuell information om Gy25”. Ämnesplaner från Remiss 3 där bland annat Svetsmetod MMA, Svetsmetod MIG/MAG och Svetsmetod TIG finns med beräknas vara beslutade i mars 2024 liksom de nya programstrukturerna.Har du frågor kring kompetensförsörjning så kan du ta kontakt med Elisabeth på kansliet. 
    Läs mer

  • Vi jobbar med kompetens
    En framgångsrik industri kräver en bra kompetensförsörjning och det är ett område som Svetskommissionen lägger stort fokus på. Kompetensförsörjning är ett brett område och en del är att se till att utbildningar håller rätt kvalitét. Svetskommissionen kvalitetssäkrar utbildningar inom fogningsteknik på flera nivåer efter grundskolan.
    Industrin i Sverige sysselsätter direkt och indirekt nästan en miljon personer vilket utgör 20 procent av sysselsättningen. Industrin står för ca 20 procent av BNP och 77 procent av exporten enligt Industrirådet.Vi samarbetar med flera myndigheter så som Skolverket, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för Yrkeshögskola samt Universitets- och högskolerådet, men även fristående aktörer, för att uppnå kvalitetssäkrad utbildning. Svetskommissionens arbete består i att vara sakkunnig och rådgivande instans mot myndigheter samt att kvalitetsgranska utbildningar och utfärda diplom eller certifikat till godkända elever.Inom högskolan finns utbildning till svetsingenjör (IWE), som mastersprogram på Kungliga Tekniska Högskolan och Högskolan Väst. Kurser i lasersvetsning (ELW) hålls på Luleå Tekniska Högskola. Vill du ha en yrkeslärarexamen inom sammanfogning granskas din ansökan efter kriterier uppsatta av AG14.Inom Yrkeshögskolan finns flera avgiftsfria utbildningar inom svetsområdet. Du kan bland annat studera till svetsspecialist (IWS) på yrkeshögskolor i Jönköping och Trollhättan. Det finns även utbildningar till svetsare (IW) på mer avancerade nivåer än i gymnasieskolan i Osby och Norrköping. Om du kan erhålla ett IW- eller IWS-diplom är utbildningen granskad av oss.Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar inom industri utbildar varje år svetsare. Vi kvalitetssäkrar alla upphandlade utbildare och utfärdar IW-diplom till godkända svetsare. Svetskommissionen bistår också Arbetsförmedlingen genom att vara sakkunnig instans inför offentliga upphandlingar.Inom Gymnasieskola och Komvux samarbetar vi med Skolverket i utformning av ämnesplaner och yrkesprogram genom att vara delaktiga i det nationella programrådet för industritekniska programmet. Fler och fler gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar väljer att bli kvalitetsgranskade av Svetskommissionen för att kunna erbjuda sina elever IW-diplom. Det är inte ett krav från Skolverket, men utbildningen får en viktig kvalitetsstämpel.Fristående utbildningsföretag kan också erbjuda utbildningar inom fogningsområdet som är kvalitetsgranskade av Svetskommissionen. Eleverna som studerar hos en godkänd utbildare kan få diplom eller certifikat efter godkända prov som svetskonstruktör (IWSD), svetskontrollant (IWI), svetsspecialist (IWS), svetstekniker (IWT), plastsvetsare (EPW), och termisk sprutning (ETS).Läs mer om våra godkända utbildare och de olika utbildningarna under svets.se/utbildningVi arbetar också med Yrkestävlingar föra att locka unga till branschen. Den 15 respektive 22 februari är det uttagningstävlingar till Svets-SM. Välkommen att besöka skolorna för att stödja de tävlande och valet av yrket som svetsare. Bilden till artikeln är från Besssemerskolans uttagningstävling 2023. Läs mer om Svets-SM: svets.se/uttagningstavling2024Har du frågor kring kompetensförsörjning så kan du ta kontakt med Elisabeth på kansliet. 
    Läs mer

  • Fogningsdagarna 2024
    Den 21-22 mars är det återigen dags för våra uppskattade Fogningsdagar! Konferensen hålls i år i forskningsstaden Lund. Det är nu hög tid att anmäla sig och säkra sin plats på konferensen och på studiebesöken!
    Den första dagen har som vanligt ett späckat seminarieprogram, temana är rostfritt stål och andra höglegerade avancerade material samt möjligheter med forskning och ny teknik. Konferensens andra dag består av högintressanta studiebesök på ESS och Tetra Pak. I anslutning till konferensen genomförs som brukligt Svetskommisisonens årsmöte.Fram till den 1 mars finns reserverade rum för konferensen att boka på Grand Hotell och Hotell Lundia.Läs mer och anmäl dig här.
    Läs mer

  • IIW:s 77:e årsmöte, Rhodos
    IIW:s 77:e årsmöte (Annual Assembly) äger rum 7-12 juli 2024 på Rodos Palace Hotel and Convention Center, Rhodos, Grekland.Cirkulär 2 innehåller massor med bra information om mötet. Har du planer på att delta, eller vill du veta mer om IIW:s arbete och kommissioner, kontakta oss på Svetskommissionens kansli.
    Läs mer via:
    Läs mer

  • Svetsen går nu ut till alla
    Svets-och fogningsbranschen har en historia som sträcker sig tusentals år båkåt. Sedan slutet av 1800-talet har dock svetsning sett ut ungefär som den fortfarande gör, eller? Temat i #4 är historiska perspektiv på svetsning.
    Ett CV lika omfattande som det Bertil Pekkari har är ovanligt. Som hockeyspelare värvades Bertil till spel I högsta ligan med Gais. Väl på plats i Göteborg inleddes studier på Chalmers och resten är, som det sägs, historia. Läs den.

    Vi har besökt Ljungby Maskin och pratat rekrytering, svets, robotar och vikten av att vara förnuftiga. Men även om lek och ha roligt på jobbet.

    Temat handlar om historiska perspektiv på svetsning.

    I Svetsen finns även omfattande nyttoartiklar om brännsvetsning, pulverbågsvetsning och självklart en ny del av vår plastsvetsskola.
    ...och självklart mycket mycket mer

    Svetsen finner du i vår app eller i din/företagets brevlåda.
    Från och med detta nummer har alla anställda på våra medlemsföretag (de som rapporterat sin mejladress till Svetskommissionen) tillgång till Svetsen digitalt och hela vårt digitala arkiv. www.svetsen.se Ni som är medlemmar i Svetskommissionen och/ eller Svetstekniska föreningen kan aktivera konto på svetsen.se. Är du inte medlem bli det! Vill du bara få hem tidningen så går det bra att prenumerera. Det är förmånligt (480 kr/år). Ordinarie pris är 169 kr per nummer.Bli prenumerant här Dessutom: Svetsens förlags styrelse har fattat beslut om att erbjuda tidningen digitala utgåva gratis i ett år till alla gymasieelever i årskurs två på Industritekniska programmet med inriktning svets. Det som krävs för att få tillgång till tidningen är du som elev anmäler dig på vår sida.Tidningen är inte bara en tidning Svetsen har ett fullt sökbart arkiv som ger dig tillgång till all kunskap om svetsning presenterat i ett lättläst format. Arkivet hittar du på svetsen.se.Innehåll i urval #4 2023 Tema: Historiska perspektiv på svetsning.
    Svetsning genom tiden.
    Då uppfanns svetsning.
    Kvalitet hos svetsar i byggnadsverk av stål - i ett historiskt perspektiv.
    Punktsvetsning - Teknik, utveckling och framtidsutsikter.
    Historien om International Institute of Welding.
    AG-rapporter.
    Svetsmässan.
    Fogningsdagarna.
    Reportage från Ljungby Maskin.
    Standardspalten.
    Nå högre produktivitet med pulverbågsvetsning.
    Bättre resultat och ekonomi med brännsvetsning.
    Plastsvetsskola - Uppvärmd verktygssvetsning.
    Intervjun: Bertil Pekkari.
    Så blir du en IWE-svetsingenjör.
    Svetstekniska föreningen

    Läs mer

  • En flygande start 2024
    Aldrig är människans uppfinningsrikedom så stark som när vi prövas i vardagen och tvingas lämna de gamla hjulspåren. Många kriser har kommit och gått och vi har alltid lyckats ta oss ur dem. I tuffa tider som kräver handlingskraft frågar sig många om inte ”någon bara kan göra något". Och allt som oftast är det just det som händer.
    Denna ”någon” som kliver fram är naturligtvis företagen. Företagen kan utveckla, ställa om och hitta alternativa vägar för att lösa problem. Innovationer kommer från människor som med hårt arbete sett till att växla upp sina idéer till praktiska lösningar.Vi vill se ettt tätt samarbete med våra medlemsföretag under året för att ta till vara nya affärmöjligheter och driva branschens frågor framåt. Vill du engagera dig så är du hjärtligt välkommen att höra av dig till oss.Och, om ert företag ännu inte är medlemmar så blir ni det enklet här.Tillsammans säkrar vi framtiden och ser till att det blir en flygande start ur startblocken, nu när ekonomin vänder. Svenskt Näringslivs film om Sveriges företags förmåga att lösa utmaningar inspirerar oss så här vid årets början.
    Läs mer

  • Ny YH-utbildning, Specialist inom svetsautomation
    Vill du öka dina kunskaper inom svetsning och automatiserade svetsprocesser? Önskar du förvärva kompetens som är högt eftertraktad av företagen och arbeta inom en bransch där utvecklingen är i ständig förändring?
    Den nya YH-utbildningen, på Högskolan Väst, Specialist inom svetsautomation , är resultatet av ett nära samarbete med näringslivet. Det innebär att din kunskap kommer att vara färsk och efterfrågad när du avslutar utbildningen.Förutom att lära dig om svetsprocesser och metallurgi kommer detta unika program utrusta dig med kunskap och färdigheter inom svetsautomatisering, grundläggande robotprogrammering samt ekonomi inom svetsning och automation. Detta öppnar dörrar till nya spännande möjligheterKontakta programansvarige Ebrahim Harati för ytterligare information: ebrahim.harati@hv.se Programdetaljer Utbildningens namn: Specialist inom svetsautomationLängd: Yrkeshögskoleutbildning 2 årOmfattning: 400 YH-poäng (yhp)Studietakt: HelfartAnsökningstid: 15 mars 2024 till 15 maj 2024 (Öppen för sen anmälan)Programstart: Hösten 2024Ort/Studieform: Campusutbildning i Trollhättan. Praktikperioder vid ledande branschföretag.Examen: Yrkeshögskoleexamen specialist inom svetsautomation
    Läs mer

  • Så ska vi undvika en ännu större arbetskraftsbrist
    Enligt Industriarbetsgivarna kommer industrin sammantaget att skapa 50 000 nya jobb i hela landet de närmaste åren. Parallellt pensioneras var fjärde medarbetare inom basindustrin under den kommande tioårsperioden medan gymnasieskolans industritekniska program utexaminerar mindre än hälften så många elever som industrin behöver rekrytera.Tillgången till industriteknisk kompetens bedöms minska med 40 procent till 2035. Kompetensförsörjningen måste lösas på alla nivåer.– Industriarbetsgivarna har identifierat sju förslag som kan göra skillnad för kompetensförsörjningen. Det handlar om att stärka yrkesprogrammens koppling till industrin såväl som fler utbildningsplatser och att underlätta för utländsk arbetskraft, säger Per Hidesten, Industriarbetsgivarna.
    Industriarbetsgivarnas sju förslag:
    1. Dimensionera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov 2. Stärk yrkesprogrammens koppling till industrin 3. Se över gymnasieskolans struktur 4. Ge fler tillgång till yrkesvux 5. Skapa fler platser på yrkeshögskolan 6. Vårda omställningsstudiestödet 7. Underlätta för kompetensförsörjning genom utländsk arbetskraft
    Läs mer om Industriarbetsgivarna och kompetensfrågor
    Läs mer

  • Anmälan till IIW:s 77:e årsmöte på Rhodos är öppen
    IIW:s 77:e årsmöte äger rum 7-12 juli 2024 på Rhodos, Grekland.Det går redan nu att anmäla sig! Mycket mer information hittar du på mötets hemsida.
    Läs mer via:
    Läs mer

  • Bli svetsingenjör (IWE) - läs masterexamen i svetsteknik på HV
    I höst startade Högskolan Väst ett tvåårigt masterprogram i svetsteknik.Programmet gör det möjligt för studenterna att samtidigt erhålla två olika kvalifikationer: en masterexamen i svetsteknik och diplom gällande International Welding Engineering (IWE).
    I höst startade Högskolan Väst ett tvåårigt masterprogram i svetsteknik, med 11 internationella studenter inskrivna för det nuvarande läsåret. Programmet omfattar ett brett spektrum av ämnen, inklusive avancerad materialvetenskap, svetsprocesser, svetsmetallurgi, kvalitetssäkring inom svetsning, oförstörande provning, utmattning- och brottmekanismer, och mer.
    Programmet gör det möjligt för studenterna att samtidigt erhålla två olika kvalifikationer: en masterexamen i svetsteknik och diplom gällande International Welding Engineering (IWE). IWE-diplomet erbjuds i samarbete med Svetskommissionen. Masterprogrammet inkluderar kurser som överensstämmer med IWE:s läroplan. Efter framgångsrik avslutning av dessa kurser har studenterna möjlighet att genomföra en muntlig examination som genomförs av Svetskommissionen mot en extra avgift, vilket gör det möjligt för dem att erhålla IWE-diplomet.
    De som är intresserade av IWE-utbildningen uppmanas att kontakta programansvarig vid Högskolan Väst, Prof. Paul Kah.
    Läs mer

  • Nystart av AG 41a
    Ett mycket engagerat gäng från många intressanta företag runt om i Sverige samlades igår för en nystart av arbetsgruppen för rostfritt stål, nickelbaslegeringar och titan.
    På detta första och mycket produktiva möte diskuterades både tekniska frågor, framtida arbetsätt, form och upplägg för gruppen. Johan Löthman, Alleima, valdes till ordförande. Dagen avslutades med en rundvandring i Alleimas smältverk och på forskningscentrum.På plats i Sandviken var:
    • Johan Löthman, ordförande Alleima EMEA AB
    • Maria Asuncion Valiente Bermejo, Högskolan Väst-Trollhättan
    • Sten Wessman swerim
    • Staffan Hertzman swerim
    • Mette Frodigh, Alleima EMEA AB
    • Ola Runnerstam, Kemppi
    • Erik Poohl, OSTP Sweden AB Örnsköldsvik
    • Joakim Ekeroth, Svetskommissionen
    • Paul Janiak, Outokumpu
    • Anna Skogö, Bilfinger Engineering & Maintenance Nordics AB
    • Hannes Löfgren, FORSMARKS KRAFTGRUPP AB Östhammar
    • Vahid Hosseini, ESAB
    samt fotograf Elisabeth Öhman, Svetskommissionen.Läs mer om AG41a och kontakta Joakim Ekeroth om du är intresserad av att vara med i gruppen. Gruppen är även intressant för tillverkade företag och särskilt för dig som är svetsansvarig. Nästa möte är den 31 januari 2024 i Stockholm.Vi kan även tipsa om en användbar guide på Alleimas hemsida för svetsning i rostfria, nickel-bas eller titanmaterial. https://www.alleima.com/en/technical-center/welding-guide/
    Läs mer

  • Lyckat Forsknings-
    seminarium

    Den 26 oktober anordnade Svetskommissionen ett välbesökt Forskningsseminarium hos Swerim i Stockholm.
    Programmet överblickade aktiviteter hos forskningsutförare för svets- och fogningsteknik från hela Sverige. Dagen avslutades med ett besök i Swerims labb med en exposé över alla möjligheter som finns för utveckling, provning och simulering av material, svetsning m.m. Stort tack till Swerim och alla medverkande för en fantastiskt intressant och lyckad dag.Läs mer och ta del av presentationerna här https://svets.se/fs2023  
    Läs mer

  • Webbinarium 9 november om kvalitetssäkrad svetsutbildning
    Svensk industri behöver fler skickliga svetsare! Yrkessvetsare (IW) är en vass utbildning i en spännande bransch med avancerad teknik. Svetsaryrket kräver både god praktisk färdighet och teoretisk kunskap. Ett IW-diplom talar om att utbildningen är kvalitetsgranskad.
    Arbetar du som studie- och yrkesvägledare och vill veta mer om svetsutbildning? Eller står du själv inför valet att välja utbildning eller vill du skola om dig?Om du intresserad av att veta mer om kvalitetssäkrad svetsutbildning anmäl dig till vårt webbinarium med Johan Ankre som berättar om utbildningen till diplomerad yrkessvetstare (IW) och om möjliga karriärvägar. Boka in torsdagen den 9 november kl 13-14.Läs mer och anmäl dig här.IW-utbildning sker i gymnasieskolan, via kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller som YH-utbildning.
    Läs mer

  • Pernilla är årets yrkessvetsarelev (IW)
    Under Svetslärarmötet delas pris ut till årets IW-elev, årets IW-utbildare och årets IW-lärare. I år tilldelades 49-åriga fd barnskötaren Pernilla Dahlberg priset för årets yrkessvetsarelev.
    Pernilla är en elev från Lernia Utbildning AB i Trollhättan, eller rättare sagt så hon var hon det; numera kan hon titulera sig diplomerad yrkessvetsare med anställning på GKN Aerospace i Trollhättan. Det är inte många som kniper ett sådant prestigefyllt arbete som första anställning. Pernilla tycks dock vara väl förtjänat av det.Hon berättar att hon tycker bäst om att svetsa Tig.- Äh, det kommer naturligt att svetsa Tig, jag har ju lång erfarenhet från att arbeta med limpistol från mitt jobb som barnskötare, säger Pernilla och skrattar.Hon är sådan, ödmjuk och humoristiskt. Självklart blir man inte "en riktigt duktig yrkessvetsare" av att arbeta med att limma ihop kollage och julstjärnor tillsammans med barn - men man får antagligen med sig ett stort tålamod från yrket som barnskötare.Mehmed Aleckovic är den svetslärare som arbetat med Pernilla.- Vi fick ibland hålla för öronen när vi gick förbi Pernillas svetsbås, det kom en hel del svordomar när det inte blev som hon ville. Fast vilket tålamod hon har! Pernilla har kört på övat och övat ännu mer. Och nu är hon en riktigt duktig yrkessvetsare som tagit alla IW-diplom som vi erbjuder, säger Mehmed Aleckovic.Att det blev svetsning för Pernilla är lite av en slump.- Jag var less på mitt jobb och ville göra annat. Jag visste att jag var tvungen att säga upp mig för att ta mig ur det, så det gjorde jag utan att egentligen ha en plan för framtiden. Det var först när jag kollade in Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar och såg ordet "industriteknik" som jag blev nyfiken. Jag tänkte "Vad fan är det?", säger Pernilla.Hon bokade in sig på en visning på Lernia men när hon kom dit vågade hon knappt gå in i "plåtskjulet".- Det var jag och några yngre killar på plats och jag var inte särskilt imponerad av den skumma anläggningen som i mina ögon mest såg ut som ett plåtskjul. Precis när jag skulle avvika så tilltalade en av killarna mig och frågade om jag också skulle kolla på utbildningen och jag hörde mig själv svara "javisst" så jag blev liksom tvungen att stanna och vara med för att inte verka konstig, säger Pernilla.Hon kollade även på CNC och automation, men det kändes inte alls lockande. Svets däremot, det kunde vara något.- Jag tyckte att det verkade spännande, en blandning av teori och hantverk. Det passar mig, säger Pernilla.Under åren på IW-utbildningen så har Pernilla kommit att tycka mycket om sitt yrkesval. Hon har uppvisat en stark vilja att bli så bra som möjligt.- Ibland har vi fått säga till henne att släppa svetspistolen och be henne avsluta eftersom det är dags att gå hem, säger Mehmed Aleckovic.Han är mycket imponerad av hennes mod och genomförandet av karriärbytet. Pernilla hade aldrig hållit i en svetspistol, knappt sett en svetsmaskin. Hon kunde enligt egen utsago knappt uttala ordet "industriell" och nu är hon en fullfjädrad diplomerad yrkessvetsare som landat sitt första jobb på prestigefyllda GKN.- Det stora abetet med svets - och med sig själv - som hon har genomfört är mycket inspirerade. Hon har utöver att fixa hela utbildningen på ett mycket bra vis även funnit tid och kraft att hjälpa andra elever och dessutom kommit hit dagligen med en positiv inställning och verkligen visat en vilja att lära sig, jag är kanske partisk i frågan men jag tycker att det är helt rätt elev som får årets utmärkelse, säger Mehmed Aleckovic.MotiveringPernilla Dahlberg är en elev på Lernia Utbildning AB i Trollhättan som har en positiv och stark vilja. Hon är organisatorisk med ett stort engagemang som med värme och ärlighet har berikat oss alla på skolan. Pernilla har genomfört en imponerande ­satsning på sig själv då hon gått från att ha arbetat med barnomsorg i 25 år till att nu vara en välutbildad och riktig duktig yrkessvetsare. Pernilla kommer dessutom varje dag med en bra inställning och hjälper även gärna sina kurskamrater. Hon är en ­person som absolut tillför en god arbetsstämning och som med sitt lyckade ­karriärbyte definitivt är inspirerande.

    Läs mer

  • Nu samlas Sveriges svetslärare
    Svetslärarmötet 28-29 september 2023 på Lustikulla Konferens, Liljeholmen i Stockholm har tema "Erfarenhetsutbyte". Konferensen samlar Sveriges svetslärare samt de företag som är intresserade av att fortsätta säkra tillgången på kvalificerad och kvalitetssäkrad arbetskraft.
    En gång om året samlas Sveriges svetslärare för utbyten, uppdateringar och information. Självklart sker även en hel del erfarenhetsutbyte, vilket även är årets konferenstema. Hela programmet hittar ni på svets.se/SLM. Följ evenemanget i sociala medier via #SLM2023.Mötet pågår under två dagar i Lustigkulla konferens i Liljeholmen i Stockholm. Första dagen avslutas med att årets svetslärare, årets svetsutbildare och årets svetselev utses.Svetslärarmötet inleds av Lars Cambell som underströk lärarnas vikt i branschen.- Utan lärarnas produktion så har ingen av oss i branschen en affär, säger Lars Cambell.Först ut är Mathias Lundin, vd, Svetskommissionen, som delger ny information och berättar om statusläget, han tar avstamp i Svetskommissionens arbetsgrupp som fungerar som branschens yrkesnämnd, AG14.Läs mer om branschens AG14 här.- Det kommer att ske ganska stora förändringar framöver men vi påverkar skolverket så gott vi kan och jag upplever att de lyssnar på oss, säger Matihias Lundin.Betygseformen kommer att innebära ämnesbetyg istället för kursbetyg och vi får veta att Skolverket vill införa detta så snabbt som möjligt men att nya läroplaner och annat tar tid. Från 2025 kommer det definitivt att vara på plats och de elever som påbörjat kurser kommer att gå ut med kursbetyg.- Vi har precis jobbat igenom remiss tre, men den kommer att justeras. Ta chansen att påverka och kontakta AG14 eller gå med i arbetsgruppen och vidarebefodra dina idéer, säger Mathias Lundin.Mathias nämner möjligheten till validering av kunskap och förklarade att det i första hand är för dem som arbetat länge och vill få sina kunskaper dokumenterade av olika anledningar.Mathias avslutar med att berätta om kommande förändringar i standarder iso 9606 Svetsarprövning och iso 14732 Operatörsprövning.Inte svetsaren som är problemetJan Gunnar (Jonne) Nilsson från A3Cert berättar därefter om sina erfarenheter vid certifieringar av tillverkare av stålkonstruktioner enligt EN 1090 kopplade till SS-EN 3834 och berättar initierat om hur de arbetar för att guida företag som vill bli certifierade. De huvudsakliga problemen på icke certifierade företag är i regel inte svetsarens kunskaper.
    - Det största felet går att härleda till att man inte tänkt igenom vad man gör, misstagen sker oftast en våning upp, i svetskoordineringen, säger Jonne Nilsson.Svetslärarna får en genomgång av hela certifieringsprocessen och Jonne gör den enkel att förstå genom att öppenhjärtligt koppla samtliga delar till de vanligaste misstagen och missförstånden.Förstånd att förstå rätt sakerUlla Zetterberg Anehorn från Dekra inleder med att berätta att svetslärarna är de som bäst kan påverka svetsarna att uppföra sig korrekt. Det handlar att få svetsaren att förstå helheten i sitt ansvar. Gör de fel kan folk få betala med livet.- Folk dör om man inte förstår vad ett svetsdatablad är. Svetsaren måste tillräcklig kunskap att läsa och tolka innehållet i exempelvis en WPS, så är det ofta inte idag, säger Ulla Zetterberg.Vi får veta att de vanligaste förekommande svetsavvikelserna i branschen vid tillverkning och montage kopplade till specifik metod beror på att man inte förstår de mest grundläggande innehållet i svetsarprövningar.
    - Man kan lägga en svets vid prövningen som går igenom röntgen, men svetsningen det är det sista steget i en prövning. Att förstå teorin är det viktigaste, det måste vi komma ihåg, säger Ulla Zetterberg.Svetslärare måste ta fram exempel för att få eleverna att förstå varför de ska arbeta efter WPS och certifieringar. Eleverna behöver få förstånd att förstå. Och förstå vikten av att göra rätt.- Vad man ska göra och hur man ska göra det rätt. Den insikten saknas ofta hos svetsaren, det kan ni lärare hjälpa dem att bli bättre på, säger Ulla Zetterberg.Misstag som är lätta att undvika om man förstår vad man ska förstå kostar svensk industri enorma summor. Det primära i svetsarprövning är att kunna följa en instruktion.Provning för lärareJonas Kihlsmark från Kiwa berättar om provning av svetsar i samband med svetsarprövning och WPQR.
    - Det är viktigt att förstå vilken provningsmetod som ska användas, svaret på det finns i standarden och dess tabeller för provning, säger Jonas Kihlsmark.I regel är det viktigast att prova det som är svårast att svetsa. Att prova där det är lätt att svetsa ger inte särskilt mycket. Svetslärare har i regel inte möjlighet till flera av provsätten och Jonas informerar särskilt om de provningssätt som är mest relevanta för svetslärare och som de kan utföra i sin verkstad.
    - Har ni tillgång till en press i verkstaden rekommenderar jag verkligen att göra bockprov. Det kan man lära sig sjukt mycket av, säger Jonas Kihlsmark.Jonas visar ingående hur man enkelt kan genomföra bockprov på skolorna och hur effektivt det är. Att införskaffa bockprovsstandard är nödvändigt, kanske behöver man inte köpa in hela och alla men det är viktigt att föratå vad man gör och hur.- Bockprov kan sägas förstora alla felaktigheter i sammanfogningen, så det är verkligen tydligt vad som blivit fel, säger Jonas Kihlsmark.Start och stopp är viktigast att göra bockprov på.Makroskopisk undersökning (iso 17639) är ett annat sätt för skolor att kontrollera svets. Jonas rekommenderar att investera i en liten digital kamera av typen webbkamera. Kostnaden är relativt låg.
    TIG-processerEfter lunch är det dags för en lektion i nya processer och funktioner inom TIG då Tomas Sjöstedt från Axson presenterar Dynamic Wire, Arc Tig och Cycle Tig.
    Dynamic wire är en automatisk självreglering av avtrådmatningen. Med Dynamic Wire behöver du bara ställa in en parameter och systemet anpassar automatiskt sin trådmatningshastigheten till de aktuella förhållandena. Det resulterar i optimal mängd svetstråd utan manuell justering.ArcTig är en modifierad TIG-process för mekaniserad svetsning. Den har alla positiva egenskaper som konventionell TIG, men en koncentrerad ljusbåge med betydligt högre energitäthet och bågtryck. Som exempel kan höglegerat stål, med tjocklek upp till 10 mm, svetsas i ett pass utan föregående fogberedning.Cycle Tig är baserat på principen för sömsvetsning erbjuder funktionen ytterligare inställningsmöjligheter och nya parameterkombinationer.Gymnasielärlingsprogram och IWFrån Kungsmadsskolan i Växjö kommer Stefan Bohlin och Glenn Andersson. De har en IW-skola med gymnasielärlingsprogram som ger anställningsbara elever. Getinge och Volvo ville tillsammans med den lokala handelskammaren och Skolverket starta ett pilotprojekt där eleverna fick en anställning på företaget med en lärlingslön. Av lönen betalas 35 procent med statliga pengar, resten av företaget. Lönen motiverar eleverna och närvaron är mycket hög. De v'nde sig till Kungsmadskolan.Upplägget ser ut som följande:
    • Första året arbetar eleverna enbart på skolan förutom två veckor APL. De har med sig grundkunskaper samt heta arbeten och traverskort innan de går ut på företaget i åk två.
    • I årskurs två är de lärlingar som bedriver utbildningen på företaget och lärare besöker dem var tredje och fjärde vecka. De tar även truckkort.
    • I årskurs tre är de inne på skolan vecka tre och tio.
    Den teori från karaktärsämnena som man behöver ha ordentlig kontroll på gör eleverna inne på skolan, till exempel produktutveckling och CAD m.m.Under hela utbildningen förs loggbok där det går att följa i princip allt som görs och elevens utveckling vilket underlättar kvalitetssäkringen av utbildningen inom IW.- Vi var tvungna att ta med IW-utbildningen till företagen för att få det här att fungera. Vi har tagit IW in på Getinge, säger Glenn Andersson.- Det har varit framgångsrikt, förra året hade vi en elev som tävlade i Svets-SM. Det hade vi dessutom inte kunnat ha utan stöd från företagen, säger Stefan Bohlin.Företagens inställning till utbildningen utvärderas årligen i en enkät och svaren är entydiga - medverkande företag tycker mycket om utbildningen och lägger stora resurser på denna.I princip alla elver får anställning efter avslutat utbildning.Paneldiskussion om lärlingsutbildningLärlingsutbildning möts ofta av skepsis, så även på SLM 2023. Lalith Eklöf från Veldi och Ola Karlsson, Montico tillsammans med Stefan Bohlin och Glenn Andersson från Kungsmadskolan fortsätter i ett panelsamtal om gymnasielärlingsprogram.- Det är ett imponerande arbete ni genomfört men när jag besöker företag så ser jag ju att företag ofta inte är i närheten av den kompetens som krävs för att fungera som utbildare, hur kan ni lämna över delmoment till de som saknar kompetens, frågar Lalith Eklöf.- Vi har arbetet med det här i tio år. Du har rätt i att det har krävt extremt mycket arbete för att nå dit vi är. Vi har till viss del fått utbilda företagets svetsansvariga och nu tycker de som vi arbetar med att det här är roligt och utvecklande för dem själva. Men självklart måste vi välja vi bort företag där det inte fungerar, säger Glenn Andersson.- Även vi var väldigt rädda för att eleverna skulle bli jättesmala i sin kompetens och bara svetsa en sorts fog men den rädslan har visat sig vara obefogat. Jag ser till att de flyttas runt på företagen, visst det har tagit tid att få med företagen på det, men nu är vi där. Företagen som vi arbetar med är helt med på det, säger Stefan Bohlin.Ola Karlsson berättar om brister som ser hos företag och IW. Brister som samverkan liknande denna löser.- Vi ser ju att de behöver mer än svetsning för att klara sig i industrin, kunskaper som inte ryms i IW, som exempelvis slipning. På det här viset blir de ju mer anställningsbara då de på köpet får erfarenheter från företaget som inte ryms i IW, säger Ola Karlsson.- Nyckeln tycks vara att vi är mycket selektiva i vilka företag som vi arbetar med inom gymnasielärlingsprogrammet. Man kan säga att vi även lyfter företagen genom att de ser vilken kompetens vi har och framförallt vilken kompetens vi kräver av dem och våra elever, säger Glenn Andersson.Handhållen laserPeter Norberg från Svetsmaskinsservice berättar om handhållen laser. Peter trycker återkommande på två saker.
    1. Säkerheten.
    2. Hastigheten.
    Frekvensen är superviktigt att ha koll på. Olika glasögon skyddar mot olika frekvenser. Handhållen laser tillhör i regel klass fyra lasersystem.I säkerheten så finns föreskrifter som glasögon och bör ha ett enskilt utrymme som är låsbart från insidan. Galvanisk kontakt krävs i regel för att lasern ska starta. Du bör har en LSO (laser security oficer) närvarande.Laser är mycket bra för vissa applikationer men passar inte för alla. Däremot fungerar det på alla metaller.- Laser är mycket snabbt och svetsar upp till sex millimeter tjocklek. Vi sammanfogar två meter per minut och svetsare en meter per minut, säger Peter Norberg.- Vi gör tester med tillsatsmaterial och vi testar med fogspalt. Jag lovar att vi kommer att se mycket utveckling framöver, säger Peter Norberg.Laser är ypperligt för cleaning och ytbehandling.- Det ni ser på nätets youtubefilmer stämmer med verkligheten, säger Peter Norberg.Alla fabrikat har en lathund för olika inställningar.- Det är lättare att komma igång med laser än andra svetsmetoder, jag har sett nybörjare lägga perfekta svetsar. Får du möjlighet, testa. Se bara till att din leverantör tar säkerheten på största allvar, Peter Norberg.Prisutdelning Lärare och elever från hela landet har bidragit i nomineringsprocessen till att utse årets elev, lärare och utbildare.Kriterier för årets IW-elev är minst ett IW-diplom, för årets IW-lärare minst ett IWS-diplom och för årets IW-skola att det är en godkänd IW-utbildare. Bakom stipendierna står Svetstekniska föreningen respektive Svetskommissionen.Späningen i rummet stiger för nu är det dags för prisutdelning.
    Mathias Lundin, vd Svetskommissionen presenterar i tur och ordning:
     Årets utbildareSundsvalls Gymnasium. Kursansvarig: Per HallkvistMotivering
    Genom idogt planeringsarbete av lärare och sakkunniga har utbildaren skapat nya och fantastiskt fina och ändamålsenliga lokaler. Utbildaren använder IW på bra sätt och elever når till ­IW-diplom på kälsvetsnivå. I utbildningen ges utrymme för egna elevarbeten där elever designar en egen produkt i CAD, gör tillverkningsunderlag och slutligen tillverkar produkten. Ur det kommer flera fantastiskt fina elevarbeten.
    Utbildaren har därtill vänt trenden och gått från få sökande och vakanta platser till att idag har fler sökande än platser.
    Grattis Sundsvalls Gymnasium! Årets svetslärareAndreas Nilsson på Veldi Kompetens AB i MalmöMotivering
    Andreas Nilsson på Veldi Kompetens AB i Malmö är insatt i elevernas arbete och lägger därutöver mycket tid på elevernas mående och utveckling. På ett lugnt vis visar och förklarar Andreas både teori och praktik. Med utgångspunkt i hans egna erfarenheter gör han det lätt att förstå vad som är rätt och fel. Tålmodigt visar Andreas hur svets ska läggas i de olika metoderna. Han är en mycket bra pedagog och förklarar på ett enkelt vis - även då de teoretiska uppgifterna upplevs som svåra.
    Andreas Nilssons elever skriver: ”Andreas är allt! Lärare, vän, psykolog, pedagog och duktig svetsare! Han får samtliga att känna sig bekväma. Andreas kan lyfta upp en ur mörkret och sätta ett smajl på ens läppar och han kan pusha en att bli bättre både praktiskt och mentalt. Han gör det som krävs för att eleverna ska ha förutsättningar att klara av utbildningen. Andreas Nilsson får en att vilja lära sig.” Grattis Andreas! Årets svetselevPernilla Dahlberg, Lernia Utbildning AB i TrollhättanMotivering
    Pernilla Dahlberg är en elev på Lernia Utbildning AB i Trollhättan som har en positiv och stark vilja. Hon är organisatorisk med ett stort engagemang som med värme och ärlighet har berikat oss alla på skolan. Pernilla har genomfört en imponerande satsning på sig själv då hon gått från att ha arbetat med barnomsorg i 25 år till att nu vara en välutbildad och riktig duktig yrkessvetsare. Pernilla kommer dessutom varje dag med en bra inställning och hjälper även gärna sina kurskamrater. Hon är en person som absolut tillför en god arbetsstämning och som med sitt lyckade karriärbyte definitivt är inspirerande.
    Grattis Pernilla!Övriga nomineringar hittar du här.Dagen fortsätter med middag och mingel.Dag tvåFörst ut dag två är Per Brännström från Svenska elektrod som berättar om spaningar och nyheter som han stött på nere på den stora svetsmässan i Essen. - Jag rekommenderar er alla att åka dit om ni får möjlighet, säger Per Brännström.Han visar och berättar om produkter som kommer starkt, handhållen lasersvets, nya slipmetoder med mera samt berättar om de för- och nackdelar som han ser med nuvarnade utveckling. Per tipsar även om sätt att bo och leva.- Bo i Düsseldorf, ät cyrruwurst och drick från de lokala bryggerierna, säger Per Brännström.Digitalisera din verksamhetDigitalisera verksamhetshandboken? Det är något som Sargis Sargsyan från Lernia i Sundsvall har gjort. Han visar hur de gjort en en ganska enkel lösning genom att digitalisera hela handboken i en relativ enkelt excelfil. I verksamhetsboken finns vem som är kursansvarig och handledare i varje moment, kursmaterial, certifikat, svetsmaskiner, rytiner för validering, standarder, rutiner för frånvaro, arbetsinstruktioner, examinationer, protokoll för övervakning och svetsarprövningar osv.- Det är ett ganska stort arbete att komma igång men när det initialaarbetet är gjort underlättar det enormt mycket, säger Sargis Sargsyan.Vi får veta att färgkoder och enkelheten gör att eleverna lätt kan hitta all information som de efterfrågar. Om de efterfrågar något eller ifrågasätter något så finns allt lätt tillgängligt.- Dokumentet har stärkt vårt kvalitetsarbete, säger Sargis Sargsyan.Mer om digitaliseringJohan Ankre från Svetskommissionen / ANB informerar om digitalisering av IW och visar hur han arbetat med att underlätta för svetslärare och elever i examinationsprocessen.Testledarens och elevers dokument laddas upp direkt till ANB, och undertecknas digitalt av ansvarig (rektor/testledare).- Det är ett digitalt system som är under utveckling. Syftet är att förenkla för er och komma ifrån en osäker hantering och postgången. Jag tar gärna emot synpunkter och visar, säger Johan Ankre.Förändring innebär alltid att det är en tröskel att komma över intitialt, när den är passerad så är verktyget mycket snabbare än föregående pappershantering.IUC Industriellt utvecklingscenterJenny Bramell från IUC berättar om att förändra ungdomars attityder och föreställningar om att arbeta på ett industri- eller teknikföretag.- Vi stöttar små och medelstora företag och vi arbetar behovsstyrt, just nu handlar det mycket om kompetensutveckling och hållbarhet, säger Jenny Bramell.Frågor som de fokuserar på
    • Produktionseffektivisering och automation.
    • Produktutveckling.
    • Strategiskt kompetensförsörjning.
    • Marknad.
    • Digitalisering.
    • Affärsmodellinnovation - mot cirkulär ekonomi.
    • Ekonomistyrning.
    • Omvärldsbevakning.
    Dagens missmatchning på arbetsmarknaden är en av grundfrågorna. IUC arbetar med exempelvis med Industrinatten för att bygga upp de kompetenser som svensk industri saknar, ett koncept som bedrivits i Tyskland sedan 2008. Första gången Industrinatten arrangerades i Sverige var i Malmö 2014.- Sedan dess har den gått på ett 30-tal orter i Sverige. Industrinatten är en långsiktigt projekt, säger Jenny Bramell.I följande workshop diskuteras frågor med syfte att lösa bristen på kvalificerad arbetskraft.Lösningar som att tala om branschen som ett karriäryrke, bjuda in till öppet hus, visa upp verksamheten som den faktiskt ser ut (bryta bilden av svets som smutsigt) vikten av att finnas där ungdomar finns, sociala medier, samarbete med influencers diskuteras.
    Idéer som industrikollo, svetskvällar för barn och kvinnor, familjedagar, yrkestävlingar, säljmöten med studievägledare och föräldrar läggs fram.

    Workshoppen avslutas med att Ola Karlsson från Montico visar upp hur Jitech jobbar med att nå ut till fler.

    Läs mer

  • Nytt seminarium i höst om forskning i branschen 26 oktober
    Missa inte höstens forskningsseminarium. Anmäl dig idag!
    Höstens forskningsseminarium arrangeras av Svetskommissionen tillsammans med Swerim. Det blir ett heldagsseminarium om utvecklingstrender inom fogningstekniken som äger rum den 26 oktober hos Swerim i Kista, Stockholm.Marie Allvar Kärrbrant är tekniksekreterare på Svetskommissionen och en av dem som är involverade i 2023 års evenemang.- Forskningen är oerhört viktig för vår bransch och det gäller att hålla sig uppdaterad. Som branschföreträdare har vi en samordnande roll när det gäller forskningsfrågor och genom åren har vi hållit ett antal forskningsseminarier som har varit väldigt uppskattade. Nu tyckte vi att det var hög tid att bjuda in till ett igen. Inte minst eftersom det är ett bra tillfälle för representanter från både forskningen och industrin att träffas för att diskutera aktuella frågeställningar.
    Läs mer

  • Webbinarium om diplomerade svetsutbildningar
    Nu arrangerar vi ett webbinarium för dig som är intresserad av att veta mer om svetsutbildningarna IWE och IWT. Boka in torsdagen den 5 oktober kl 13-14 för ett webbmöte med representanter från både Svetskommissionen och Swerim, som berättar mer och även bidrar med praktiska tips och råd.
    Välkommen att lyssna på Marie Allvar Kärrbrant, Svetskommissionen och Joakim Wahlsten, Swerim.

    Under det timslånga mötet kommer det också att finnas tillfälle att ställa egna frågor.
    Vad kommer webbinariet att innehålla?

    - Vi kommer att beskriva utbildningarna, till exempel hur de praktiskt går till och vilka ämnen och moment som ingår. Dessutom kommer vi att prata om arbetsmarknaden, företagens behov av svetskompetens och vilken typ av jobb de här utbildningarna kan leda till. Sedan ser vi förstås också fram emot att svara på frågor, säger Marie Allvar Kärrbrant.
     
    Läs mer

  • Lunchmingel på världens största svetsmässa
    Planerar du att besöka Schweissen und Schneiden i höst? Då är du välkommen på Svetskommissionens lunchmingel.
    Onsdagen den 13 september bjuder Svetskommissionen in till lunch. Medlemmar som är på plats på svetsmässan i tyska Essen är alla välkomna att delta. Intresseanmälningar skickas till Åsa Malmqvist som är marknadsansvarig på Svetskommissionen och projektledare för mingelevenemanget.

    - Schweissen und Schneiden är världens största svetsmässa och vi vet att flera av våra medlemmar kommer att vara på plats. Därför vill vi ge alla ett tillfälle att träffas under lite enklare men trevliga former. Vi hoppas att det blir många som kommer, säger Åsa Malmqvist.

    Läs mer

  • Singapore mötesplats för internationell samverkan
    Snart invigs IIW:s internationella konferens i Singapore. Det är ett årligt evenemang för svets- och fogningsbranschen som samlar deltagare från ett 50-tal medlemsländer.
    International Institute of Welding (IIW) är, tillsammans med The Singapore Welding Society (SWS), värd för IIW:s internationella konferens som äger rum 16-21 juli i Singapore. Samtidigt hålls även IIW:s 76:e årsmöte. Svetskommissionen deltar genom Johan Ankre, tekniksekreterare och biträdande verksamhetsansvarig ANB.

    - De här träffarna är väldigt värdefulla för Svetskommissionen, så vi brukar delta. För mig personligen är det nätverkandet som är mest intressant. Att få möjlighet att dela erfarenheter och skapa viktiga kontakter för framtiden är ovärderligt. Vi jobbar i en spännande men oerhört komplex bransch, så man måste ta hjälp av varandra för att kunna driva arbetet framåt. Då är det internationella nätverket en viktig pusselbit.

    Är det någon särskild fråga som du kommer att ta upp med de internationella kollegerna?

    - Den senaste tiden har jag framförallt jobbat med digitaliseringen av examineringar för diplomutbildningar inom svets. Är därför nyfiken på att höra om andra länders lösningar inom det området, så det kommer jag att passa på att stämma av.

    OM IIW
    Den internationella samarbetsorganisationen ”International Institute of Welding (IIW)” grundades 1948 av branschorganisationer i 13 länder och Svetskommissionen är en av initiativtagarna. Syftet med samverkan över gränserna var i första hand att uppmuntra forskning inom svets och fogning och påskynda den tekniska utvecklingen globalt. I mitten av 1990-talet övertog IIW även ansvaret för huvuddelen av de harmoniserade svetsutbildningar som den europeiska samarbetsorganisationen (EWF) utvecklat. IIW:s utvecklingsarbete sker idag främst inom ett 20-tal arbetsgrupper där medlemsorganisationer från drygt 50 länder är engagerade. I arbetsgrupperna utbyts kunskaper och erfarenheter och tillsammans utverkas ”best practice” och standarder för att förbättra och utveckla svets och fogning. Det handlar om oumbärliga riktlinjer, rekommendationer och regler som stöd för utbildning, forskning och industrin.
     
    Läs mer

  • Vi ses väl på Svetslärarmötet!
    Svetslärarmötet hålls i Stockholm 28-29 september och har temat ”Erfarenhetsutbyte”. Programmet är klart och anmälan är öppen till i slutet på augusti.
    Ämnen som kommer att vara särskilt i fokus är vanliga fel inom industrin, ny teknik, nya processer och funktioner inom TIG, gassäkerhet och kompetensförsörjning. På SLM-programmet står även både paneldiskussioner och en workshop och det kommer att bjudas goda möjligheter till ny kunskap och utbyte av erfarenheter. Åsa Malmqvist är marknadschef på Svetskommissionen och projektledare för SLM.
    - Svetslärarmötet är ett evenemang som Svetskommissionen, tillsammans med Svetstekniska föreningen, har arrangerat i över 40 år. Vi är övertygade om att även årets program kommer att uppskattas av deltagarna. Dessutom vet vi att SLM är ett väldigt bra tillfälle att träffa både gamla och nya kolleger men också för att skapa nya kontakter, säger Åsa Malmqvist. 
    Läs mer

  • Sista chansen till rabatt på SLM
    Är du en ”early bird”? Då kan du få rabatt på deltagaravgiften till svetslärarmötet i september. Den här veckan är sista chansen för att få ett bättre pris. Anmäl dig senast 22 juni för att ta del av erbjudandet.
    - Vi vet att svetslärarmötet är uppskattat och att det brukar locka många deltagare från inte minst skolvärlden. Den här gången ville vi göra något extra för dem som redan nu vet att de vill komma. Alla som anmäler sig tidigt får därför rabatt på deltagaravgiften. Erbjudandet gäller för anmälningar fram till midsommar, så tveka inte utan passa på, säger Åsa Malmqvist som är marknadschef på Svetskommissionen och projektledare för SLM. 

    Läs mer

  • Behörighet till högskolan
    kan bli positivt för yrkesprogrammen

    Även om väldigt många ungdomar är positivt inställda till yrkesprogrammen så anser de inte att statusen är lika hög som för de teoretiska gymnasieutbildningarna. Det är en uppfattning som förhoppningsvis kan förändras när högskolebehörigheten införs på yrkesprogrammen i höst.
    Sedan en tid tillbaka frågar WorldSkills Sweden* och Ungdomsbarometern ungdomarna i klass 9 återkommande om deras inställning till yrkesprogrammen. Årets undersökning, som publicerades tidigare i vår, visar att yrkesprogrammen ökar i attraktivitet. Andelen unga som kan tänka sig att gå ett yrkesprogram har ökat med några procentenheter till totalt 56 procent. De som är positivt inställda till yrkesprogram på gymnasiet - eller som tycker att det är ett smart framtidsval - har också ökat. Däremot upplevs statusen fortfarande som låg jämfört med de flesta andra utbildningar.

    Det kan möjligen komma att förändras när alla yrkesprogram i och med höstens skolstarter får grundläggande högskolebehörighet. Om inte annat så är det en förändring som förhoppningsvis kommer att få fler att välja yrkesutbildningar i framtiden. Inte minst de elever som är lockade av de praktiska programmen och samtidigt vill ha valmöjligheten att plugga vidare efter utbildningens slut. Det framkommer i flera artiklar i Vi Lärare/Yrkesläraren/Vi Vägledare som både har talat med WorldSkills Sweden och berörda lärare.
    Läs mer här:Om attraktiva yrkesprogram
    Yrkeslärare om högskolebehörighet
    Årets gymnasieskola 2022
    Annat som kan komma att påverka yrkesprogrammens anseende är samarbete med näringslivet och särskilda satsningar på unga tjejer. En förebild i de sammanhangen är det kommunala Nösnäsgymnasiet i Stenungsund som erbjuder ett brett utbud av nationella program och utbildningar. Skolan har idag omkring 1400 elever och 160 anställda och är en av Svetskommissionens medlemmar.

    En av insatserna som skolan gör för att få fler tjejer till de tekniska utbildningarna är de så kallade ”årskurs åtta-dagarna” när högstadietjejer från regionen bjuds in för att inspireras av både svetsning och industrirobotar och få lära sig mer om teknik. Det är gymnaiseeleverna själva som är värdar och som berättar om utbildningarna och visa upp verkstäderna för de yngre besökarna. Dessutom ordnar skolan även uppskattade branschdagar, där företrädare från näringslivet deltar. Satsningar som har bidragit till att de 2022 utnämndes till ”Årets gymnasieskola”. Läs mer här
    Nationella satsningar
    Det görs även nationella insatser för att generellt öka intresset för utbildningar med yrkesinriktning. Yrkes-SM är ett exempel och ”Din Talang” är ett annat exempel på satsningar som genomförs av WorldSkills Sweden för att lyfta yrkesprogrammen som ett attraktivt utbildningsalternativ.

    Grattis alla studenter
    Inom ramen för "Din Talang" pågår just nu en kampanj i sociala medier som grundar sig på en analys gjord av WorldSkills Sweden tillsammans med Ungdomsbarometern. Undersökningen visar att elever som går ett yrkesprogram har en positivare syn på livet och känner sig bättre rustade för arbetslivet. De är dessutom mer etablerade på bostadsmarknaden och tjänar mer.
    Läs mer och se filmerna här https://dintalang.se/ljusframtid/
    Fotnot:
    Från och med hösten 2023 görs alla yrkesprogram om så att de blir högskoleförberedande i grunden. Det innebär att yrkeseleverna kommer att läsa fler gymnasiepoäng per termin jämfört med elever på de rent högskoleförberedande programmen. Den yrkeselev som vill, kan välja bort den grundläggande behörigheten.

    *WorldSkills Sweden är ett trepartssamarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och Staten genom Utbildningsdepartementet, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. WorldSkills Sweden har i uppdrag att arbeta med att höja attraktionskraft, status samt kvalitet för yrkesutbildning. Din Talang, Yrkes-SM och Yrkeslandslaget är några av satsningarna som de står bakom.
      
    Läs mer

  • Nomineringarna klara till årets elev, lärare och skola
    Vem blir årets IW-elev, IW-lärare och IW-skola? Nu är nomineringarna klara!
    2023 års svetslärarmöte (SLM) äger rum i Stockholm 28-29 september. Då koras samtidigt den IW-elev, IW-lärare och IW-utbildare som utmärkt sig särskilt under 2022. Det är en oberoende domarpanel som utser vinnarna och i dagarna blev finalisterna klara.Lärare och elever från hela landet har bidragit i nomineringsprocessen som nu är avslutad.

    Här kan du se vilka som har nominerats i respektive klass.

    Det här är vinnarna som har utsetts tidigare år.

    Bild: Vinnarna för 2021 utsågs på SLM 2022. De var Linus Danielsson, Anders Ljungstedts gymnasium, Linköping (årets IW-elev). OBS! Linus kunde inte själv delta utan hade en representant (t v) som mottog diplomet, Ari Nurmi (t h), Bessemerskolan, Sandviken (årets IW-lärare) samt Lernia Utbildning, Sundsvall, Kursansvarig Sargis Sargysian (årets IW-skola) som syns i mitten på bilden.

    Anmäl dig till SLM före midsommar och få rabatt
    SLM 2023 hålls även i år i Stockholm. Du har väl bokat din plats? Förutom att vinnarna till årets elev, lärare och skola utses - så blir det även paneldiskussioner, grupparbeten och föredrag. Dessutom blir det möjlighet att ta del av det senaste inom svetsning. Missa inte det! Alla som anmäler sig före midsommar får 300 kronor rabatt på deltagaravgiften. Läs mer på www.svets.se/slm2023


    Läs mer

  • Erfarenhetsutbyte i fokus på SLM
    Nu är det dags att anmäla sig till årets svetslärarmöte som hålls i Stockholm i september. Du som är en ”early bird” och är tidigt ute med din anmälan får dessutom rabatt på deltagaravgiften.

    Temat för 2023 års svetslärarmöte - som hålls i Stockholm 28-29 september - är ”Erfarenhetsutbyte”. Programmet är nu klart och vi har nyss öppnat anmälan för dig som vill delta. Du som bokar in dig före den 23 juni får dessutom 300 kronor rabatt på deltagaravgiften, så reservera en plats redan idag! Läs mer och anmäl dig här.


    Läs mer

  • Fyll på med mer kunskap om material
    Nu har vi publicerat det senaste numret av Svetsen digitalt och den tryckta tidningen kommer att distribueras inom kort. Svetsen #2 2023 har temat materiallära och innehåller en översiktlig genomgång av grunderna kompletterat med artiklar om väderbeständigt stål, flytande gas, plast och superlegeringar. Dessutom spännande intervjuer och reportage liksom en hel del aktuellt inom standarder och på forskningsområdet.
    Utöver matnyttig läsning med koppling till temat materiallära bjuder detta nummer på mycket annat intressant. Som en intervju med materialingenjören Hannah Johansson på Forsmark, som berättar om vikten av att kunna sitt material i arbetet med att utreda skador på ett kärnkraftverk.

    Vi har också ett reportage från den årliga branschträffen Fogningsdagarna, som denna gång ägde rum i slutet av mars i Örnsköldsvik.

    Dessutom blir det spännande läsning om en svensk svetstekniker som utbildar svetsare i Bhutan.
    Sammanfattningen från Metalliska Materials Programdagar tar upp några av fogningsprojekten som presenterades där. Dessutom lyfter vi ytterligare några aktuella forskningsprojekt som kan vara viktiga att känna till.Trevlig läsning!
    Tidningen finns redan nu digitalt .Till din brevlåda förväntas den komma inom några dagar.

    Läs mer om Svetsen här.

    Läs mer

  • Lyckad branschträff i Ö-vik
    Fogningsdagarna 2023 hölls i Örnsköldsvik. Den årliga branschträffen bjöd på uppskattade föreläsningar och studiebesök samt en inspirerande minimässa.
    Fogningsdagarna 2023 inleddes med Svetskommissionens årsmöte. Därefter fick deltagarna en historisk tillbakablick över orten som entusiastiskt presenterades av Håkan Åström, tidigare ordförande för Örnsköldsviks Industrigrupp.Föredrag
    I år handlade de tekniska föredragen bland annat om svetsning av superausteniter, svetsning av titan, handhållen laser, battericeller och fogning av batterilådor, additiv tillverkning; av stora objekt respektive med fokus på rörelektroder samt hur man ökar utmattningslängden av svetsade konstruktioner. Några av föredragen från Fogningsdagarna 2023 finns nu tillgängliga på webben. Läs mer här.

    Diskussionsgrupper
    I ”bikuporna” fanns sedan tillfälle till fördjupade diskussioner om svetsning av rostfria stål, kompetensförsörjning, lasersvetsning och handhållen laser och ökad utmattningslivslängd på svetsade konstruktioner.

    Minimässa
    På minimässan kunde runt hundratalet deltagare ta del av spännande nyheter och presentationer från ett tiotal utställare. Läs mer här.
    Studiebesök
    Dagarna avslutades med studiebesök på två av ortens framgångsrika företag - OSTP (rostfria svetsade rör och rördelar) och BAE Systems Hägglunds (militära stridsfordon) - där deltagarna fick se produktionen på nära håll.

    Läs gärna det fristående reportaget om BAE Systems Hägglunds i tidningen Svetsen #1 2023.
    Fogningsdagarna arrangerades i Örnsköldsvik 30-31 mars 2023. Läs mer här.Här kan du läsa om vad deltagarna tyckte om Fogningsdagarna 2023.Om Örnsköldsvik
    Örnsköldsvik har fått sitt namn från den tidigare landshövdingen Per Abraham Örnsköld. Staden har ett förflutet som handels- och servicecentrum och präglas än i dag av den så kallade “Nolaskogsandan”. Med sina drygt 55 000 invånare är Ö-vik den största staden i Ångermanland.

    Läs mer

  • Permanova värd för Laserdag I
    Den 4 maj arrangerade Lasergruppen Laserdag I 2023 hos Permanova i Mölndal. Dagen startade med årsmöte följt av seminarieprogram och en rundvandring på Permanova:s anläggning för tillverkning av robotiserade lasersystem.
    Det mycket intressanta seminarieprogrammet omfattade presentationer bl.a. av GKN Aerospace om deras resa med införande av additiv tillverkning i produktion, av Högskolan i Sövde om simulering av svetsning och av Scania om batteritillverkning respektive svetsning av zinkbelagd plåt.Lasergruppen är en fristående branschgrupp som samrabetar med Svetskommissionen för att främja verkstadsindustrins användning av laserteknik. De utgör en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan dess medlemmar. Lasergruppen bildades 1988 och har ett 50-tal medlemsföretag. Laserdagen som arrangeras två gånger per år speglar utvecklingen av lasertekniken och sprider kunskap om hur företag använder den. Dessa dagar är utmärkta tillfällen för erfarenhetsutbyte och nätverkande. Lasergruppen ger även ut tidningen Lasernytt till sina medlemmar.Vill ditt företag också bli medlem? Eller är ditt företag redan medlem men ni har missat Laserdagen? Se Lasergruppens hemsida där du kan hitta ansöka om medlemskap och information om Laserdag II 2023 som planeras till oktober 2023 hos Lasertech i Karlskoga..

    Läs mer

  • IWE-Sponsorträff på KTH
    Den 28 april träffades representanter för de företag som är med och sponsrar svetsingenjörsutbildningen, IWE och de elever som läser utbildningen på KTH. Det är en bra möjlighet och att tidigt få träffa framtidens svetsingenjörer och presentera sitt företag. Och samtidigt är det också spännande för eleverna att knyta nya kontakter.
    Utbildningen till svetsingenjör (IWE) på KTH är beroende av ekonomiskt stöd från industrin. Är ditt företag också intresserade av att stödja kompetensförsörjningen till branschen och svensk industri? Läs mer här om de olika sponsorpaketen som erbjuds.Tack till alla sponsorer som gör utbildningen möjlig!
    Läs mer

  • Teknik för alla på Science City
    21 april förvandlades Växjö universitetssområde till ett experimenthus. Skolklasser från åk-5 till gymnasiet och allmänheten var inbjudna för att uppleva teknik på många olika sätt genom spännande prova-på-aktiviteter.
    Företag och skolor från region Växjö och Kronoberg fanns på plats på mässan Science City. I Volvo Construction Equipment Bråas monter fick man lära sig allt om dumprar och prova VR-svetsning under ledning av svetslärare Stefan Bolin från IW-godkända Kungsmadsskolan. Alice Larsson tidigare GLA-elev på Volvo i Braås och Jacob Örnberg som nu går sista året på industritekniska programmet fanns på plats, också som GLA-elev på Volvo CE i Braås. Även Olivia Johansson från Alvesta Maskinteknik var med i montern och hjälpte dem som vill prova svetssimulatorn.Målet med dagen är att inspierara fler att välja teknik- och naturvetenskapliga utbildningar. Evenemanget Science City genomförs i samverkan mellan Epic, Linnéuniversitetet, Teknikcollege Kronoberg och Växjö kommun.Epic står för entrepreneurship, production, innovation och communication och är Växjös stora satsning på teknikutbildningar. Orden sammanfattar syftet med satsningen: att vara en kreativ och välkomnande kunskapsmiljö som erbjuder den allra senaste tekniken för den moderna tillverkningsindustrin.https://goepic.se/aktiviteter/science-city/
    Läs mer

  • Få koll på kontroll, certifiering och ansvar
    Svetsen #1 2023 är något sen denna gång, men den som väntar på något gott, osv. Numret är ovanligt viktigt, då vi reder i vad som gäller kring kontroll, ansvar och certifikat.
    Branschen mår bra av ordning och reda.

    I Norrköping på Bråvalla gymnasium tävlade sex av sveriges bästa svetsare om SM-titeln och en plats i kommande yrkeslandslag. Vi var på plats. Läs allt om tävlingarna.

    MTR Tech har utökat sin svetsverksamhet och vill expandera. Läs mer om detta.
    Fogningsdagarna i Örnköldsvik 30-31 mars är åter både branschkonferens och minimässa. Dessutom erbjuds två mycket intressanta studiebesök på OSTP och BAE Systems Hägglunds.

    Angående Hägglunds, Vi har besökt företaget. De lutar sig på nya ordrar värda 40 miljarder när de expanderar från 750 anställda till över 1500.
    Befogenheter, resurser, kompetens, ansvarsfördelning och kvalitetssäkring. Ord som kan kännas lika tråkiga som de är nödvändiga. Numrets tema är kontroll, certifiering och ansvar.

    Tidningen finns redan nu digitalt, kommer i din brevlåda inom några dagar.

    Läs mer om Svetsen här.
    Bli prenumerant här.

    Läs mer

  • Bara vinnare i Svets-SM 2023
    I Norrköping på Bråvalla gymnasium finns det bara vinnare idag. Av de sex finalisterna så drog Jakob Liw längsta strået och kommer att representera Sverige i kommande VM och EM.
    - Det var roligt, säger en förvånad vinnare, Jakob Liw från Bessemerskolan, när han under prisutdelningen får beskedet att han tagit hem guldet.Jakob är sistaårselev på Bessemerskolans Industritekniska program i Sandviken och var under tävlingens andra dag faktiskt ganska nedslagen.- Det gick dåligt med tryckkärlet och jag bestämde mig för att bränna på som tusan för att åtminstone få kärlet tätt. Snyggt blev det inte och inte heller blev det tätt, säger Jakob Liw och skrattar.Första dagen gick det dock bättre.
    - Egentligen gick väl allt bra första dagen, även nu på slutet hade jag bra flyt, säger Jakob Liw.Jakob har jobbat oehört effektivt i tre dagar och är tacksam för all träning och hjälp han har fått under hela tävlingen och dess deltävlingar.- Jag vill såklart tacka mor och far, mina lärare, särskilt Per-Erik Blom och Ari Nurmi. Men mest känner jag att jag vill tacka gubbarna på Enerco i Horndal. Där har jag lärt mig mycket, säger Jakob Liw.Nu kommer Jakob att bli en del av Yrkeslandslaget och representera Sverige i internationella sammanhang. Han kommer att tävla i VM 2024 i Lyon och EM 2025 i Herning.- Det ser jag fram emot, det ska bli roligt, säger Jakob Liw.

    Läs mer

  • Uttagningen till Svets-SM är avgjord
    Emanuel Isaksson, Stömbackaskolan och Filip Johansson Strömbackaskolan knep i dag de sista platserna i SM-finalen som går av stapeln 22-24 februari 2023 på Bråvalla gymnasium, Norrköping.
    I Piteå på Strömbackskolan genomfördes i dag den sista deltävlingen inför SM-finalen. På plats var industrielever från Piteå och Kalix som gjorde upp om de två sista finalplatserna. Industrielever från Luleå var anmälda till kvalet men drog sig ur under morgonen.Samtliga av de tävlandes svetsprover bedöms och genomgår en rigid undersökning och synas efter brister som exempelvis för liten genombränning, porer, bindfel eller smältdiken. De som bedömer proven vet inte vilka prov som tillhör vem, de tävlande har fått lottade nummer som ej kan knytas till person. De bedöms i sju olika svetsprövningar, bedömingen sker i flertalet kategorier där defekter och graden av dessa bedöms.Poängen brukar bland de bästa ligga mellan 80000 och 65000. I Piteå skilde det till sist endast tio poång mellan de två vinnarna. Vi fick med andra ord se en mycket jämn tävling.Utöver dagens vinnare, Emauel Isaksson och Filip Johansson, så kommer följande att göra upp på SM-finalen på Bråvallaskolan i Norrköping 22-24 februari:
    • Filip Hansson, Bessemerskolan, Sandviken
    • Jacob Liw, Bessemerskolan, Sandviken
    • Adam Englund, Bessemerskolan, Sandviken
    • Jovan Dinic Kungsmadskolan Växjö
    Mer om tävlingarnaTill hösten kommer Yrkes-EM att äga rum i Gdansk i Polen där är yrket svets en del av tävlingen. 2024 är arrangeras åter Yrkes-SM i Karlstad där svets är ett av tävlingsyrkena.Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar. Genom ett stort och innehållsrikt tävlings- och uppvisningsarrangemang där hundratals av Sveriges mest yrkesskickliga ungdomar mäter sina krafter mot varandra. I yrket svets kvalar man in genom lokala och regionala deltävlingar. Svetsgruppens mål med tävlingen är dels att attrahera unga till yrket, dels att få fram en duktig representant till Yrkes-VM.Uttagningstävlingarna anordnades i år på tre ställen
    • 20/1 2023 Ekbackeskolan, Osby
    • 27/1 2023 Bessemerskolan, Sandviken
    • 1/2 2023 Strömbackaskolan, Piteå
    Finalen i Svets-SM sker 22-24 februari 2023 på Bråvalla gymnasium, Norrköping.Bland de tävlande i uttagningstävlingarna finns de som fortfarande utbildar sig men även de som hunnit vara yrkesverksamma något år.Vill du veta mer? Här finns underlaget till tävlingsmomenten (svetsarprövningen som anges som exempel i informationsbladet ska vara som följer) som ska lösas exempelvis enligt SS-EN ISO 9606-1 111 P BW 1.1 B t10 PE ss nb. Tävlingsmomenten lottas inför varje enskild uttagningstävling.Här finns info om uttagningstävlingen i Sandviken.Här finns info om Svets-SMFör mer information om detaljer om uttagningstävlingar och SM-finalen, kontakta respektive skolas kontaktperson:Ekbackeskolan, Västra Storgatan 15 i Osby.
    Kontakt: Peter Olofsson, 070-931 81 12, peter.olofsson@osby.se
    Bessemerskolan, Industrivägen 7 i Sandviken,
    Kontakt: Ari Nurmi, 070 089 70 26 ari.nurmi@edu.sandviken.se
    Strömbackaskolan, Lasarettsvägen 2 i Piteå.
    Kontakt: Robert Johansson, 073 069 26 08, robert.johansson@pitea.se


    Läs mer

  • Final i Svets-SM
    Precis nu är Svets-SM i Norrköping på Bråvalla gymnasium igång. Kom förbi och titta när Sveriges bästa svetsare gör upp om platserna i Yrkeslandslaget. Har du inte möjlighet att ta dig till Norrköping? Tävlingarna streamas live.
    Varför är det viktigt med svetstävlingar?Det är viktigt för att attrahera unga till yrket. Mer attraktionskraft och mer unga till yrket är avgörande för svetsande tillverkning i Sverige, och därmed möjligheterna för en marknad för leverantörer av förnödenheter, maskiner och material för svetsning.Genomförandet av tävlingarna är helt beroende av gemensamma och frivilliga insatser. Svetskommissionen samordnar insatserna, men elevernas medverkan, lärarnas engagemang och sponsorernas stöd och medverkan är avgörande för förverkligandet av uttagningstävlingar och final i Svets-SM.Lärare och elever är mycket entusiastiska inför tävlingarna. Många lärare vittnar om att kommun och skolledning blir mycket positivt inställda till svetsutbildningen när eleverna medverkar i uttagningstävlingar och SM. Det ger tillfälle att samköra med öppet hus inför t.ex. gymnasievalet, samt att få intresse och stöd av lokala medier.Ta gärna tillfället att medverka på det sätt du kan för att stödja attraktionskraften och fler unga till yrket.Läs mer om Yrkes-SMKontaktFör mer information om tävlingen, kontakta Mathias Lundin.LivestreamVi sänder live från Svets-SM 2023. Start 10.00 22 februari slut ca 14:00 efter prisutdelning 24 februari.Sändningen går att se på Svetskommissionens youtubekanal och Facebooksida.Tyvärr medger inte Youtube en och samma länk genom hela tävlingarna. Med andra ord, om man bäddar in sändningen från Youtube på sin skolwebb eller organisations webbsida, ladda om youtube-länken efter lunch och vid ny dag. Varje heltimme kommer vi att intervjua eller göra andra inslag.

    Tävlingstider:
    22 februari
    8.45-9.15 Information
    9.15-10.00 Prova svetsmaskiner
    10.00-12.00 Svetstävling
    12.00-13.00 Lunch
    13.00-17.00 Svetstävling

    23 februari
    08.00-12.00 Svetstävling
    12.00-13.00 Lunch
    13.00-17.00 Svetstävling
    (kväll: provtryckning av kärl)

    24 februari
    08.00-10.00 Svetstävling
    10.00-12.00 Bedömning
    12.00-13.00 Lunch
    Ca 13.00 Resultat och prisutdelning
    Tittare når sändningsledningen här. Tipsa gärna oss om vad ni vill veta mer om och vad ni vill se under dagarna.
    Läs mer

  • IIW:s 76:e årsmöte (Annual Assembly), Singapore
    IIW:s 76:e årsmöte äger rum 16-21 juli 2023 i Singapore, på Marina Bay Sands Convention Centre.Mer om årsmötet och annan nyttig information hittar du i cirkulär 2.
    Läs mer via:
    Läs mer

  • Spända SM-svetsare i Sandviken
    Jakob Liw (Sandviken), Filip Hansson (Sandviken), Adam Englund (Sandviken), Alfred Engelmark (Sundsvall), Viktor Bengtson (Sundsvall), Alexander Eriksson (Sundsvall), Arvid Melakari (Mariestad), Erik Söder (Mariestad), Malte Melin (Norrköping), Viggo Ekerwall (Norrköping), Ludde Reisten (Haninge). Så heter de tävlande i den andra av uttagningstävlingarna till Svets-SM.
    Ari Nurmi och övrig tävlingsledning har ett digert arbete framför sig att få fram de bästa till finalen som går av stapeln 22-24 februari i Norrköping. Dagens tävling på Bessemerskolan i Sandviken är mer än fulltecknad.
    Är du i krokarna är du välkommen att svänga förbi och heja på. Kanske är det någon av dessa tävlande som kommande år får åka världen runt som en del av Yrkeslandslaget och representera Sverige i EM och VM?
    Till hösten kommer Yrkes-EM att äga rum i Gdansk i Polen och 2024 är arrangeras åter Svets-SM i Karlstad.Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar. Genom ett stort och innehållsrikt tävlings- och uppvisningsarrangemang där hundratals av Sveriges mest yrkesskickliga ungdomar mäter sina krafter mot varandra. I yrket svets kvalar man in genom lokala och regionala deltävlingar.Svets-SM är en del av Yrkes-SM som anordnas av Worldskills. Svetsgruppen som är arrangörer för svetsyrket består av representanter för:
    • Svetskommissionen
    • Industriarbetsgivarna
    • IF Metall
    • Lincoln Electric
    • Linde Gas
    • Svenska Elektrod
    • Kiwa
    • Representanter från de tre uttagningsorterna Osby, Sandviken och Piteå.
    Svetsgruppens mål med tävlingen är dels att attrahera unga till yrket, dels att få fram en duktig representant till Yrkes-VM.Uttagningstävlingarna anordnas i år på tre ställen
    • 20/1-2023 Ekbackeskolan, Osby
    • 27/1-2023 Bessemerskolan, Sandviken
    • 1/2-2023 Strömbackaskolan, Piteå
    Finalen i Svets-SM sker 22-24 februari 2023 på Bråvalla gymnasium, Norrköping.Bland de tävlande i uttagningstävlingarna finns de som fortfarande utbildar sig men även de som hunnit vara yrkesverksamma något år.Vill du veta mer? Här finns underlaget till tävlingsmomenten (svetsarprövningen som anges som exempel i informationsbladet ska vara som följer) som ska lösas exempelvis enligt SS-EN ISO 9606-1 111 P BW 1.1 B t10 PE ss nb. Tävlingsmomenten lottas inför varje enskild uttagningstävling.
    Här finns info om uttagningstävlingen i Sandviken.
    Här finns info om Svets-SMFör mer information om detaljer om uttagningsteävlingen på plats, kontakta respektive skolas kontaktperson,20 januari – Ekbackeskolan, Västra Storgatan 15 i Osby.
    Kontakt: Peter Olofsson, 070-931 81 12, peter.olofsson@osby.se

    27 januari – Bessemerskolan, Industrivägen 7 i Sandviken,
    Kontakt: Ari Nurmi, 070-089 70 26 ari.nurmi@edu.sandviken.se
    1 februari – Strömbackaskolan, Lasarettsvägen 2 i Piteå.
    Kontakt: Robert Johansson, 073-069 26 08, robert.johansson@pitea.se

    Läs mer

  • Dags att nominera årets lärare, elev och utbildare
    SLM 2023 äger rum 28-29 september, boka in datumen i kalendern. Redan nu är det möjligt att nominera de som utmärkts sig lite extra under 2022. Årets IW-elev, IW-utbildare och IW-lärare ska utses.
    Svetslärarmötet bidrar till att höja statusen för våra svetslärare. Detta för att lärarna är en viktig del i att höja statusen på svetsaryrket och säkerställa tillgången på kompetent personal. Att uppdatera kompetensen hos våra svetslärare är viktigt. Viktigt för våra skolor och elever, och för Sveriges svetsande industri.På Svetslärarmötet delas årligen stipendier ut till årets lärare, årets elev och årets utbildare. Förra årets stipendiater (från vänster på bilden ovan) Tim Skil (kursansvarig, tog emot Linus Danielssons pris för årets IW-elev). Sargis Sargsyan och Ari Nurmi.Nomineringarna:Årets elev: Linus Danielsson Linus har klarat svetsutbildningen på Anders Ljungstedts gymnasium enligt IW:s riktlinjer med bravur. Han har under utbildningen tagit IW-diplom samt flertalet svetsarprövningar inklusive HL045. Linus är en lugn, sansad och väldigt lyhörd person somhar goda teoretiska kunskaper vilket visar sig i det praktiska arbetet. Han fullgjorde dessutom sin APL med väldigt goda vitsord. Årets utbildare: Lernia Sundsvall Kursansvarig Sargis Sargsyan med kollega har gjort ett bra jobb med att skapa bra rutiner inom ramen för IW samt med att tydliggöra dessa rutiner för eleverna. Som ett exempel har samtliga praktiska prover för de olika metoderna synliggjorts på en tydlig skylt i lokalerna. Lernia Sundsvall har även skapat ett strukturerat system för uppföljning av eleverna samt tagit fram ett bra teoretiskt och praktiskt utbildningsupplägg kring ISO 5817. Lernia Sundsvall ä r på så vis ett föredöme bland utbildare. Årets lärare: Ari Nurmin Motivering: Ari Nurmi på Bessemerskolan i Sandviken är en riktigt bra, rolig och skicklig lärare med stort yrkeskunnande. Han visar stor förståelse med elevers olikheter och är tydlig och korrekt i sin pedagogik.
    Tack vare hans pedagogiska förmåga lär eleverna sig något nytt varje dag - med tålamod och återkommande enkla och tydliga förklaringar ger han eleverna självförtroendet att på egen hand lösa olika svetsproblem som uppkommer under utbildningen. Aris hjälpsamhet och personliga stöttning får ofta hela klasser att känna sig som en familj.
    Citat från en elev, ”Han är en jävligt bra svetsare och alltid glad, trevlig, snäll och ödmjuk. Den bästa pedagog jag någonsin haft!”
    Bidra till att höja statusen för våra svetslärare​Nu är det din tur att nominera den elev, lärare och utbildare som du tycker förtjänar att lyftas fram och bli mottagare av ett stipendium. Nomnieringssidan är öppen redan nu. Nomineringar gäller för insatser under 2022.
    Bästa IW-elevVi belönar årligen minst en IW-elev som har utmärkt sig på något vis. Här nominerar du som är lärare. Det handlar inte bara om elever med flest diplom utan om vilja, mod och målmedvetenhet. Men hjälp av en kort motivering från lärare kommer en oberoende domarpanel att utse årets elev. Här nominerar du. Bästa IW-lärare
    Här kan du som elev nominera din favoritlärare inom svets. Med hjälp av en kort motivering från elever kommer en oberoende domarpanel att utse årets svetslärare 2022. Vi vill premiera engagemang, kunskap och förmåga att skapa intresse för en bransch som ropar efter arbetskraft. Här nominerar du. Bästa IW-utbildareHär kan både elever och lärare nominera skolan. Är det nytänkande, moderna maskiner och god stämning som gör din skola så bra? Berätta för oss! Men hjälp av en kort motivering från elever och lärare kommer en oberoende domarpanel att utse årets IW-utbildare, som sedan presenteras Svetslärarmötet 2023. Här nominerar du.
    Läs mer

  • Uttagningen till Svets-SM är igång
    Precis just nu är första uttagningstävlingen inför Svets-SM igång. I Osby på Ekbackeskolan tävlar fyra ungdomar om en plats i årets final (från vänster) Alex, Oliver, Jonathan och Jovan. Är du i krokarna är du välkommen att svänga förbi och heja på. 
    De tävlande i uttagningstävlingen i Osby på Ekbackeskolan är Alex Edqvist och Oliver Gustafsson som båda kommer från Åmål och går på Karlbergsgymnasiet samt Jonathan Josefsson och Jovan Dinic är före detta elever från Kungsmadskolan i Växjö men båda är numera anställda på Getinge.Är du i krokarna är du välkommen att svänga förbi och heja på. Kanske är det någon av dessa tävlande som kommande år får åka världen runt som en del av Yrkeslandslaget och representera Sverige i EM och VM?Till hösten kommer Yrkes-EM att äga rum i Gdansk i Polen och 2024 är arrangeras åter Svets-SM i Karlstad.Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar. Genom ett stort och innehållsrikt tävlings- och uppvisningsarrangemang där hundratals av Sveriges mest yrkesskickliga ungdomar mäter sina krafter mot varandra. I yrket svets kvalar man in genom lokala och regionala deltävlingar.Svets-SM är en del av Yrkes-SM som anordnas av Worldskills. Svetsgruppen som är arrangörer för svetsyrket består av representanter för:
    • Svetskommissionen
    • Industriarbetsgivarna
    • IF Metall
    • Lincoln Electric
    • Linde Gas
    • Svenska Elektrod
    • Kiwa
    • Representanter från de tre uttagningsorterna Osby, Sandviken och Piteå.
    Svetsgruppens mål med tävlingen är dels att attrahera unga till yrket, dels att få fram en duktig representant till Yrkes-VM.Uttagningstävlingarna anordnas i år på tre ställen
    • 20/1-2023 Ekbackeskolan, Osby
    • 27/1-2023 Bessemerskolan, Sandviken
    • 1/2-2023 Strömbackaskolan, Piteå
    Finalen i Svets-SM sker 22-24 februari 2023 på Bråvalla gymnasium, Norrköping.Bland de tävlande i uttagningstävlingarna finns de som fortfarande utbildar sig men även de som hunnit vara yrkesverksamma något år.Vill du veta mer? Här finns underlaget till tävlingsmomenten (svetsarprövningen som anges som exempel i informationsbladet ska vara som följer) som ska lösas exempelvis enligt SS-EN ISO 9606-1 111 P BW 1.1 B t10 PE ss nb. Tävlingsmomenten lottas inför varje enskild uttagningstävling.
    Här finns info om uttagningstävlingen i Sandviken.
    Här finns info om Svets-SMFör mer information om detaljer om uttagningsteävlingen på plats, kontakta respektive skolas kontaktperson,20 januari – Ekbackeskolan, Västra Storgatan 15 i Osby.
    Kontakt: Peter Olofsson, 070-931 81 12, peter.olofsson@osby.se

    27 januari – Bessemerskolan, Industrivägen 7 i Sandviken,
    Kontakt: Ari Nurmi, 070-089 70 26 ari.nurmi@edu.sandviken.se
    1 februari – Strömbackaskolan, Lasarettsvägen 2 i Piteå.
    Kontakt: Robert Johansson, 073-069 26 08, robert.johansson@pitea.se
      
    Läs mer

  • Vi ses väl i Örnsköldsvik?
    30-31 mars är det dags för årets Fogningsdagar i Örnsköldsvik. Spännande seminarier om expansionen i norr, industrins kompetensförsörjning, svetsning av avancerade material, speciella metoder, nyheter inom additiv tillverkning och om fogning i batteriindustrin utlovas.
    Branschkonferensen hålls på Arken konferens & Elite Plaza hotell. Fogningsdagarna är även Svetskommissionens medlemsdagar och 30 mars inleds dagarna med Svetskommissionens årsmöte. Därefter följer flera seminarier. Dagen avslutas med AW och senare på kvällen serveras middag.

    För dig som är på vill komma redan kvällen före konferensen så anordnas ett branschmingel redan 29 mars på Elite Plaza.
    31 mars är studiebesök på BAE Systems Hägglunds och OSTP inplanerade. Platserna är begränsade och för att kunna delta kräver företagen att du anmäler dig i god tid. Boka därför gärna din plats redan nu!Direkt till amälanDirekt till infoDetaljerat seminarieprogram, hålltider och praktisk information finns att ta del av här.
    Läs mer

  • Adjö semi-normala 2022
    Året inleddes med att Coronapandemin åter tog ett grepp om våra verksamheter och kriget i Ukraina blev mer och mer påtagligt. Trots detta så är semi-normala 2022 ett år som bjöd på ljusglimtar. När vi summerar kan antagligen många av oss känna sig nöja.
    Början av året präglades fortfarande av Corona men redan under våren gick vi över till något som vi lärt känna som den "semi-normala fasen". Fogningsdagarna 7-8 april hos Scania i Södertälje var startskottet för oss att åter kunna ses under något som liknar normalt vis. Vi hade tidigare under året fått ställa in såväl uttagningstävlingar till Svets-SM som Svetslärarmötet. Arbetsgrupperna i nätverket hade pausats eller sågs endast sporadiskt via Teams.Fogningsdagarna bjöd på seminarier om Industri 4.0, elektrifieringens konsekvenser och om fossilfritt stål. Vi hann även med besök på Mälardalens tekniska gymnasium och Scanias monteringslina. Dessutom, vem minns inte hur kul det var att få testköra Scanias värstingar med både tysta elmotorer och vrålande V8:or?Vår mässa Svets- och fogningsteknik 10-13 maj på Elmia i Jönköping drog trots viss inledande pandeminervositet ungefär lika många utställare och besökare som vanligt. Vi lyckades kanske till och med lite bättre än vanligt med att knyta kontakter och få igång nätverkandet, i efterdyningarna av mässan började verksamheten i nätverket åter spira! För att nämna några exempel så har AG 43 Motståndssvetsning åter blivit aktiv efter lång tids ofrivillig vila. AG 32 Miljö har jobbat hårt med att bland annat få fram bättre gränsvärden för svetsrök. AG 60 Rälssvetsning går som tåget, AG 42c Termisksprutning likaså. De sistnämnda har gjort flera studiebesök och hållit flera möten och mycket spännande kommer ut av dessa. Dessutom, i Lasergruppen har en avknoppning om handhållen lasersvets tagit sina första steg.Rysslands anfallskrig mot Ukraina överskuggade tyvärr glädjen över att åter kunna ses. Vår bransch är internationell och vi är på olika vis länkade till såväl Ukraina som Ryssland. Handel blev omöjlig eller svårare. Råvarupriser sköt i höjden. Elpriset likaså. Fördömanden av kriget, ställningstagande, upprustning, nödhjälp med mera blev den naturliga reaktionen. Yrkes-EM som skulle genomförts i Sankt Petersburg 2023 ställdes in och Belarus och Ryssland stängdes av från allt deltagande i World Skills. Dessutom ställdes VM i Shanghai in, då pandemin gjorde resor dit omöjliga.29-30 september hölls till sist Svetslärarmötet. Denna gång IRL (SLM2021 sändes från en studio). Cirka 200 svetslärare och utbildningsintresserade samlades på Lustikulla Konferens, Liljeholmen i Stockholm. Seminarietemat var "Framtidens svetsutbildning" vilket var passande då SLM nu börjar bli till åren, konferensen fyllde 40 år i år. Branschens bästa skolor, lärare och elever uppmärksammades med nomineringar, stipendier och utmärkelser. SLM avslutades passande nog med att Lernia Liljeholmen lånade ut sina lokaler så att hugade fick se det senaste inom tillsatsmaterial, svetsmaskiner och testköra cobot. Sammanfattningsvis kan man säga att det under mötet slogs fast att det kommer att behövas välutbildade svetsare även under överskådlig framtid och att det finns bra modeller som gör det lätt att utbilda rätt, och som höjer nivån på utbildningarna. Behovet av likvärdiga utbildningar och att hålla jämn kvalité över hela landet gör att yrkessvetsarutbildning, IW, även fortsättningsvis ska vara branschens minimikrav.Vi håller ihop Fler medlemmar gör Svetskommissionen starkare. Vi har under året fått in 16 nya medlemsföretag vilket är positivt. När vi håller ihop och samverkar ger det oss större möjligheter att påverka. Styrkan använder vi både i debatter och förhandlingar. Vår samverkan gör varje beslut väl förankrat och genomtänkt.
    • Vi har under året samverkat mycket i branschens yrkesnämnd AG 14 kring bristen på kompetent personal. Det har skett i möten med tekniska högskolorna, Skolverket, Myndigheten för Yrkeshögskoleutbildning, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IF Metall, och svetsande industri.
    • Vi har varit en del i att säkerställa kompentens och vidareutbilda nyanlända svetsare i projektet OAS - Omstart av Svetsare.
    • Vi har genomfört frukostmöten för att informera om valideringssystemet för svetsare vars två sista delar driftsattes under året, nivå Blå och Svart. Validering är viktigt för möjligheten att bygga på befintlig kompetens i ett läge där utbildning av unga inte på långt när fyller behoven. Under 2023 ska validering för svetsoperatörer för mekaniserad och robotiserad svetsning driftsättas.
    • Vi har hållit fler frukostmöten, bland annat för studie- och yrkesvägledare som vill veta mer om svetsutbildning och möjliga karriärvägar för yrkessvetsare.
    • Vi har haft en ökning av utfärdade diplom under 2022 jämfört med föregående två pandemiår. Bland annat så slår vi rekord på 395 stycken utfärdade startcertifikat till plastsvetsare. (Antal utfärdade diplom under 2022: 27 Svetsingenjör IWE. 1 Svetstekniker IWT. 86 Svetspecialist IWS. 451 Yrkessvetsare IW. 1 Svetskontrollant IWI. 1 Svetskonstruktör IWSD. 395 Plastsvetsare EPW. 6 Lasersvetsspecialist ELW)
    • Vi har slutfört ett projekt för vidareutveckling av Svetsa rätt i år, där det bland annat tillförts information om svetsning på tillfälliga arbetsplatser. Sidan har även fått ett nytt CMS.
    • Under året har kansliet rekryterat två nya medarbetare, Johan Ankre, svetsingenjör, IWE, samt Marie Allvar Kärrbrant, svetsingenjör, IWE. De kastades rakt in i verksamheten och är redan stora tillgångar för kansliet.
    • Kursen Industriell limningsteknik återstartades för KTH:are och industrielever, första gången fysiskt på KTH sedan 2019.
    • Vi har stått för förutsättningarna för ytterligare en kurs för svetsingenjörer, IWE, på KTH, med studenter från KTH och elever från industrin. Välbehövligt då det råder ett stort stora behovet av svetsingenjörer i svensk industri.
    • Vi har producerat fyra nummer av tidningen Svetsen. En tidning i sin helhet producerad av branschen för branschen. Peaken under 2022 var nummer två på hela 100 sidor (gratis julläsning!). Nummer fyra har i dagarna precis anlänt till våra medlemmar och prenumeranter. Vi har under året sett en ökad aktivitet i tidningens fullt sökbara digitala arkiv, det är glädjande då det är en enorm kunskapskälla för den som söker kunskap om stort och smått inom svets- och fogningsteknik.
    ... Och tillsammans har vi under "semi-normala" 2022 självklart åstadkommit mycket mycket mer.I mer än 90 år, sedan 1931, har vi samverkat för att svets- och fogningsindustrin i Sverige ska utvecklas med kunskap, kvalitet och sunda värderingar i fokus. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för medlemmarnas intressen. Vi på kansliet finns här för branschens skull. Tillsammans är vi Svetskommissionen. Ett medlemskap visar att ert företag tar svetsning på allvar. Att ni kan och förstår kvalitet och inte minst, verkar för en seriös bransch. För att förtydliga vad ett medlemskap i Svetskommissionen står för finns riktlinjer – vår Samsyn, ni som medlemmar kan hänvisa till denna i kontakt med kunder och leverantörer. Vi har tagit fram ett sigill för alla medlemmar som visar att ni är en del av Svetskommissionen. Ladda ner det och använd det på er till er hemsida eller använd det i utskick för att ge företaget den kvalitetsstämpel som medlemskapet i innebär (nedladdning kräver medlemsinloggning).God jul och gott nytt år!
    Jens Nyström
    Åsa Malmqvist
    Mathias Lundin
    Jonas Saarimäki
    Marie Allvar Kärrbrant
    Ingela Sterner
    Johan Ankre
    Åsa Madonia
    Elisabeth Öhman

    Läs mer

  • Svetsen #4 - Attraktionskraft
    Vi är i en bransch med akut brist på personal med rätt komptens. Vad ska vi göra för att råda bot på det? Vad är det som lockar fler till branschen? Vad är det som är bra i yrket och vad kan förbättras? Dessa frågor och fler i samma linje är grunden till temat i nummer 4.
    Vad är svets- och fogningsbranschen? Kanske är det dags att revidera hur vi ser på oss själva, eller i alla fall hur vi presenterar branschen?Vi tycker att det är en karriärbransch med stora möjligheter till ett diversifierat och långt arbetliv. Vi tycker att branschen på många vis är högteknologisk. Vi har ett kvalitetssäkrat utbildningssystem med bra riktlinjer som ger varje svetsare en stabil kunskapsgrund för ett livslångt lärande. Våra utbildare ser studenter som är attraktiva för arbetsmarknaden och är väl förberedda för välbetalda kreativa, utmanande och roliga arbeten.
    Den bilden stämmer inte alltid med hur branschen presenteras hemma vid köksbordet när det pratas gymnasieval. Den bilden stämmer inte heller när makthavare pratar om "enkla jobb". Missa inte debattartikeln i ämnet av Fredrik Gunnarssons (Industriarbetsgivarna), Gert Nilsson (Jernkontoret) och Mathias Lundin (Svetskommissionen).
    Denna gång är tidningens tema Attraktionskraft.
    Svetsen har träffat Mattias Igestrand som arbetar som forskningsingenjör på Högskolan Väst. Han började som grovsvetsare, läste IWS på semestern och via GKN aerospace tagis sig ända in i akademin. Där är hans närvaro mycket uppskattad, och nu ser han IWT/IWE som ett naturligt nästa steg. Inte illa pinkat av någon som enligt honom själv "var oinspirerad, skoltrött och dålig" i gymnasiet.
    Svets-SM är tillbaka. Det är dags att anmäla sig. Tävlingen ger inte bara de tävlande en rolig upplevelse och en lysande framtid. Den är även ett skyltfönster mot samhället och för dig som svetslärare mot din skolchef och rektor. Ni som är födda 2002 och senare är välkomna att delta.En svetsutbildning som är så populär att den blivit trångbodd? I Avesta satsar skolan miljoner på större och nya ändamålsenliga lokaler. Hur har de lyckats så bra? Karlfeldtsgymnasiets Svetslärare Simon Tallberg ger sin syn på saken.Vad är Teknikcollege egentligen? Hur arbetar de med samverkan för att locka komptens in i vår branch?Utan utbildningsbevis, CV, arbetsgivarbetyg, arbetsbetyg och arbetsgivarintyg är det svårt att finna drömjobbet. Vi berättar vad du bör dokumentera och vad du har rätt att kräva av din arbetsgivare.Innovativa Trollhättan? Faktum är att stadens svetsande företag går bra och har lätt att binda till sig komptens - nyckelpersoner på GKN Aerospace berättar hur de arbetar med frågan.Filip Klint och Milad Serousheh vidareutbildar sig till att bli Svetsspecialist, IWS, och Svetskontrollant. De båda vill nu ta nästa steg i sin karriär. Vi intervjuar dem och flera andra som precis tagit sitt första steg till att bli svetsare.Dessutom:
    Peter Norberg reder ut en av de vanligaste frågor som svetsare får; Går det att laga gjutjärn? Svaret är såklart "ja, bara du vet vad du gör". Han berättar hur.
    Greek Ascoloy, i folkmun kallat "crack alloy". Ett svårsvetsat material med unika egenskaper.Handhållen lasersvets? Kan det verkligen vara något? Vi har alla sett youtubeklippen där det utlovas guld och gröna skogar. I Iilla Nås i Västerdalarna finns företaget LMIAB som har en CE-godkänd maskin som de tror starkt på.Lagom till jul - och det här är så fint att man blir tårögd - Väderstads Ukraniakaminprojekt, som bland annat innebär gratis och offentliga ritningar, har fått svetsbranschen och flertalet svetsskolor att sluta upp. Tusentals kaminer från Sverige kommer därför att värma de krigshärjade i vinter.
    Självklart innehåller tidningen mycket, mycket mer. Läs den själv, dela den med andra, diskutera attraktionskraft vid fikaborden. Och glöm inte bort att Svetsen finns digitalt, där är hela arkivet fullt sökbart - allt du vill veta om svets och fogning endast en sökning bort. Saknar du något? Vill du läsa om något annat? Hör av dig till chefredaktör Jens Nyström.

    Trevlig läsning!
    / Jens

    Läs mer

  • Uttagning till Svets-SM
    Äntligen är Svets-SM åter! I år sker uttagningen på tre orter. Anmälan är öppen för alla födda 2002 och senare.
    Anmälan till uttagningstävling senast 11 januari 2023. Svets-SM hålls vartannat år och riktar sig till ungdomar upp till 22 år (född 2002 eller senare). Eftersom det är ett begränsat antal platser kan det bli ett urval baserat på när anmälan kom in.
    Är du sugen på att tävla, eller har elever som borde ställa upp? Läs mer information här.Uttagningstävlingarna hålls på orterna - Osby, Sandviken och Piteå. De uttagna går vidare till Svets-SM.
    • 20/1-2023 Ekbackeskolan, Osby
    • 27/1-2023 Bessemerskolan, Sandviken
    • 1/2-2023 Strömbackaskolan, Piteå
    Du kan vara elev eller arbeta på företag, men du ska ha en ansvarig handledare/lärare.
    Finalen i Svets-SM sker 22-24 februari 2023 hos Bråvalla gymnasium, Norrköping.
    Anmal dig, läs mer info och hitta övningsuppgifter på www.svets.se/svets-sm
    Läs mer

  • Väderstads kamininitiativ blir till skolutmaning
    För en tid sedan sedan såg Morgan Collin, produktingenjör på Väderstad, ett nyhetsreportage om hur det svetsades kaminer i Ukraina. Då föddes idén om att hjälpa till.
    Väderstad har på eget initiativ tillverkat och skeppat iväg 150 fältkaminer till Ukraina. Utöver det har cirka 600 kaminer av den här konstruktionen redan tillverkas av andra bolag.Morgan Collin, produktingenjör på Väderstad, är konstruktören bakom fältkaminen. Konstruktionsunderlaget är offentliggjort för att fler ska kunna hjälpa Ukraina.Tanken med konstruktionen är att den ska vara enkel och lätt att frakta så att man får med sig så många som möjligt åt gången.
    – Före produktionsstart av större antal rekommenderas att tillverka en komplett prototyp för att säkerställa passform mellan delar. Det kan variera beroende på maskinval och leverantör, säger Morgan Collin i en intervju med SVT.
    Jörgen Persson, svetslärare på Ekbackeskolan i Osby, är en av dem som nappat på idén.– Vi utmanar samtliga svetsskolor i Sverige att tillverka Ukrainakaminer. Vi på vår skola ska tillverka 32 st på onsdag 14 december med start klockan 18.00.Ekbackeskolan kommer att bjuda in närliggande företag för att ge dem möjlighet att visa vad de kan.– Japp, och vi kommer att dela ut ett pris till den som är snabbast och som svetsar bäst, säger Jörgen Persson.Handsken är kastad, den som vill plocka upp den kan kontakta Jörgen här.

    Läs mer

  • Frukostmöte för SYVAR
    Den 29 november har vi ett frukostmöte riktat till syvar om kvalitetssäkrad svetsutbildningArbetar du som som studie- och yrkesvägledare och vill veta mer om svetsutbildning och möjliga karriärvägar för yrkessvetsare? Välkommen att lyssna på Jonas Saarimäki och Johan Ankre på Svetskommissionen som berättar om diplomutbildningen för Yrkessvetsare, International Welder (IW).
    Läs mer och anmäl dig här
    Läs mer

  • Webbinarium 21 nov kl. 13-14
    Behöver du eller företaget förstärka svetskompetensen? Det finns platser kvar till kursstarten 2023!

    Välkommen att lyssna på Joakim Hedegård på Swerim och Marie Allvar Kärrbrant på Svetskommissionen som berättar allt om svetsingenjörsutbildningen.
    Läs mer och anmäl dig här.

    Läs mer

  • Äntligen mysläsning i höstmörkret
    Svetsen #3 är ute nu. Den kommer i våra läsares brevlådor lite försenad pga olika omstädigheter men tidnigen finns redan nu digitalt.
    När kommer tidningen? Det är den vanligaste frågan till chefredaktör Jens Nyström.- Jag tror ingen är lika mån om att tidningen ska komma i tid som jag är. Men för att det ska fungera fullt ut finns inte resurserna, det går helt enkelt inte. Jag ber såklart läsarna om ursäkt för fördröjningen. Anledningen är i huvudsak att jag har haft en lång period av ohälsa i familjen, det blir lätt så med fem ungar varav en bebis, säger Jens.Vi tycker såklart att det är kul att läsarna hör av sig och saknar tidningen. Det visar på ett engagemang. Samtidigt, tidningen görs av branschen för branschen, Svetsens skribenter gör ofta materialet på sin fritid eller iaf på sidan av sitt ordinarie arbete, vilket är imponerande! Att det blir förseningar under de premisserna är på något vis förståeligt.- Ja, det är egentligen otroligt att det går. Vi är redan igång med produktionen av nummer 4 med tema Attraktionskraft. Det vill säga: Vad är bra i branschen (goda exempel)? Vad borde vi kunna göra bättre (hur då)? Hur får vi in fler i branschen med rätt kompetens? Varför väljer kvinnor inte att bli svetsare (vad behöver vi göra för att de ska välja det?) Redaktionsrådet vill gärna få tips, idéer och material på temat asap, säger Jens och tipsar om sidan Skriv för Svetsen.

    Nedan har du innehållet Svetsens senaste tema Efterbehandling. Läsvärt för den som jämt tycker att jobbet är färdigt när "bitarna har bränts ihop".
    • Behandling av rostfritt stål
    • HFMI
    • Slipa på rätt sätt
    • Skydda rostfritt utan betning
    • Blästra
    • Betning
    Ni som är medlemmar i Svetskommissionen (kontaktpersoner på företaget) och Svetstekniska föreningen kan aktivera konto på svetsen.se och läsa tidningen digitalt. Är du inte medlem bli det! Vill du bara få hem tidningen så går det bra att prenumerera (480 kr/år).Svet​sen digital är gratis för dig som är gymnasieelev på Industritekniska programmet med inriktning svets (åk 2). Nu har du möjlighet att anmäla dig för ett helt års gratis prenumeration av Svetsen.
    Vem får tidningen Svetsen?
    Läs mer

  • SLM firar 40 år genom att spana framåt
    Nu är Svetslärarmötet igång! Vi har inte setts "IRL" på ett antal år pga av covidrestriktioner så det är många kära återseenden i minglet. Årets tema är Framtidens svetsutbildning och mötets föreläsningar kretsar kring ämnet.
    På Lustikulla i Stockholm samlas Sveriges svetslärare och utbildningsintresserade under två dagar. Svetsläramötet 2022 kretsar kring ämnet Framtidens svetsutbildning. Föreningen Svetslärarmötet fyller dessutom 40 år. Hela programmet hittar du här. Pdf, 402.8 kB.Lars Campbell, ordförande för Svetslärarmötet öppnar mötet och tar avstamp i att svetslärare har haft behov av att träffas och vidareutbildas i hela 40 år. Det behovet tycks inte avmattas, tvärtom. Lars ser ett ökat behov av välutbildade svetsare och för att tillfredställa det behovet har svetslärarna en nyckelroll, därför avslutar han med att tacka de lärare som är på plats.För att kunna spana in i framtiden krävs det att man har koll på historien, något som ESABs Björn Dahlborg har.
    Han är tredje generationens svetsare och har både personliga anekdoter och anekdoter från sin farfar - som var med och konstruerade och svetsade det första fartyget med helsvetsat och godkänt skrov, ESAB IV. Björns snabba resa genom svetsningens historia avslutas med en uppmaning till industrin "Ställ moderna krav på moderna svetsare. Branschen måste engagera sig i utbildningar, i alla fall om de vill ha tillgång till kompetent arbetskraft".
    Mattias Lundin, Svetskommissionen, anknyter till samma ämne men visar på lösningar för att möta behovet av kompetenta svetsare. "Branschens minimikrav är IW, det måste vara ännu tydligare". Mathias tycker inte att företag ska kräva utbildnig mot svetsarprövningsintyg och att Arbetsförmedlingen ska därmed ska stå för kostnader ar bara för att ett lokalt företag behöver en person med just den prövningen inom sitt kvalitetssystem. Behovet av kompetenta svetsare är enormt och det behövs både långsiktiga och snabba lösningar. Validering av svetsare som tillskansat sig komptens på alternativa vägar kan vara en del i lösningen. Krav och upphandling av riktiga kvalitetssäkrade utbildningar är en annan.Karolina Hellenberg, Skolverket, berättar om ämnesbetygsreformen, det stora arbetet med denna är att anpassa kurser så att det går att sätta betyg på hela ämnet och inte kurs för kurs. Långsiktighet och helhetssyn ska prägla utbildningen. För att uppnå det måste det finnas betygskriterier för hela ämnet - nu sätts betygen kurs för kurs. Det innebär mindre detaljerade betygskriterier. Vissa ämnen kommer att behövas delas, då ämnet är så omfattande och spretigt att det blir svårt att skapa och värdera progression. Det måste finnas en tydlig koppling mellan betygskriterie och färdighet.Ett ämnesbetyg från en högre nivå kommer att ersätta ett betyg från en lägre nivå. Det gäller även vid betyget F. Har man ett F på sista nivån kommer både det och det sista godkända nivåbetyget att synas i slutbetyget. Karolina uppmanar alla lärare att svara på remissen som ligger ute januari till mars 2023.Mikael Sollenberg, Celavi Verksamhetsutveckling, berättar om framtidens behov genom att berätta om den "supersmarta industrin" dvs industri 4.0.
    Han uppskattar att fyra biljoner kronor kommer att pytsas ut mot industri 4.0 de närmaste åren. Utveckligen av artificiell intelligens går hela tiden framåt. "AI har idag kognitiva förmågor" säger Mikael. Han berättar kortfattat om IoT, VR, big data, cloud computing, wearables och additiv tillverkning som han menar är en del av 4.0.
    "Det här leder till nya verksamheter där produkten är sekundär utan produkten blir en del av ett större system, man säljer på störningsfri produktion, det är det stora värdet", säger Mikael Sollenberg.
    Nya produktionssystem kräver nya kompetenser, värdetrappan har förändrats. Jobb försvinner och förändras helt. Behovet av erfarenheter inom samma skrå minskar. "Nya jobb som vi inte ens vet finns kommer att skapas. Kompetens kommer att vara problemlösning, kundrelationer, sociala färdigheter osv. Och hänger ni inte med kommer de unga att tycka att ni är fett ute", säger Mikael.
    Mikael Sollenberg får efter lunch lite mothugg av Lincolns Johan Ingemansson. Han har erfarenheter både från Lincoln och ESAB och hans föreläsning om vilken kompetens som efterfrågas inom den smarta industrin och hur svetsutbildning behöver anpassas därefter bygger på denna erfarenhet. "Svetsares kunskaper kommer att bestå och behövas även i industri 4.0" slår Johan fast. Vad som händer i svetsbågen kommer att vara en kunskap som består och förståelsen för vad olika processer kan, kemi och metallurgin kommer att vara eftertraktade även i framtiden. Operatörer är redan nu en brist och behovet kommer att öka. Maskintillverkarna kommer att få ett större utbildningsansvar, tror Johan. Johan fortsätter genom att ge råd om vilka processer och maskiner som kommer att bli dominerande och han berättar om VR-svetsningens fördelar inom undervisning - bågtiden ökar drastiskt, kunskapen och handlag lärs ut betydligt snabbare än vid konventionell utbildning.Att behovet av operatörer är en brist håller Linda Rosenlund, Oerlikon Surface Solution, med om. Hon representerar idag Svetskommissionens arbetsgrupp AG 42c. Cirka 100 företag i Sverige håller på med termisk sprutning, ytbeläggningsmetoden som förlänger livslängden på komponenter. Hon säger att branschen skulle kunna växa fortare och mer om det fanns fler operatörer. Och från scenen får årets SLM-deltagare veta att företagen som sysslar med termisk sprutning efterfrågar APL-elever från industritekniska programmen.Fredrik Gunnarsson från Industriarbetsgivarna föreläser om yrkestävlingar. Yrkestävlingarna är en viktig del av komptensförsörjningen inom branschen. Svetslärarna och utbildningarnas huvudmän är tävlingarnas viktigaste samarbetspartners. För skolorna är tävlingarna viktiga som argument i förhandlingar om resurser till utbildning och material då deltagande tävlingarna visar på utbildningens kvalitet och är en bra marknadsföring av skolan. Tävlingarna är en stor manifestation för branschen och tanken är att öka yrkets och utbildningarnas attraktionskraft. Fredrik ser att allt fler företag intresserar sig för att vara närvarande och bidragande till tävlingarna och ser att i framtiden kommer tävlingarna att få en allt större betydelse. Yrkes-SM i Karlstad 2024 och Worldskills samma år står närmast för dörren. 2022-2023 kommer uttagningstävlingarna för svets att dra igång för att få fram tävlande till Yrkeslandslaget. Exakt var dessa uttagningstävlingarna kommer att hållas är ännu inte helt bestämt.Eftermiddagen börjar med panelsamtal angående Framtidens svetsare, hur ser utbildningarna ut gentemot behovet/kraven som branschen ställer? Medverkande i panelen är Christina Vari, Arbetsförmedlingen, Erik Eng, Lernia, Ari Nurmi Bessemerskolan, Lalith Eklöf, Veldi och Johan Ingemansson, Lincoln Electric.
    Panelen börjar med att konstatera att de är relativt enade i att framtiden för svets- och fogningsbranschen går en ljus framtid till mötes, men att det finns utmaningar.
    Erik Eng ser brister inom utbildningsdelarna som kommer efter just svetsningen. De delarna finns inte i utbildningen. T.ex. hur man lägger upp större detaljer i fixturer, svetsoperatörer, additiv tillverkning, hur fungerar en cobot osv? Han efterfrågar fler moduler som fokuserar på arbetet efter svetsning.Christina Vari svarar att utbildningarnas moduler kan anpassas efter frågor från branschen lokalt i upphandlingar av utbildningar. Som läget är nu så ligger det utbildningsansvaret på exempelvis maskintillverkarna.
    Kompetensbehovet hos svetslärare är antagligen ganska stort i de nya delarna tror Erik Eng. De nya LAS-reglerna stipulerar att arbetsgivarna bär ett stort ansvar för vidareutbildning men någon som ställer kraven saknas än så länge.Ari Nurmi konstaterar genom att läsa upp innehåll ur moduler att det redan ställs väldigt stora krav på dagens svetselever, att inte allt kan rymmas i en utbildning. Redan nu är elevernas tid väldigt mycket fokuserad på annat än svetsning.Sverige ligger i framkant, säger Lalith Eklöf. Elever som har gått en IW-utbildning har en kunskapsnivå i världsklass. Men för att kompetensen ska höjas i hela branschen tycker han att yrkessvetsare bör bli en skyddad titel, som det är nu kan vem som helst kalla sig för svetsare. Att hänvisa till svetsarprövningar säger inget om kompetens - de är lagda under de bästa förutsättningarna i en svetslokal och är långt från verkligheten på arbetsmarknaden - i vilken man kan hamna i ryggläge i en kulvert i Norge för att svetsa i nässtan omöjliga positionslägen - då blir det svårt att nå kvalitetskraven även med en godkänd prövning i bagaget. Att följa svetsstandarderna klarar dagens IW-elever men det klarar inte branschens mest erfarna svetsare utan adekvat utbildning, vilket är extremt kostsamt för företagen och samhället. En god kvalitet på utbildning är således en besparing för hela samhället.Christina Vari vill självklart upphandla kvalitetssäkrad utbildning men att det är mycket fler saker att ta hänsyn till. Hon efterlyser synpunkter och ber Svetslärarmötets deltagare om att direkt ta kontakt med henne med förslag och synpunkter.Erik Eng funderar vem det är som får komma till tals inför upphandlingar av utbildningar och hur branschfolk ska nå fram med sina budskap och får till svar att Svetskommissionens AG 14 är en bra väg att gå, arbetsgruppen verkar som svetsbranschens yrkesnämnd.Framtidens material ställer till det lite för utbildningar då konstruktionsmaterial allt oftare är duplexmaterial som såklart är kostsamma för skolorna och Johan Ingemansson tror att sponsring av material kan vara en väg att låta eleverna i alla fall får testa svetsa på dyrare material. Möjligtvis kan framtidens kostnader för svetsutbildning blir högre på grund av branschens efterfrågan av kunskap kring fogning av dessa. Dessa kostnader måste samhället isf ta höjd för.Svetslärarmötet delas årligen stipendier ut till årets lärare, årets elev och årets utbildare.Årets lärare: Ari Nurmin Motivering: Ari Nurmi på Bessemerskolan i Sandviken är en riktigt bra, rolig och skicklig lärare med stort yrkeskunnande. Han visar stor förståelse med elevers olikheter och är tydlig och korrekt i sin pedagogik.
    Tack vare hans pedagogiska förmåga lär eleverna sig något nytt varje dag - med tålamod och återkommande enkla och tydliga förklaringar ger han eleverna självförtroendet att på egen hand lösa olika svetsproblem som uppkommer under utbildningen. Aris hjälpsamhet och personliga stöttning får ofta hela klasser att känna sig som en familj.
    Citat från en elev, ”Han är en jävligt bra svetsare och alltid glad, trevlig, snäll och ödmjuk. Den bästa pedagog jag någonsin haft!”
    Årets utbildare: Lernia Sundsvall Kursansvarig Sargis Sargsyan med kollega har gjort ett bra jobb med att skapa bra rutiner inom ramen för IW samt med att tydliggöra dessa rutiner för eleverna. Som ett exempel har samtliga praktiska prover för de olika metoderna synliggjorts på en tydlig skylt i lokalerna. Lernia Sundsvall har även skapat ett strukturerat system för uppföljning av eleverna samt tagit fram ett bra teoretiskt och praktiskt utbildningsupplägg kring ISO 5817. Lernia Sundsvall ä r på så vis ett föredöme bland utbildare. Årets elev: Linus Danielsson Linus har klarat svetsutbildningen på Anders Ljungstedts gymnasium enligt IW:s riktlinjer med bravur. Han har under utbildningen tagit IW-diplom samt flertalet svetsarprövningar inklusive HL045. Linus är en lugn, sansad och väldigt lyhörd person somhar goda teoretiska kunskaper vilket visar sig i det praktiska arbetet. Han fullgjorde dessutom sin APL med väldigt goda vitsord. -----Fredag Minglet och frukostkaffet är något mindre intensivt dag två. Kanske beroende på en mycket lyckad SLM-middag dagen före?Klockan halv tio är dock föreläsningssalen åter välfylld och dagen börjar med att Johan Ankre presenterar projektet OAS - omställning av svetsare. Ett projekt som syftar till att effektivare kunna validera nyanlända som tidigare arbetat som svetsare och snabbare få dem redo för den svenska arbetsmarknaden. Trots att projektet är i sin linda ser Johan att det kan komma att utvecklas vidare mot fler grupper som behöver stöd med läs- och språkförståelse. Stefan Wernholm, Jatech, tar vid och berättar om DEKAS-projektet som är en del av Läroportalen.se. I JA-Techs Läroportal har den praktiska utbildningen tagit steget in i IT-världen och för IW:s del kommer samtligt material vara på plats till årsskiftet.Pär Fjällström, IVL Svenska Miljöinstitutet, vill även han föra över utbildningen mot en digital miljö, och han vill att arbetsmiljöarbetet ska integreras i utbildningen. När man gör det praktiska arbetet ska man redan där utbilda i miljöhänsyn. Och om miljöskyddet inte är på plats ska man inte svetsa öht - skydds- och miljötänket ska vara en naturlig del av yrket. Han tipsar om Svetsa rätt en webbsida full med nyttig information om hur man som svetsare arbetar utan risker.
    Hur för vi ut våra utbildningar internationellt och hur hämtar vi hem kunskap utifrån? Det försöker Linda Nilsson, Erasmus+ förklara. Hon föreläser på ämnet Internationellt samarbete för yrkesutbildning med möjligheter till kompetensutveckling och utlandspraktik inom Europa.
    Det finns egentligen två vägar in i mobilitetsprojektet, kortsiktigt och långsiktig ackreditering. I projektet kan man få gå kurser, gära praktik, studera, undervisa eller gå brevid och studera (skugga) experter. Ovanstående gäller bilateralt, dvs man kan även få stöd för att bjuda in.
    Eramus plus kan även finansiera deltagande i yrkestävlingar utomlands. Något som Linda understryker att Eramus+ vill att svetsbranschen ska göra.
    Linda berättar att Eramus kan finansiera partnerskap, både mellan utbildningar och mellan utbildningar och företag. I projektet finns två delar: 1. Excellens, du ska hämta hem ännu mer kunskap. 2. Inkluderande, du ska bli en del i ett nätverk och skapa kontakter.
    Eramus+ har också nationella yrkesexperter som hjälper till med råd och stöd kring internationell verksamhet. Dessa når du via linda.nilsson@uhr.se. Redan idag är det 171 stycken yrkesskolor som har internationella samarbeten.
    Esab, Kemppi, Svenska elektrod och ITW demonstrerar sina svetsmaskiner och produkter i Lernias lokaler i Liljeholmen under eftermiddagen.Esab visar sina elektroder (MMA). Fokus ligger på högutbyteselektrod och rostfri elektrod. "Grunden är elektrodsvetsning, MMA, och det glömmer vi ofta bort i allt snack om teknikutveckling", säger Per Alvarsson. Deltagarna får se tester med Esabs små "smarta" inverterströmkällor. Utvecklingen av trådar och strömkällor står inte still trots att merparten av all svetsning idag sker på andra vis än MMA. På en modern strömkälla för MMA finns diverse bra funktioner. Startströmmen regleras automatiskt och strömkällan innehåller booster och viss reglering av pulser.Kemppi och deras Sune Eriksson visar sin Mastermig 355. En maskin som har "alla" funktioner, 355 är en MIG/MAG-svetsmaskin med alternativ för synergisk och pulsad MIG-svetsning. Den påstås öka svetsprestandan, inte minst vid industriella tillämpningar. Maskinen har digital ljusbågskontroll och är designad med fokus på snabba och enkla inställningar. 355 erbjuder svetsalternativen Manuell, Synergisk (Auto) och Puls (Auto Pulse). Gaskylda svetspistoler och kylenhet finns som finns som tillval för ett integrerat vattenkylt paket som maximerar utnyttjandet av svetsströmmen på 350 A och möjliggör längre svetstider.Svenska elektrod och Kalle Ericsson. visar en cobot. Coboten har konstant övervakning i alla sex leder. Varje led stannar vid minsta motståndsökning vilket gör coboten till ett redskap för svetsare. Just denna robot har ett högvakuumutsug som startar direkt med ljusbågen och eliminerar all rök.På pendanten (touchpanelen) skapar operatören via noder all information som coboten behöver i "rätt" ordning. Coboten programmeras via Smothtool som sitter i svetsmunstycket och känner av satta positioner och räknar ut rörelserna som operatören sätter/visar genom att föra verktyget till arbetstycket. Svenska elektrod utbildar gärna lärare i programering av cobot så att dessa i sin tur kan utbilda sina elever och ser gärna att de intresserade kontaktar dem.ITW welding (Miller/Elga) berättar om de elektroder som de tillverkar och säger att de gärna tar emot klassbesök besök i sin anläggning i Partille. De lärare som vill komma på studiebesök kontaktar Albin Löfwendahl.
    Miller visar idag tre olika elektroder. Vi får veta att Miller har 105 olika elektroder varav ca 60 rostfria i sitt sortiment bland annat den prisvinnande B316L.
    ITW:s Patrik Falk visar svetsning på minuspol med 55-70A med P48P med pendlande teknik på rör 20 mm 2-4 mm spalt och får en bra inträngning och jämn svets.Han visar sedan Maxeta11 en tråd som är "jättebra" för elever att öva med. Den är enligt Patrik väldigt lätthanterlig.Metallpulverfylld (710) elektrod i frånsvets med spraybåge är nästa övning. Just denna tråd ger även bra resultat i motsvets. Peter menar att trådens största fördel är att den ger minimalt med "sprut och kladd".Vi tackar Lernia Liljeholmen för lånet av lokalen, och särsklit tackar vi B-sson på Lernia som är den som roddar och fixar allt på plats.Vi från Svetslärarmötet och Svetskommissionen tackar våra sponsorer och vi tackar samtliga medverkande för ett lyckat Svetslärarmöte 2022.

    Läs mer

  • Låt inte lokala företag diktera villkoren för svetsutbildning
    Varför ställer inte det lokala företaget krav på att eleven ska få en adekvat utbildning? Kan det bero på att företaget gör en bra affär genom att få Arbetsförmedlingen att betala för provläggningar?
    Scenario: Handläggare hos Arbetsförmedlingen (eller annan aktör) har en person som ska göras anställningsbar.Det lokala företaget har krav från kund att kunna visa prövad personal (svetsarprövningar) för vissa moment i produktionen.Arbetsförmedlingen frågar det lokala företaget vad som krävs för anställning. Företaget svarar att de anställer om personen har två svetsarprövningar (som då givetvis korrelerar med ovan nämnda moment i produktionen).Arbetsförmedlingen kontaktar den lokala utbildaren och frågar hur stor insats det krävs för att personen ska klara dessa två praktiska prövningar och upphandlar snabbast möjliga väg till dessa svetsarprövningsintyg.Arbetsförmedlingen har nu gjort personen anställningsbar.Slut scenario Varför ställer inte det lokala företaget krav på att eleven ska få en adekvat utbildning? Kan det bero på att företaget just har gjort en bra affär genom att få Arbetsförmedlingen att betala för provläggningar? För det är just det som hänt och fortfarande händer idag i Sverige. Scenariot visar på en bra affär för det lokala företaget. Men Arbetsförmedlingen har fått betala för att en person endast ska kunna utföra två arbetsmoment hos en specifik arbetsgivare, inte för en svetsutbildning, ens på miniminivå. Det är inte en god affär för vare sig individen eller myndigheten om företaget lägger ner eller drar ner på arbetskraft och personen måste söka ett nytt jobb – nya förutsättningar.Det kommer alltid förekomma regionala och lokala skillnader i behovsbilden av arbetskraft. Svenska myndigheter och kommuner bör ändå upphandla utbildning med en likvärdig bred grund kompletterat med djupare kunskaper i någon eller några svetsmetoder. Där kan regionala och lokala krav komma in. Varför ställer inte svenska svetsande företag generellt högre krav på utbildning av arbetskraft? Ska blivande svetsare bara lära sig det som det lokala företaget efterfrågar? Många företag vill bara anställa svetsare som redan har avlagt svetsarprövning, svetscertifikat, för moment som krävs i dess verksamhet. Ett svetsarprövningsintyg bevisar mycket riktigt att det inom ett företag finns kompetens för ett specifikt arbetsmoment men svetsarprövningsintyget tillhör företagets kvalitetssystem. Det är alltså företagen som är skyldiga att kunna uppvisa svetsarprövningsintyg beroende på kravställning från kunder och produktdirektiv.Det är satt i system hos många företag att ”kräva” svetsarprövningsintyg för att anställa och på så sätt slippa betala kostnaden för intyget. Detta är problematiskt. Hur kan man snabbast lära sig att svetsa en metod i ett material under vissa specifika förutsättningar? Det kan nog gå relativt fort om man får öva praktiskt med handledare men blir man på så sätt en svetsare som är attraktiv i branschen? Absolut inte. Däremot har det lokala företaget sluppit betala prövningen för individen och kan nu visa att de har svetsarprövningsintyg för det specifika arbetsmomentet.En myndighet som har börjat förstå detta ”system” är Arbetsförmedlingen. Centralt går instruktioner ut till regionala upphandlare att upphandla utbildning som ska resultera i ett utbildningsbevis (IW-diplom). Tyvärr är det svårt i vissa regioner att ”övertyga” företagen. När företagsrepresentanter sitter bakåtlutade med armarna i kors och säger, ”om ni kan fixa tre personer som har svetscert för MMA så anställer vi. Vi har inget behov av att någon ska kunna MIG/MAG eller TIG” är det nog svårt att säga emot, framför allt eftersom kunskaperna om svetsning ofta brister hos regionala upphandlare.Det finns skräckexempel på företag som själva skräddarsyr Komvux-utbildningar som inte ens uppfyller Skolverkets krav. Det hjälper inte att enskilda lärare försöker stå emot när kommunen, som också har bristande kunskaper i svetsområdet, faller för företagens argument. Detta får inte hända!Jämför med VVS-branschen. Där är det självklart med utbildning. För att bli en certifierad VVS-montör måste tre års utbildning med teori och praktik följas av en tid som lärling ute i branschen. Det tar ungefär fem år. (källa: vvsyrken.se). Jämför med andra branscher över huvud taget. Tänkt om det lokala bageriet säger till Arbetsförmedlingen ”vi anställer om personen kan baka bullar och en sorts matbröd.” Det skulle förmodligen aldrig hända eftersom konditorn också måste ha kunskaper om olika råvaror, hygien, näringskunskap och lagar och regler inom livsmedelsbranschen. Det är solklart. En läkare som vill bli kirurg studerar inte bara kirurgi. Individen studerar först till läkare och sedan fördjupas kunskaperna inom kirurgi. Ingen vill väl bli opererad av en kirurg som inte kan grundläggande livsuppehållande åtgärder.Svetsning är en speciell process och kräver bra utbildning. Det borde vara solklart. Det borde vara solklart att lokala företag efterfrågar utbildad personal, inte prövad personal.Här har vi alla ett ansvar. Det lokala företaget ska efterfråga utbildad personal, upphandlare ska se till att individer blir utbildade, utbildare ska se till att utbildningen håller måttet, där IW är en utmärkt måttstock eftersom den utbildningen motsvarar branschens minimikrav.Många har inte hört talas om IW och tyvärr förekommer det att personer som själva inte har IW-diplom eller är godkända IW-utbildare, pratar illa om utbildningen. En gissning är att det beror på okunskap. Varför skulle man annars baktala en svetsutbildning som:
    • motsvarar minimikrav på vad en yrkessvetsare ska kunna
    • förbereder eleven att snabbt komma in i produktionen hos en arbetsgivare
    • består av både teori och praktiska övningar och som leds av lärare med specialistkunskaper (IWS)
    • utförs på en kvalitetssäkrad skola
    Bakom varje IW-diplom ligger dessutom flera svetsarprövningar. Eleven har alltså under utbildningens gång avlagt flera svetsarprov där eleven lär sig egenkontroll, får vana och dessutom förstår vad som händer och varför. IW ger också möjligheter att studera på flera olika nivåer i de vanligaste svetsmetoderna så systemet är flexibelt och kan anpassa till både individuella och lokala krav med skillnaden att grundutbildningen är densamma oavsett val av metod och nivå.I en tidigare artikel (Svetsen nr 2, 2022 ”IW ska vara minimikrav på svetsutbildningar”) ställs frågan om okunskapen kring IW kommer ur en missuppfattning om vad IW egentligen är. Skolverkets två utgångar för svetsinriktningen heter ”svetsare” och ”internationell svetsare”. De utgångarna borde snarare heta ”svetsare” och ”diplomerad svetsare” eller ”svetsare” och ”yrkessvetsare” för att missförstånd ska undvikas. Att vara diplomerad svetsare innebär att man gått en kvalitetssäkrad utbildning som motsvarar branschens minimikrav på svetsutbildning, IW. Du får titeln yrkessvetsare.Bidra till att höja yrkets status. Kräv utbildning. Följ branschens rekommendationer.
    • Svetsarprövningsintyg - tidsbegränsat certifikat
      • Svetsarprövning är ett verktyg för ett svetsande företag att inom sitt kvalitetssystem kontinuerligt verifiera personalens handlag.
      • Svetsarprövningen omfattar ett arbetsmoment.
      • Svetsarprövning är skapat för att vara en del av ett företags kvalitetssystem.

    • IW-diplom - livslångt utbildningsbevis
      • Visar på utbildning med både praktiska övningar och teori som ger eleven de bästa förutsättningarna hos en framtida arbetsgivare. IW anses vara minimikrav för svetsutbildning av uppemot 50 länder runt om i världen.
    Elisabeth Öhman​

    Läs mer

  • Kampen mot industrins kompetensbrist
    Inom industrin har vi sedan länge insett att vi inte kommer klara oss med den kompetens som yrkesutbildning på gymnasiet levererar. Vi behöver fler. Antalet utbildningsplatser är inte, och har inte på något sätt varit dimensionerade efter arbetsmarknadens behov. Validering kan vara en av lösningarna.
    Svetskommissionen jobbar intensivt med åtgärder för att möta det skriande behovet av kompetent personal för svetsning inom svensk industri. Utöver vad vi gör i branschen med …
    • kvalitetssäkrade utbildningar
    • validering för synliggörande och komplettering av befintlig kompetens
    • påverkan på politiken om t.ex. att antalet utbildningsplatser måste påverkas av arbetsmarknadens behov
    • och mycket mer
    … har vi ett starkt samarbete mellan branscherna inom industrin. Svensk industrivalidering (SIV) är en sammanslutning av 10 branscher där Svetskommissionen ingår, www.svenskindustrivalidering.se . SIV är format för att skapa verktyg och stöd för industriföretag att jobba systematiskt och strukturerat med kompetensförsörjning. Utöver de valideringsmodeller som branscherna skapat för respektive yrke har gemensamma baskvalifikationer och valideringsmodeller tagits fram för den kompetens som alla yrken inom industrin ska ha.Industriteknik BAS är en modell där 10 grundläggande kompetenser, t.ex. matte, svenska, engelska, ritningsläsning, och hälsa och säkerhet, effektivt valideras och som därefter kan kompletteras på ett systematiskt sätt.SIV har under senare år haft en storskalig utveckling av en metodik för att utnyttja validering och där man genom coachning av företag och stöd av validering. Ca 230 företag, bl.a. svetsande företag, har medverkat i en satsning på att lägga upp ett systematiskt kompetensarbete för sin organisation. Inom projekten har ca 2700 personer har fått kompetensutveckling och ca 1950 personer har tagit del av branschvalidering.Två av projekten avslutas i höst, Kompetenssäkrad individ som SIV förestår respektive Framtidssäkrad industri som Region Kronoberg förestår. I stället för att skapa en regelrätt slutkonferens för dessa projekt genomförs Svensk Industrivaliderings dag 16 november i Jönköping, se faktaruta.Bland våra medlemmar uttrycker i princip alla att brist på kompetent personal är en av det tre viktigaste problemområden de har. Det är därför mycket viktigt för alla industriföretag att ta till sig av den metodik som finns. Om du själv inte har detta ansvar inom ditt företag är det därför bra om du säkerställer att din organisation är medveten om den metodik som utvecklats för att jobba strategiskt och systematiskt med kompetensförsörjning, och att utnyttja validering för att effektivt synliggöra, formalisera och vid behov komplettera befintlig kompetens.Fram till nu har det i Sverige inte funnits ett system för att verifiera och formalisera befintlig kompetens för industriyrken. Kompetens som kanske huvudsakligen har tillkommit genom erfarenhet. En person utan eller med begränsad yrkesutbildning, men med 20 års erfarenhet av yrket och en gedigen ackumulerad kompetens, är hänvisad till skolsystemet med grundläggande utbildning för att formalisera denna kompetens.Inom industrin har vi sedan länge insett att vi inte kommer klara oss med den kompetens som yrkesutbildning på gymnasiet, t.ex. Industritekniska programmet, levererar. Antalet utbildningsplatser är inte, och har inte på något sätt varit dimensionerade efter arbetsmarknadens behov. Även om det nu finns en viss politisk insikt om detta problem kommer det att dröja innan det fattas beslut som, utöver elevens fria val av utbildning, också tar hänsyn till arbetsmarknadens behov vid dimensionering av gymnasieskolan. Även om man idag skulle sluta lägga ner industri- och yrkesutbildningar till förmån för utbildningar där arbetsmarknaden är övermättad, skulle det ta ett antal årskullar innan vi ser en förändrad trend.Inom industrin måste vi därför själva ta ansvar för att våra organisationer har ett systematiskt arbetssätt.För att klara behovet av kompetens inom industrin, t.ex. behovet av kompetenta yrkessvetsare, är den stora och realistiska utväxlingen att ta tillvara och utveckla befintlig kompetens inom industrin och inom andra yrken.Passa därför gärna på att komma till Elmia Subcontractor 15-17 november i Jönköping och ta reda på hur din organisation kan klara kampen om kompetensen. Kom och prova på … Svensk Industrivaliderings dag 16 november 2022 i Jönköping.Kom till Elmia Subcontractor i Jönköping 15-17 november och lär dig hur du och ditt företag kan jobba strukturerat med kompetens och prova på de modeller som finns framtagna för validering av kompetens och systematiskt kompetensarbete.Mathias Lundin
    Vd Svetskommissionen

    Läs mer

  • De har chans till stipendier på SLM
    Varje år annorndar svetskommissionen utbildningen och konferensen Svetsläsrtarmötet. Detta för att lärarna är en viktig del i att höja statusen på svetsaryrket och säkerställa tillgången på kompetent personal. Under SLM delar vi också ut stipendier till årets IW-lärare, elev och skola.
    Till Svetslärarmötet finns det möjlighet att nominera årets IW-lärare, utbildare och elev. Här nedan hittar du namnen och en kort del av de olika motiveringarna till nomineringarna. De som är nominerade till SLM 2022 är:
    Årets IW-lärare: Ari Nurmi, Bessemerskolan: Bra lärare som är väldigt trevlig och väldigt duktig att lära ut både teori och praktiskt. Behandlar hela klassen som en familj.Jan Holmberg, Teknikcollege Masugnen: Jan ser ens styrkor och hjälper en att utveckla ens svagheter.Lars Olsson, Yrkeshögskolan Jönköping: Hårt arbetande man med hög kompetens som dessvärre (för oss) har pensionerad sig.Roberth Persson, Lernia Oskarshamn: Robert förklarar och visar på ett sätt så att man förstår, plus tips och trix som han har lärt sig under ett helt yrkesliv som svetsare.Jarmo Maaninka, Veldi Jönköping: Har alltid elevens bästa i fokus och brinner för undervisning.Kurt Flink, Anders Ljungstedt Gymnasium: En lärare som har fått dom minst betrodda eleverna att klara av teorin enligt IW-riktlinjerna samt de svetsarprövningar som eleverna behöver och efterfrågar.Daniel Broberg Westberg, Lernia Karlstad: Nominerad tack vare hans drivkraft, hans otroliga kunskap och hur villig han är att lägga ner det lilla extra för att ge oss elever den bästa utbildningen vi kan få.Kari Hanhineva, Veldi Malmö: Hjälpt mig sedan dag ett att utveckla mig till den duktiga svetsare jag är idag.Lalith Eklöf, Veldi Norrköping: Brinner för yrket och är väldigt pedagogisk i sitt lärande kring svets.Årets IW-skola: Bessemerskolan: Industritekniska på Bessemer är en grym skola, alla som går där blir duktiga.Veldi Malmö: Trevliga lärare och personal med goda kunskaper inom branschen.Lernia Sundsvall Bra rutiner inom ramen för IW och bra tydliggjort för eleverna. Strukturerat system för uppföljning av eleverna Tror flera skolor skulle kunna dra nytta av denna skolas uppläggNominerade för sina många diplom: Ekbackeskolan (41 diplom utfärdade 2021)Lernia Trollhättan (51 diplom utfärdade 2021)Årets IW-elev: Karen Elizabeth Dubreuil, Teknikcollege Masugnen En glädjespridare med stort intresse för svets.Zanna Lundgren, Teknikcollege Masugnen Bra kamrat med ett driv och glädje som smittar av sig.Linus Danielsson, Anders Ljungstedt Gymnasium Linus har klarat svetsutbildningen enligt IW:s riktlinjer med bravur. Han har dessutom klarat av flertalet svetsarprövningar inklusive HL045.Läs mer om SLM här

    Läs mer

  • Välkommen till oss Marie Allvar Kärrbrant
    Vi har en ny kollega! Marie Allvar Kärrbrant jobbar på Svetskommissionen som teknikansvarig från och med 5 september.
    Marie är IWE och civilingenjör och kommer närmast från företaget SWEP International AB i Landskrona.- Jag läste maskin och konstruktion på KTH och hade egentligen ingen tanke på att läsa svets. Att det ändå blev så är en slump. Jag hade glömt lunchen samtidigt som Svetskommissionen och KTH hade ett informationsmöte där de bjöd på en lunchmacka så jag tänkte att jag går dit, om inte annat för att slippa gå hungrig, säger Marie.Mötet var mycket intressantare än vad hon var förberedd på och det slutade med att hon läste samtliga svetskurser parallellt med sin civilingenjörsutbildning (2007-2012).- Svets är kul och det är verkligen ett brett ämne. Examinationsarbetet gjorde jag senare på Swerim där jag hade Joakim Hedegård och Kjell-Arne Persson som handledare. Det handlar om båglödning med CMT. Jag blev sedan kvar på Swerim fram till 2016, säger Marie.Därefter tog Marie arbete på Scanias då helt nya karossfabrik i Oskarshamn.- Jag var anställd som svetsspecialist inom produktionsteknikgruppen och fick arbeta en hel del med svets- och lödprocesserna i det nya flödet. Jobbet handlade mycket om punktsvetsning och laser och att programmera in rätt processer i våra robotar, säger Marie.2018 blev Marie mammaledig och under ledigheten flyttade hon till Skåne. Året efter blev hon headhuntad till SWEP. De sökte en processingenjör som kunde lödning.- Tanken var att jag skulle utveckla och hålla koll på lödningen av företagets plattvärmeväxlare men coronapandemin satte hinder för en hel del av det arbetet. I stället fokuserade jag bland annat på regelefterlevnad och standarder – till exempel tryckkärldirektiven, säger Marie.På Svetskommissionen är hon anställd som teknikansvarig och kommer att ha uppgifter både inom ANB och i FoU-projekt.- Jag har bra inblick i industrin och jag vill gärna använda min roll på Svetskommissionen till att vara med och minska glappet mellan akademin och industrin, säger Marie.Svets- och fogningsbranschen är onödigt traditionsbunden och till viss del beror det kanske på att information och kunskap inte når dem som ska utföra arbetet tror Marie.- Att sprida information och vara med och hjälpa företag i branschen hur man arbetar mer systematiskt och noggrant, det ser jag som lockande, säger Marie.Marie kommer att ha sin arbetsort i Häljarp.Fakta:Namn: Marie Allvar KärrbrantÅlder: 36 årFamilj: Min man och två barn, ett och tre årBor: Häljarp utanför LandskronaKontakta Marie: marie.allvar@svets.se Telefon 08-120 30 409 Mobil 073-453 16 53.
    Läs mer

  • Höst = kursdags!
    Allt blir bättre med kunskap och kompetens. Därför har vi ett digert kurspaket under hösten. Anmäl dig genast.
    Vad sägs om fördjupad kunskap så att du kan bli den som gör översyn av svetsarprövningar?
    "Att auktorisera personer för att övervaka svetsarprövning, utföra syning, utföra och bedöma bock/brytprov samt utfärda intyg enligt ISO 9606-1. Tillsammans med IWS/EWS-diplom, ger intyget auktorisation för övervakning av svetsarprövning inom IW-utbildningen av svetsare." Kolla här.
    Vill du bli svetskontrollant? Lär dig visuell kontroll! "Målet med kursen är att ge deltagarna kunskap att självständigt utvärdera kvaliteten hos svetsförband enligt kravstandarden SS-EN ISO 5817 med hjälp av visuell kontroll." Anmäl dig här.Limning är ochså en fogningsteknik. Vad vet du om det, egentligen? fördjupa dina kunskaper. "Målet med kursen är att höja kunskapen om limning hos ingenjörer inom industrin." Här hittar du anmälan och mer om kursen.Fler kurser hittar du här.Vill du hålla en kurs? Är det någon kurs du skulle vilja gå men saknar? Frågor och förslag tas emot av Nesrin Ari.

    Läs mer

  • Äntligen dags för SLM 2022
    Det är hög tid att anmäla sig till Svetslärarmötet 29-30 september på Lustikulla Konferens, Liljeholmen i Stockholm. Temat för detta års SLM är "Framtidens svetsutbildning" och dessutom firar vi 40-årsjubileum!Anmäl dig här
    Svetslärarmötet är en utbildning som anordnas varje år av Svetskommissionen och Svetstekniska föreningen. Syftet med kursen är att ge svetslärarna och personer i svetsande och utbildande verksamhet den utbildning som krävs för att hålla sina kunskaper aktuella. I anslutning till föredragen har vi utställare som visar upp det senaste inom svetsteknik. Och inte nog med det, vi delar också ut stipendier till årets bästa IW-lärare, elev och skola. Nominera din favorit här! Middagen äger rum i Vasamuseets restaurang och kvällen inleds med en för oss privat kvällsvisning av Vasaskeppet.Läs mer om årets möte här.
    Läs mer

  • Svenskt deltagande på 2022 IIWs årliga sammankomst
    International Institute of Welding, IIW, har haft sin årliga sammankomst live i Tokyo för första gången sedan pandemins start. IIWs 51 medlemsländer samverkar i ett 40-tal kommittéer och arbetsgrupper för att samverka och sprida information om svets och fogningsteknik i ett brett internationellt samarbete.
    Svetskommissionen var på plasts för 75 års jubileet 17–22 juli. Vi hade med oss medlemmar ifrån Högskolan Väst och Swerim. Totalt var vi 10 svenskar på plats, följande arbeten presenterades av de svenska delegaterna på mässan:Klara Trydell, Swerim, Evaluation of ferrite fraction in 6 mm thick duplex stainless steel welds using gas flows with different nitrogen additions in autogenous singlepass welding with a novel plasma torch.Achmad Ariaseta, University West, Keyhole TIG welding of newly-developed nickel-based superalloy VDM alloy 780.Amir Baghdadchi, University West, Corrosion resistance and microstructure analysis of additively manufactured 22% chromium duplex stainless steel by laser metal deposition with wire.Pradip Aryal, University West, Metal deposition with gas metal arc in pulsed mode: comparative study of the effect of electromagnetic force models on predicted melt pool.Gökce Aydin, University West, Influence of laser metal deposition process parameters on a precipitation hardening stainless steel.Asun Valiente, University West, Influence of laser metal deposition process parameters on a precipitation hardening stainless steel.
    Läs mer

  • "Roligt ska det vara"
    Det finns ett Svetssverige långt bortom iso, diplom, IW och svetsprover. Platser där nedärvd kunskap, intresse, nyfikenhet, nöje och bondförnuft råder. Yngve och Anna har gjort precis den delen av svetsbranschen till sin.
    Det är en ovanligt kall morgon när magasinet Svetsen svänger in på gårdsplanen i Sätuna i Ekerö kommun utanför Stockholm. Här huserar Färentuna Smide. Det är inte mycket som skvallrar om att här har ett par tusen människor lärt sig svetsa, inget påminner om de svetsskolor som Svetsen vanligtvis besöker. Gårdsplanen och byggnaderna påminner snarare om något som man annars bara ser i barnböckerna om gubben Pettson och katten Findus. Liknelsen ska under besöket visa sig vara passande.Från ett utrymme hörs ljud av skrot som släpas och konkas. Det är Anna Tegelmark som röjer.– Tänkte röja upp lite, det är så svårt att börja med nya projekt när det ligger grejer precis överallt, säger hon.Grejer ja, hon har rätt, det är prylar verkligen överallt. Nostalgiker och verkstadsnördar får garanterad hjärtklappning av att stiga in här. Verkstaden är till bristningsgränsen fylld med projekt, ämnen och maskiner som speglar hela 1900-talet. Ja, antagligen går det att finna prylar från tidigare århundraden också.Kursverksamhet och smideAnnas far, Yngve Nordmark, hummar och röjer i en annan del av verkstaden. Han har fått uppdraget att förse kommunen med ljusstakar i formen av Ekerö kommunvapen. Gjutningarna blir bra men bitarna behöver bli av med gjutskägget medelst slipning och putsning.De driver verksamheten tillsammans. Yngves verkstad i Sätuna är välkänt namn bland Sveriges hobbysvetsare. Han var tidigare ordförande i Sveriges Konstsmidesförening och Yngves konstsmidesalster finns idag på Kungliga slottet i Stockholm och i flera kyrkor i Stockholmsområdet. Han har även smitt nyttodetaljer till Riddarholmskyrkan och reparerat gamla lås i hovstallet, Stockholm.Deras svetskurser i smältsvetsmetoderna gassvetsning, metallbågsvetsning (MMA) och gasmetallbågsvetsning (mig/ mag) samt hårdlödning och gasskärning med både acetylen och gasol som bränngas. Det fanns även tig-svetsning och plasmaskärning för de som efterfrågade. Bilbyggare, konstnärer, kontorsnissar och en del andra svetsintresserade har genom åren sökt sig hit till Yngve och Annas kurser.Utbildningsverksamheten i form av studiecirklar via Studiefrämjandet har dock i det närmaste stått still sedan pandemin slog till.– Samtidigt, vi har aldrig haft så mycket att göra i verkstaden som under pandemin, säger Anna.Unik verksamhetAnledningen till en ökad efterfrågan på deras tjänster är antagligen verkstadens unika kompetens. De svetsar, konstruerar, gjuter, uppfinner, hittar på och testar. För tillfället håller de på med att, förutom att ordna kommunens gåvor, gjuta upp unika dörrhandtag som inte längre finns på marknaden, skapa unika konstverk av konservburkar, gjuta en lucka i gjutjärn, fixa en tass till en unik gjutjärnskamin, och så vidare. Yngve visar stolt upp en hästavbildning som han gjutit i järn.– Kolla vad fint det blir! Fast den här fick jag svetsa fast ena benet på, säger Yngve och visar.Någon svetsfog går inte att se.Återvinning, gammalt blir nyttDörrhandtagen som de arbetar med har efter polering givit dem problem, Yngve är inte riktigt nöjd med kulören.– När en kund kommer med ett avancerat jobb så gör vi alltid en provgjutning först. Då blandar vi smältan av provbitar vi har liggandes. Den slutgiltiga produkten görs sedan av det material som kunden önskar, säger Yngve. Den här gången har de antagligen för lite brons i gjutningen.För den ovane verkstadsbesökaren kan nog miljön i Sätuna kännas lite tveksam, likaså för den som är van vid en fullt utrustad modern verkstad. Samtidigt är det på många vis ett viktigt miljöarbete som pågår här. Inget går till spillo. Allt återvinns.Yngve är till exempel numera pensionerad från sitt arbete som busschaufför. Mycket i verkstaden påminner om det tidigare arbetet. Gamla busskurer av stål har blivit en utbyggnad för ved och ett återkommande tema är bussarnas bromstrummor - men endast från Scania.– Volvos trummor är så fula medan Scanias är rundade och har en väldigt vacker form, säger Yngve.Av bromstrummor skapar de bland annat kaminer, smältugnar, konstverk och stabila bordsfundament. Var man än vilar blicken går trummorna att finna. Fast, "vila blicken", det gör man inte här. Överallt går det att finna manicker, prylar, kluriga lösningar, unika verktyg och svetsmaskiner av olika sorter och till olika ändamål.Det behöver inte vara senaste modellYngve pekar och förklarar de olika svetsmaskinernas maskinernas ändamål och egenskaper.– Den här använder jag bara till mig-lödning i mässing, i den här är det rörtråd för svetsning utomhus, den här har argon, den här är förberedd för aluminium - och så vidare.Ingen har display eller är uppkopplade till färdiga WPS:er för nedladdning från molnet? – Hmm, nej. De maskinerna skulle nog inte trivas här, säger Yngve och skrattar.Smärglar, smidesstäd, smideshammare, rullvals, fräsar, induktionsvärmare, pelarborrar, svarvar, kantpress, bockmaskin, plåtsaxar, tumlare och en stor äjssa samsas i utrymmena.Allt från olika tidsåldrar och ofta mer eller mindre modifierade av Yngve.Ässjan eldas med kol. Såklart så gör de egen kol. Yngve har uppfunnit ett sätt att kola trä i sin verkstadskamin. Genom ett sinnrikt system kan han sänka ner ett kärl med trä i kaminen och på två timmar har de kol till ässjan.– De maskiner och verktyg som inte finns har vi uppfunnit, kolla in här den här är smart, säger Yngve och visar ett printat fäste för en lite pennlampa som går att sätta på handtaget till en MMA-stömkälla.Ficklampan är fullt vridbar och ljuskäglans fokus går att justera. Genialt i sin enkelhet.Geniala enkla lösningar är återkommande. I den gamla undervisningslokalen är svetsskärmarna gjorda av halva vattentankar som svetsats i en S-form.– På så vis får vi in tio elever på vår lila yta, säger Yngve.Far och dotter trivs ihopNär de fick frågan om de kunde vrida räcken av fyra rör byggde de en bänk och verktyg för just den uppgiften. När gjuteriet tog fart byggde de en egen smältugn av bromstrummor och en gammal oljebrännare. Den senaste versionen gjordes dessutom mobil. Mobilitet är förövrigt ett nödvändigt ont då verkstaden är liten. Svetsbord och maskiner är flyttbara och höj och sänkbara för att det gör jobbet lättare och mer effektivt:– Och för att det är så kul att konstruera, säger Anna och får en menande blick av sin far.Det är uppenbart att de trivs i varandras sällskap. När Yngve går igång och berättar för fort bromsar Anna honom varsamt. När Anna söker efter orden så fyller Yngve i. Lite kärleksfullt gnabb och en viss stolthet skiner ofta igenom. De delar uppenbart samma syn på att skapa i verkstaden. Och samma syn på att det mesta går att laga, fixa och återvinna. Ett exempel på det är den röda gjutsanden av betonitlera. En del av leran förlorar sina egenskaper efter en gjutning men istället för att köpa ny sand löser Yngve och Anna det genom att blanda i matolja i sanden med hjälp av en blandningsmaskin som man vanligtvis ser i livsmedelsindustrin eller på bagerier. På så vis får de tillbaka sandens egenskaper.Bränsletank blev del av smedjanGjuteriets varmaste del är gjord av en stor modifierad före detta bränsletank i järn som införlivats i byggnaden. På så vis blir det mer brandsäkert.Yngve drar igång smältugnen och visar hur han byggt och konstruerat för att få det att fungera optimalt. Det är återvunna fläktar, regulatorer och utsug. Han visar hur allt är inom räckhåll och hur han tar tillvara på det material som blir över eller som han säger "Hur vi gör när vi gör".Fria från tillbud och olyckorFå grejer i verkstaden är nya men allt fungerar och fyller sin uppgift. En av smältugnarna har nyligen pensionerats då Yngve ledsnade på att bråka med den.– Vi har varit förskonade från olyckor. Det värsta som hänt är en explosion som jag orsakade när jag satte vinkelslipen i ett oljefat som jag fått. Jag glömde att kolla vad som varit i fatet, nu vet vi att det var sprit... Jag fick väl egentligen inga skador men håret och mustaschen blev svedda. Grannarna hörde explosionen och kom springande. Kapskivan hittade jag aldrig igen men det uppfläkta fatet tog jag vara på och använde till någon ny pryl, säger Yngve.Rykte om deras färdigheterAtt ta vara på saker är de bra på. Allt från servetthållare från ruinerna efter en husbrand till en rejäl vevstaksdriven fjäderhammare från 1920 som de fann i en närbelägen verkstad.– Material och prylar har vi ibland fått, folk vet att vi finns här och frågar om vi vill ha och vi håller ögonen öppna när vi är ute och åker, säger Yngve.På samma vis får de kunder, reklam är inget de egentligen sysslat med.– Jag tror att jag haft drygt ett par tusen kursdeltagare sedan 1975 varav de flesta har fått höra talas om oss via tidigare kursdeltagare och via Studiefrämjandet, säger Yngve.När det var som mest intensivt hade de två tioveckorskurser per termin, tre timmar per träff. Ingen av dem tycks längta tillbaka till den tiden.– Vi har nog bestämt oss för att bara ha mindre kursverksamhet på somrarna, säger Anna.Arbete och nöjeYngve visar upp en pärm med några projekt han varit inblandad i. Det är hundratals. Allt från vikingahjälmen i rondellen i Träkvista till ljuskronor och maskindelar. Lyckade projekt skapar nya.– Folk pratar med varandra, säger Yngve.– Vi har alla sorts kunder, säger Anna.Hon berättar att de gjort saker som hamnat hos "grannen" dvs Hans Majestät Konungen men ibland är det förfrågningar från andra verkstäder som gått bet eller oftast från vanliga privatpersoner. Inte sällan i formen "kan ni laga?" eller "kan ni bygga en..?"Det är såklart tidskrävande och kostnaderna för till exempel gas och flaskornas hyra måste betalas. Men med gammal och därmed billig teknik kommer Yngve och Anna långt.– Det vi inte på en gång säger att vi kan laga eller bygga det så brukar vi svara att "vi kan testa". Tillräckligt ofta går det.– Allt som en gång är gjutet går att gjuta igen, säger Yngve.Men jobben måste kännas rätt. Eller som Yngve säger; "Roligt ska det vara".Jens Nyström Texten publicerades ursprungligen i vårt magasin Svetsen. Det går ut till medlemmar i Svetskommissionen och Svetstekniska föreningen samt till anmälda elever svetselever i årskurs två. Sedan en tid tillbaka går det även att skaffa en prenumeration. Läs mer och skaffa ditt exemplar på www.svetsen.se
    Läs mer

  • Dimensionering av gymnasiet ger branschen rätt kompetens
    Svetsare är topp fem bland de yrkena med hög efterfrågan i de flesta regionerna enligt Arbetsförmedlingen. Inom yrket råder mycket liten konkurrens på arbetsmarknaden, även på lång sikt. Tillväxtverket pekar också ut svetsare som bristyrke. Ändå läggs svetsutbildningar ner runt om i landet, till och med på ett antal industriorter där behovet är skriande.
    Onsdag 6 april 2022 beslutade Riksdagen i enlighet med regeringens förslag om att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier. Enligt:Riksdagens beslut om ändring i skollagen innebär att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesförberedelsen ska också programmens omfattning utökas, vad gäller både gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska dock vara möjligt att välja bort grundläggande behörighet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas höstterminen 2023. Varför sker detta nu? I korthet finns det två anledningar. Dels eftersom antalet utbildningsplatser i Sverige helt styrs av vad eleverna väljer, och inte av vad arbetsmarknaden behöver. Dels eftersom intresset för yrkesutbildningar i allmänhet och industritekniska utbildningar i synnerhet vid valet till gymnasiet länge varit lågt, och dessutom minskat.Enligt Skolverkets elevstatistik för läsåret 2008/09 gick 40 procent av nybörjarna på nationella program på ett yrkesprogram. Läsåret 2011/12 hade andelen minskat till 34 procent. Åren därpå sjönk andelen ytterligare och sedan läsåret 2015/16 har andelen elever på yrkesprogram stabiliserats på strax under 30 procent.Skolverkets uppföljning av elever som avslutade ett högskoleförberedande program läsåret 2014/15 visar att det tre år senare endast var 50 procent av kvinnorna och 41 procent av männen som påbörjat högskolestudier.Antalet elever som väljer Industritekniska programmet, där svetsutbildning ingår, har legat på 1,3-1,4 procent de senaste åren.Se vidare Skolverkets officiella statistik, www.skolverket.se/statistik.Men varför just denna åtgärd? Man kan konstatera att frågan om huruvida yrkesutbildningar ska innehålla så mycket studieförberedande ämnen att de ger behörighet till universitet och högskola utan komplettering har stötts och blötts i många år, och ändrats fram och tillbaka. Argumentet mot är att den yrkesförberedande delen av utbildningen utarmas i förhållande till arbetsmarknadens behov. Argumentet för är att elever visar sig välja utbildningar som anses hålla ”fler dörrar öppna”, t.ex. valmöjligheten om vidare studier.Det verkar vara ett betydligt tuffare politiskt problem att införa ett system där arbetsmarknadens behov också påverkar antalet utbildningsplatser. Men situationen är synnerligen akut för att öka antalet studerande på yrkesutbildningar. Därför har riksdagens beslut blivit en viktig åtgärd.Fler åtgärder behövs I januari 2022 lämnade Regeringen över en remiss till Lagrådet1 som i stort stödjer sig på Lars Stjernkvists utredning om gymnasieskolan från 20192. I utredningen uppmärksammar Stjernkvist bland annat problemet med dimensionering av gymnasieskolan baserat enbart på elevens val. Han konstaterar att ”utbudet av utbildning bör bestämmas med hänsyn till både elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov”, och dessutom att ”tillgången till och bredden av yrkesutbildning i komvux behöver öka”. Man ska komma ihåg att det varje år i Sverige är något fler som utbildas inom komvux än på gymnasiet.I lagrådsremissen förslås bland annat att:
    • arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux)
    • kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde
    • en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till
    • ett nytt godkännande av en ansökan som huvudman för gymnasieskolan ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov
    • det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i
    • en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret bl.a. ska vara att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt
    De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas i fråga om utbildning som påbörjas 2025.I remissen framgår också att ett större ansvar läggs på huvudmännen (kommun/skola) att ta hänsyn till information om kompetensbehov, vilket i sin tur ska vara en del i beslutsunderlaget för vilka utbildningar som ska erbjudas.Sedan utredaren Lars Stjernqvist fick utredningsuppdraget av regeringen 2018 har Svetskommissionen via Nationella programrådet3, samverkan med arbetsmarknadens parter och andra branscher inom industrin drivit frågan om matchningsproblematiken, det vill säga bristen på kompetenta svetsare.Svetsbranschen efterfrågar radikala förändringar som leder till utbildning av fler unga med kompetens som matchar arbetsmarknadens behov. Vi inser dock att bristen på kompetenta svetsare inte på många år kommer att kunna lösas genom utbildning av unga. Därför är det viktigt för industrin och arbetsmarknadens organisationer att utnyttja möjligheterna att kompetensutveckla redan yrkesverksamma, t.ex. genom validering av svetsare, se www.svets.se/validering.1 Lagrådsremiss ”Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning”, Anna Ekström 27 januari 2022 2 Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (U 2018:01) 3 Svetskommissionen ingår i Skolverkets nationella programråd för Industritekniska programmet där utbildning av svetsare ingår.
    Läs mer

  • IW ska vara minimikrav på svetsutbildningar
    IW är viktigt. Alla svetsutbildare bör sträva efter att följa utbildningsriktlinjen. Alla arbetsgivare bör efterfråga IW-diplom.
    Under många år har Svetskommissionen arbetat för att införa IW-utbildning på så många svetsutbildningar som möjligt i Sverige. Idag ställer Arbetsförmedlingen IW som krav vid upphandling av arbetsmarknadsutbildare. Kriminalvården har börjat att titta på möjligheterna och det finns redan anstalter som erbjuder IW-utbildning. Det är ett jättekliv för branschen och fler myndigheter och organisationer bör följa efter.Hur är det då med skolverket?
    • Gymnasieskolan Skolverket ställer inte krav på att landets gymnasieskolor med svetsutbildning ska erbjuda IW-utbildning. Skolverkets läroplan från 2011 ger dock utrymme för att gymnasieskolor ska kunna erbjuda möjligheten för elever att läsa en IW-utbildning inom gymnasieprogrammet. Endast ett fåtal gymnasieskolor erbjuder eleven den möjligheten tack vare engagerade lärare och skolledning.
    • Kommunal vuxenutbildning Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner. Kommuner och regioner är självstyrande och styrs av regionalt och lokalt folkvalda politiker. Det är ett enormt projekt att få upphandlare i alla dessa kommuner att förstå vikten av att upphandla IW-utbildning. Eftersom Skolverket inte ställer krav på IW, så gör inte heller kommuner det vid upphandling. Utom ett fåtal som har förstått vad IW handlar om. Oftast har de kontaktat Svetskommissionen för att få rådgivning.
    Teknikcollege är en kvalitetsstämpel, räcker inte det? Teknikcollege är enligt dem själva "Sveriges största samverkansplattform för industrins kompetensförsörjning och en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar." Det är stora ord och Svetskommissionen undrar då hur det kommer sig att IW-utbildning inte finns som krav för de Teknikcollege som bedriver svetsutbildning? IW-godkännande är den högsta kvalitetsstämpeln en svetsutbildare kan ha. Borde inte det vara ett krav för Teknikcollege då? Ett fåtal Teknikcollege erbjuder ändå IW-utbildning, men på eget initiativ.Varför vill inte alla skolor erbjuda eleven möjligheten att bli IW-diplomerad? För att bli en godkänd IW-skola behöver skolan bli kvalitetsgranskad av Svetskommissionen. Det är många kriterier som ska uppfyllas och godkännandet innebär en kostnad. Läs mer på svets.se/bliiwskola. Kostnaderna är i många fall ett hinder. Svetskommissionen ser just nu över systemet som i dagsläget är självfinansierat via avgifterna till skolorna. Vi vill göra allt vad vi kan för att få fler skolor att ansluta sig till systemet.Ytterligare ett argument som talar emot IW är att företagen inte efterfrågar IW-diplom. Skolorna är beroende av ett bra samarbete med regionens företag och ställs inte kravet från företagen så har skolledningen inte tillräckliga incitament att bekosta ett IW-godkännande.Vad säger arbetsgivarna? Ett IW-diplom borde vara en guldbiljett in på arbetsmarknaden för eleven. Ändå tittar de flesta arbetsgivare efter svetsarprövningsintyg när de anställer. Utom de som vet vad IW verkligen står för. De vill anställa fler med IW-diplom. Vi misstänker att de flesta företag inte riktigt är på det klara med vad IW-diplom innebär.För företag som ligger nära godkända IW-skolor är det ofta en självklarhet att efterfråga IW-diplom. Men mycket av arbetet för att "lära" företagen från början är fortfarande upp till respektive skola. Här vill, och bör, Svetskommissionen göra mer. Det är inte ett enkelt arbete för det krävs en attitydförändring i stora delar av branschen. Läs mer om skillnaden mellan svetsarprövningsintyg och IW-diplom på www.svets.se/diplomvsintyg IW-diplomerad svetsare Åter till kärnfrågan. Varför är IW viktigt? IW är en förkortning av titeln på en utbildningsriktlinje. Utbildningsriktlinjen beskriver minimikrav på teoretisk och praktisk utbildning för svetsare. Så enkelt är det egentligen. Vi betonar nu ett av orden i föregående mening. Minimikrav. Varje svetsutbildning borde väl uppfylla minimikrav? Så är inte fallet. Självklart kan en svetsutbildare mycket väl uppfylla alla kraven, utan att egentligen veta om det. För den typen av utbildare är godkännandet mer av en formalitet, förutsatt att de ansöker om att bli godkända. Och för att ansöka behöver utbildaren förstå varför IW är viktigt.Kraven är globalt framtagna av olika länders ledande svetsorganisationer, som likt Svetskommissionen arbetar med respektive nations forskning, utveckling och kompetensförsörjning inom fogningsområdet.En svetsare med ett IW-diplom har avlagt många svetsarprövningar enligt ISO 9606 Har svetsaren flera IW-diplom, vilket ofta är fallet, så har otaliga svetsarprövningar lagts. Men IW-utbildningen framhäver inte just svetsarprövningarna, som mer fungerar som examinationer på de praktiska delarna. Många, många timmars praktisk övning ligger bakom varje examination, eller svetsarprövning. Eleven får också lära sig om svetsutrustning, ellära, hälsa, säkerhet, tillsatsmaterial, ritningsläsning, att arbeta efter en WPS, svetsparametrar, svetslägen, materiallära, kvalitetssystem, svetsningens inverkan på stål och att syna sina egna svetsar för att nämna några av de teoretiska delarna. Ändå tittar de flesta arbetsgivare efter svetsarprövningsintyg.Vad har då gått så fel i integreringen av minimikrav inom svetsutbildning i Sverige? Varför förstår inte alla upphandlare, myndigheter, organisationer och arbetsgivare varför IW är så viktigt och att alla svetsutbildare bör sträva efter att följa utbildningsriktlinjen. Givetvis måste vi titta på Svetskommissionens roll här. Kan det vara så enkelt att det härrör ur en översättningsmiss med efterföljande, något missvisande, marknadsföring? Givetvis med all respekt till alla som arbetat stenhårt med IW-riktlinjens införande i Sverige. Det ligger ett enormt arbete bakom detta.På framsidan av originalet på engelska står det klart och tydligt: "Minimum Requirements for the Education, Examination and Qualification" I den svenska översättningen kan vi i stället läsa: "Kursplaner för internationell svetsare" Först på sidan fem i den svenska översättningen kan man hitta ordet minimikrav.
    Läs mer

  • Inget VM i Shanghai
    WorldSkills internationals tog 31 maj beslutet att ställa in Yrkes-VM som var planerat att genomföras i Shanghai i oktober 2022.
    På grund av fortsatta restriktioner i Shanghai är det inte möjligt att genomföra de förberedelser som behövs innan Yrkes-VM. WorldSkills Internationals medlemmar tog därför idag det tråkiga beslutet att Yrkes-VM 2022 i Shanghai ställs in.Detta beror på att Shanghai fortsatt befinner sig i Lockdown, där effekten av pandemin håller sig kvar och de fortsatta restriktioner som finns i Shanghai gör det omöjligt att förbereda och genomföra ett Yrkes-VM så som planerat.– Det är otroligt tråkigt, inte minst för våra tävlanden som förberett sig inför det kommande världsmästerskapet i Shanghai säger Patrik Svensson, tävlingsansvarig på WorldSkills Sweden.Just nu diskuteras olika alternativ, huruvida det trots allt kan gå att genomföra deltävlingar på andra platser under året. För tillfället finns inga planer satta för detta, utan arbete påbörjas nu med att försöka hitta nya lösningar. Planen är att dessa eventuella lösningar ska presenteras i slutet av juni.WorldSkills Sweden fortsätter dialogen med övriga medlemmar samt WSI för att se vad som kan göras istället. Det finns ett stort engagemang från både medlemmar och partners att kunna genomföra tävlingar i klusterform eller yrke för yrke.Med anledning av detta, finns det redan nu fyra nya möten inplanerade under juni månad i syfte att planera och slutligen fatta beslut om genomförande under 2022.Projektgruppen kring Yrkestävlingarna skriver i ett uttalande, "Det är otroligt tråkigt, inte minst för våra tävlanden som förberett sig inför det kommande världsmästerskapet i Shanghai. Just nu diskuteras olika alternativ, huruvida det trots allt kan gå att genomföra decentraliserade tävlingar under året. Tävlanden har förberett sig under en lång tid och vi hoppas det kommer finnas möjligheter att delta i någon typ av tävlingar under året. För tillfället vet vi inte om det är möjligt med en decentraliserad tävling i alla, några eller något tävlingsyrke. Nu påbörjas ett arbete med att hitta nya lösningar där tidplanen för detta arbete är att innan juni månads slut kunna besluta om eventuellt kommande tävlingar."WorldSkills Sweden fortsätter dialogen med övriga medlemmar samt WSI för att se vad som kan göras istället. Det finns ett stort engagemang från både medlemmar och partners att kunna genomföra tävlingar i klusterform eller yrke för yrke.
    Läs mer

  • 20 000 besökare på Yrkes-SM i Växjö
    Yrkes-SM i Växjö kan nog inte beskrivas på annat vis än som succé. 20000 ungdomar fick möta till exempel svetsning på Arenastaden och Epic.
    På det 30 000 kvadratmeter stora evenemangområdet tävlade ungdomar som går eller har gått en yrkesutbildning om titeln svensk mästare inom sitt expertisområde. Svets hade på grund av pandemirestriktionerna inte haft möjlighet att genomföra uttagningstävlingar och fick nöja sig med uppvisning och prova-på. Prova-på på Vida Arena blev en succé. Pierre och Linda från Veldi guidade under två dagar ungdomar i svetsning. Till sin hjälp har de en svetssimulator från Lincoln. Trängseln kring maskinen var stundtals påtaglig. Lilly Shan, 12 år, testade och tyckte att det var coolt men "konstigt" Eletrikerstudenten Ludvig överslätt, 18 år, kommer i vanliga fall mest i kontakt med lödning men ser nyttan i att i sitt yrke även kunna grunderna i svetsning. Han tyckte att det var fränt att testa simulatorn. Syftet med Yrkes-SM är att öka kunskapen, intresset och uppmärksamhet kring utbudet av yrkesutbildningar som finns runt om i Sverige.Ville man prova och se riktig svetsning fick besökarna ta sig till Epic några kilometer från Arenastaden. Samtliga av industriyrkenas tävlingsgrenar skedde på Epic. Under de två dagarna gick en gratis buss mellan de två tävlingsområdena. Representanter från bland annat Kungsmadgymnasiet i Växjö och Volvo CE i Braås tog emot och informerade om alla uppsidor som yrkesvalet svetsning medför.
    Läs mer

  • Vinnare i Svetsens tävling
    Cirka 250 000 människor svetsar på något vis på jobbet, vi vill nå dem. Därför hade vi en superdeal under mässan Svets- och fognings­teknik. Alla som tecknade en prenumeration till mässpriset 380 kr/år var med i utlottningen av en fin mig/mag-svetsmaskin.
    Det är fortgående förmånligt att prenumerara på Svetsen, endast 480 kr per år och du får samtigt tillgång till Svetsen och tillhörande fullt sökbara arkiv digital via vår app Svetsen och webben.Under Elmia hade vi ett riktigt win win-erbjudande. Nya prenumeranter fick förutom en billig prenumeration möjlighet att vinna en mig/mag från Lincoln värd nästan 9 000 kr! Vi lottade även ut en svetshjälm från Fronius och två söta t-shirts med rosa svetsande enhörningar från SYster.Vinnarna meddelades från Scen Svets på mässans sista dag.1:a pris (svetsmaskinen) gick till Johanna Eriksson i Väröbacka som går på Lernia svetsutbildning i Borås.
    2:a pris (svetshjälm) gick till Sixten Öhman i Arboga.
    3:e pris (två t-shirts) vanns av Martin Andersson i Skövde som jobbar inom Kriminalvården på Tidaholmsanstalten (och egen firma Akutsvets).

    Läs mer

  • Spännade nyheter på Svets och fogningsteknik
    Morgondagens trender och dagens innovationer visades upp på Sveriges ledande branschmässa för svets. Vi fick nya bekanskaper och kontakter knöts men lika viktigt kändes det, efter år av isolering, att få återse gamla bekanta.
    För Svetskommissionens del är mässan en möjlighet till mer samarbete och starkare samsyn i branschen. I vår monter hade vi bland annat litteratur till salu, informationsfilmer och delade ut den officiella mässtidningen Svetsen gratis. Ungefär 500 exemplar fick nya ägare under mässan. Vi delade även ut fina priser till de som gjort vår kunskapstävling i nämnda tidning.Lasergruppen höll sitt årsmöte 12 maj och dess medlemmar erbjöds att delta på Laserdag 1 med seminarier och företagsbesök. Bland annat en presentation om laserbearbetning i rymden!På Svetskommissionens Scen Svets i anslutning till montern erbjöds korta föreläsningar, debatter samt intervjuer om heta ämnen och goda exempel från branschen.Svetskommissionen fick mängder med besök i montern och många frågor. Några frågor arbetar vi vidare med, andra kunde vi ge svar på direkt. Extra kul var att många yngre, studenter och nya i branschen visar intresse för vår organisation. En bidragande orsak till detta var antagligen de två svetsstudenter, Lukas och Emilia, som jobbade i montern med prova-på svetsning med vår svetssimulator. En annan orsak är kanske vår nya video som verkade vara lockande för en yngre målgrupp.– Att jobba närmare och tillsammans med branschen är mässans stora styrka och egentligen hela vårt syfte med att vara här. Här blir det ett annat sorts samtal som ger oss bättre förutsättningar att lyckas samla branschen. Framför allt vill vi fånga in ny personal och nästa generation. De har jag inte haft möjlighet att träffa under de senaste åren pga pandemin. Dessutom träffar jag många som jag bara känner till namn via mejlkontakter, att kunna få ett ansikte till namnen och föra ordentliga samtal är mycket värdefullt, säger Jens Nyström, kommunikatör på Svetskommissionen och chefredaktör för Svetsen.Gemensamt för besöken i Svetskommissionens monter är viljan att fortsätta verka för en blomstrande och säker bransch. Förslag från branschen på hur vi fortsätter vårt arbete framåt värderas högt. Flera monterbesökare nämner att en flaskhals är att för få kompetenta svetsare utbildas. Det är en fråga som vi i branschen fortsättningsvis måste fortsätta att prioritera på alla vis.Svetskommissionen lyckades även växa. Några nya företag tillkommer och något har återkommit som medlemmar efter mässan. Även Svetsen har växt under mässan. Prenumerationstävlingen under mässdagarna var en bidragande orsak till detta. Tävlingen i svetskunskap var en annan. Fler medlemmar och prenumeranter gör både Svetskommissionen och tidningen starkare.Årets mässa förgicks av lite oro då några företag som vanligtvis är med valde att hoppa av med ganska kort varsel. Den oron kom på skam. Besökarantalet var i paritet med tidigare år och vår del av mässan lockade 8090 besök.Svenska Elektrod stod i år strategiskt innan för entrén till hall A. och hamnade mitt i första dagens "kosläpp" enligt vd:n Kalle Ericsson.– När mässan öppnade på tisdagen var det som ett kosläpp och det bara vällde in människor. Vi jobbade åtta personer i montern och alla var upptagna hela dagen. Vi gjorde två affärer med kollaborativa robotar redan de första dagarna med kunder som vi endast hade träffat som hastigast tidigare. Det var först när de kom hit till mässan som de bestämde sig för att köpa. Så det var här som affären gjordes, säger Kalle Ericsson.Affärer är självklart en tung del av mässan. En annan viktig del är att se och ta del av nyheter, innovationer och nya lösningar. Att känna på och testa maskiner och applikationer i drift är lockande och ofta imponerande.Ett av de företag som trots relativt liten monter fick mycket uppmärksamhet var Laser Machining, som visade en handhållen lasersvets från IPG Photonics, den allra första handhållna lasersvetsen som är CE-godkänd – och den visades för första gången i Sverige.– Tidigare har det varit svårt rent tekniskt att få till en liten, kraftfull och säker svets. Särskilt säkerheten är viktigt och den här kan bara svetsa om den har kontakt med ytan, säger säljaren Micke Bergman.Laser Machining fick sin första leverans av Light Weld bara en vecka före Svets och Fogningsteknik och intresset har varit skyhögt sedan dess enligt Micke Bergman.– Light Weld är stort på Youtube och många har sökt efter var den går att få tag på. Så fort vi lanserade den på vår hemsida blev det ett jättestort intresse. Det är många som sökt efter produkten och flera kunder som vi träffat här har bestämt atrt de ska ha en, säger säger Micke Bergman.En som visade intresse för den handhållna lasersvetsen var Peter Norberg, teknisk säljare på Svetsmaskinservice.– När jag ser den känner jag direkt att jag vet ett flertal verkstäder som skulle behöva den i sin maskinpark. Om den håller vad den lovar är det en mycket spännande teknik, inte minst tack vare möjligheten att efterbehandla och förbereda vanliga svetsar och fogar, säger Peter Norberg.
    Läs mer

  • Svetsen #2 är officiell mässtidning
    Svetsen är officiell mässtidning på mässan Svets och fogningsteknik i Jönköping 10-13 maj. Nummer två är därför extra tjockt, hela 100 sidor. Det firar vi med en tävling och ett riktigt bra mässerbjudande!
    Cirka 250 000 människor svetsar på något vis på jobbet, vi vill nå dem. Därför har vi en superdeal under Svets- och fognings­teknik. Alla som tecknar en prenumeration till mässpriset 380 kr/år mellan 1 och 13 maj är med i utlottningen av en mig/mag från LincolnPdf, 1.3 MB. värd nästan 9 000 kr! Passa på att teckna din prenumeration.Dessutom: Svetsens förlags styrelse har fattat beslut om att erbjuda tidningen digitala utgåva gratis i ett år till alla gymasieelever i årskurs två på Industritekniska programmet med inriktning svets. Det som krävs för att få tillgång till tidningen är du som elev anmäler dig på vår sida.Innehåll i nummer 2 2022Tema
    Virtuella hjälpmedel
    Den moderna verktygslådan
    Virtuella metoder för svetssimulering
    Förbättrat beslutsstöd med digitala tvillingar
    Simulerade svetsprocesser - digitalt underhåll
    Svetsanalysverktyg
    Hög utbildningskvalitet med simulator
    Svetslösningar för Industri 4.0
    NyheterSvetsaren som syr
    MTR Tech bygger en ny svetsverkstad
    Patronrevolution i plamsmavärlden
    Vätgasledning ger rörsvetsare en ljus framtid
    Fler satsar på dubbel tråd
    Afry spänner musklerna
    Tjejkväll de luxe i Uddevalla
    EvenemangSLM 2022 - Vasamuseet och fortbildning
    Så var fogningsdagarana 2022
    Allt om Elmia Svets och fogningsteknikUtställarkarta, sociala medier, tävling, scenprogram, tips och nyheterReportageVolvo CE - Ständig strävan mot förbättringar
    Svetsglädje i ljuva Färentuna, långt bortom ISO, WPS.er och standarder
    IntervjunMathias Lundin, Svetskommissionens vd trivs med att ha mycket på sitt fatStandardspaltenÖversikt standarder för smältsvetsning och nyleigen fastställda standarderANBIW ska vara minimikrav på svetsutbildningar
    Arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux)
    ForskningNy licentiat på HV, svetsning och additiv tillverkning av duplexa stål
    Aktuella branschnära projekt
    NyttaWHAM
    Vilket A-mått ska du ha?
    Så gör du jämställdhet
    Debatt
    Nya Las, det innebär förändringarna för branschen
    Gränsvärde för svetsrök
    SVTFSvetstekniska föreningen 80 år.
    Branschen missar halva komptensen. Få kvinnor svetsar trots stort behov av svetsare.

    Läs mer

  • Branschen visar upp sig för blivande gymnasieelever
    Vår bransch och Svetskommissionen kommer att visa upp sig på två områden under Yrkes-SM i Växjö 10-12 maj. På Arenastaden kommer vi att ha information om våra yrken och prova på(AR). På Epic kommer vi att ha uppvisning och prova-på. 
    Till Industriprogrammens tävlingar på Epic bussas skolklasser och intresserade från Arenastaden. Redan utanför lokalen möts de av fika och företag, till exempel SSAB, LKAB och Volvo kommer att vara på plats. Ungdomarna kommer att släppas in i lokalen i små grupper och tillsammans med en ambassadör besöker de olika stationer. Svetsstationen bemannas av ungdomar från Osby industriprogram och Teknikcollege som berättar om yrket och demosvetsar med olika svetsmetoder. Grupperna kommer att vara om tio personer och får cirka sju minuter per station.Prova på-stationer(MMA) finns utomhus i anslutning till tävlingsarenan.
    På Arenastaden håller Veldi (Lincoln) prova-på med deras nya AR-svetsar. Dessutom får ungdomar fototillfällen med skyddsutrustning då 3M har hela skyddsutrustningkedjan på plats för utlåning. Arena­ambassadörer sprider information om yrket, utbildningssvägar, vidare­utbildning, guidar och svarar på frågor.
    När: 10-12 maj
    Kl 9-16 tisdag - onsdag
    Kl 10-12 torsdag

    Allt om tävlingarna
    Karta över anläggningen Svets finns i monter T12 på arenan och på Epic.
    Läs mer

  • Koncentrerat och högintressant på Fogningsdagarna
    Branschkonferensen Fogningsdagarna 2022 pågår i Södertälje hos Scania i Marcus Wallenberghallen. Temat för året är Svetsindustrin 4.0, elektrifieringen och omställningen till fossilfritt stål - utmaningar och möjligheter.
    Temat är väldigt välkommet och väcker mycket intresse hos deltagarna. Tempot är högt.Gert Nilsson, Jernkontoret inleder dagen med att berätta om hur det nya fossilfria stålet ska framställas med Hybritmetoden .- En stor vinst ligger i att delar av processen försvinner. Koksverk och blåsning kommer inte att behövas. Materialet går direkt från "masugn" till ljusbågeugn då det inte innehåller kol.Därefter berättar Anders Ohlsson, SSAB om egenskaper och svetsbarhet för fossilfritt stål i samband med omställningen . Han började med att fråga om deltagarna vill ha ett långt eller kort föredrag. För övergången ”innebär egentligen inga förändringar i svetsbarhet”.- Stålet i sig har egentligen ingen skillnad, kolhalten sjunker men det går självklart att föra till kol igen om det efterfrågas, säger Anders Ohlsson.Intresset för fossilfritt stål har överträffat alla förväntningar. Förfrågningar och rapporteringar har blivit en del arbetet för Ander Ohlsson. Många vill ha svar på vad fossilfritt stål innebär för just dem.- Mycket forskning pågår, inte minst angående svetsbarhet men allt talar för att det inte blir någon märkbar skillnad, möjligtvis tillkommer något nytt tillsatsmaterial. Förhoppningsvis då fossilfritt, säger Anders OhlssonEn liten justering av programmet var sedan nödvändig då Pär Ohlsson insjuknat. Istället för ett föredrag om små mobila kärnkraftverk kommer vi att få ett föredrag efter lunch om fjärde generationens kärnkraft av Christian Ekberg, Chalmers. Det innebär att Yngve Bergengren, Scania fick Pärs tid.Yngve berättar om effektiv fogning vid tillverkning av lastbilshytter. Han redogör för många varianter av automatisering
    Scania arbetar med flertalet fogningsmetoder i branschens framkant, och Yngve avslutade med en liten teaser:
    - Vi tittar åter på lasersvetsning då det har många fördelar. Hittills har vi haft svårt att komma ner i de fogstorlekar som laser kräver men genom att låta lasern gå i spiraler vid punktsvetsning får vi lovande resultat, säger Yngve Bergengren, Scania.Just detta återknyter Etienne Bonnaud, Swerim, till i sitt föredrag om simulering av svetsprocessen; koppling mellan microstruktur och komponentegenskaper. - Simuleringar visar till exempel att svetsa i spiral kan vara ett sätt att få en punktsvets både effektivare och mindre "grisig", säger Etienne Bonnaud.Etienne visar en mängd visualiseringar och moduleringar från olika svetssituationer och det är häpnadsväckande hur exakta de är i jämförelse med de faktiska provanalyserna.- Korrekt simulering som kräver en stor mängd förberedande arbeten som kan vara kostsamt men med rätt förutsättningar kan vi exempelvis visa exakt var värme och energier tar vägen, på microstrukturnivå. I sin tur visar det hur material förändras. En fördel är att simulering är en metod som inte är förstörande och går att kopiera och modulera utifrån de givna förutsättningarna, säger Etienne.Att sätta sig och dåsa efter lunch är svårt då föredraget Fjärde generationens kärnkraft av av snabbinkallade Christian Ekberg, Chalmers, visar sig vara ett föredrag i högt tempo med stor distans och mycket humor.- Att kunna använda bränslet till 100 procent är ett mål för alla energislag såväl för den som eldar med ved som för oss som pysslar med kärnbränsle, säger Christian.Han börjar med att jämföra dödsfall per kWh vilket visar sig vara överraskande statistik där kärnkraft ligger lågt. Långt efter sol- och vindkraft.- Men det beror mest på att de producerar så få kWh, så när en tysk trillar ner när de monterar ett vindtorn slår det igenom enorm i statistiken.Det finns nationer som fortsatt rulla ut kärnkraft på samma vis som vi en gång gjorde i Sverige. Det är de vi ska ta rygg på enligt Christian Ekberg.- Ska man köpa kärnkraft idag ska men nog göra det av de som kan det vill säga koreaner, kineser eller ryssar. Det är de som har kunskapen, säger Christian.Generation fyra innebär att vi redan har bränsle som räcker i 1000-tals år. Ingen anrikning behövs och vi sparar på naturresurserna.-Det kallar jag återvinning, säger Christian Ekberg.Det finns många idéer och teorier kring processen och vilka kylmedel som är bäst. Där materialets värmeledningsförmåga är central. Allt det här finns redan runt om i världen. Snabbreaktormetoden finns.- Utmaningen är att sluta prata om fjärde generationens reaktor . Reaktorn kan du köpa idag. Upparbetningen i bränslecykeln är problemet. Kemiskt är det svårt då det handlar om radioaktiva ämnen. Men även folks ologiska rädsla för plutonium spelar in. Enligt fransmännen som ligger främst säger att problemen med bränslecykeln är lösta inom 40 år, säger Christian Ekberg.Pematek är ett finskt företag som presenterar Integrated Manufacturing System - Industry 4.0 som kommer från varvsindustrin men numera arbetar mest med vindkraftsystem.Företagets representant Tuomo Ruuska håller ett föredrag om lösningar för svets: Online, FMS - Flexible Manufacturing System, Machinery Pool, Data Interference och Reporting. Han berättar att det inte kräver särskilt mycket av användarna.- Vårt system skannar fogen och räknar själv ut vad den ska fyllas med och därefter skickas resultatet på analys, operatören behöver egentligen bara peka ut fogarna, säger Tuomo Ruuska.Samtliga protokoll i produktionskedjan samlar upp data som i sin tur går till rapportering, det ger möjligheter till total spårbarhet vilket ger möjligheter till effektivisering och kvalitetshöjningar.- Kunden kan se samma sak som operatören och koordinatorn och få feedback i realtid, säger Toumo Ruuska.Esabs syn på digitalisering stämmer bra överens med det Pematek precis föredragit. Jon Hoffmans fördrag om Den moderna svetsverkstaden – Hur digitala produkter möjliggör nya samarbeten .
    - Under lång tid har Esab byggt upp mjukvarulösningar där WeldCloud är en hub för en flotta av appar som styr dokumentation, spårbarhet, utrustning, kontroll, produktivitet och konsumtion. Dessa kommer att byggas på allt efter för att ge en full spårbarhet genom hela kedjan från design till färdig produkt, säger Jon Hoffman.
    En ny upplvelse är att konkurrensen som tidigare varit med andra svetsföretag numera är annorlunda. Microsoft, Oracle, Google, AWS, ett nytt lansdskap att navigeraa sig i.- Det vi ser är att vi kommer att behöva nya samarbeten och leverantörer och att vi behöver erbjuda integrerade lösningar. Konkurrensen har utökats och förflyttats, säger Jon Hoffman.Jon Hoffman rekommenderar ingen att digitalisera för den sakens skull utan tycker att det viktigaste ur ett kundpesrpektiv är att förändra för att uppnå ett mål.- Syftet måste vara drivande även i digitaliseringen.Processoptimering av reparationssvetsning av järnvägsräls med hjälp av simulering, är ämnet som Björn Andersson, Chalmers håller sitt föredrag om. Hans forskning handlar om simulering av mig/mag-svetsning av slitytan på räls.- Simuleringsmodellen i den mekaniska delen måste ta hänsyn till flera processer samtidigt för att vi ska förstå restspänningen. Detta har vi gjort via en homologering av flera teorier, säger Björn Andersson.En sak som ställer till det i simuleringarna är att järnvägen består av olika kvaliteter.- När vi lyckats få fram en simuleringsmetodik så kan vi leka med parametrar och anpassa den till olika scenarier, säger Björn Andersson.Jan Grei från Vattenfall tror på elektrifiering. Hans föredrag Framtidens energiproduktion i Sverige – möjligheter med ny teknik för kärnkraft handlar enligt honom om den största omställningen i samhället sedan industriella revolutionen. Kostnaden beräknas till "ett fyrsiffrigt antal miljarder".- Ett av mina projekt är att tillverka ett extremt rent flygbränsle av koldioxid ochvi har en anläggning redan. Bränslet kallas SAF (Sustainable Aviation Fuel) och fabriken förväntas behöva 2 tWh och kan försörja hälften av SAS åtaganden, säger Jan Grei.Med andra ord så menar Jan Grei att det finns vägar framåt, men det behövs bättre och tydligare förutsättningar. Ingen enskild aktör klarar av att ensamt sköta omställningen. Nyckelorden är långtgånde samhällskontrakt, tydlig planeringsram, klara tillstånd, utveckling av alla nuvarande fossila kraftslag och inte minst - tillgång till kompetens.-Jag har i min karriär ofta tänkt "förihelvete ge mig kompetenta svetsare". Det kommer att finnas oändligt med svetsjobb i omställningen, säger Jan Grei.Torgny Karlsson, Lincoln Electric, har tidigare skrivit om Ecodesign i Svetsen. Hans föredrag fortsätter på samma tema, energibesparing i ett svetsande företag - ny miljömärkt svetsutrustning . Februari 2023 kommer nya energieffektivetetskrav för strömkällor.-Transformatormaskiner har en typiskt verkningsgrad på 68 procent, tomgångseffekten är 150 watt. De nya kraven är max 50 watt på tomgång. Tyristorstyrda strömkällor har en tomgångseffekt på 500 watt. De som blir kvar är invertrar. De kan pressas ned i en tomgångseffekt på 30 watt, säger Torgny Karlsson.Tillverkarna måste planera sin produktion för energieffektivetskraven vilket de flesta gör. Kunder måste känna till energieffektivetetskraven då vissa maskiner och dess reservdelar kommer att fasas ut.- En positiv effekt av kraven är att vi samtidigt kan spara en hel del pengar på elräkningen, säger Torgny.Se Svetsen #1 2021 för att se exakta siffor på besparingen. Enligt Torgnys beräkningar har du tjänat in kostnaden för en ny inverter på tio år om du byter från en transformatormaskin.Dagens fördrag avslutas av Mathias Lundin, Svetskommissionen. Hans fördrag handlar om en skriande kompetensbrist i svets- och fogningsbranschen. Föredraget Kompetensutveckling i svetsande företag- ett systematiskt arbete är superaktuellt då så sent som igår (onsdag 6 maj 2022) fattades beslut om att alla yrkesprogram ska bli universitetsförberedande. Detta då många valt bort yrkesprogrammen då de upplever att dessa begränsar framtida valfrihet.
    - I dag styr elevens val antalet utbildningsplatser helt utan hänsyn till samhällets behov, det måste vi se över, säger Mathias Lundin.Var fjärde samhällselev har inte gått vidare till universitet fyra år efter avslutad utbildning och marknaden har inte alls avsättning för dessa samhällsstudenter. Kompenenta svetsare går däremot direkt till arbete.- Tillsammans i branschen måste vi arbeta för kvalitetssäkrade utbildningar, det är inget som Skolverket gör men vi kan påverka och de lyssnar på oss, säger Mathias Lundin.Validering av komptens är en del som Mathias menar måste synliggöras och bli ett tydligare alternativ. Validering kan formalisera en kompetens och kan skapa en yrkesidentitet. Svetskommissinen jobbar med validering via Svets Vit, Svets Grön, Svets Blå och Svets Svart.- Validering borde vara ett del i ett företags kvalitetssystem. Det är ett verktyg för strategisk och systematisk komptensutveckling.För att få gå en arbetsmarknadsutbildning kommer det i framtiden först krävas att nuvarande kompetens valideras. I kommande kollektivavtal kommer Las att "växlas" mot att företagen tar ett större ansvar för vidareutbildning.- Där kommer validering att få en stor roll, säger Mathias.
    8 aprilDagen börjar med avfärd mot Scania DemoCentre. Där delas konferensdeltagare in i tre grupper för dagens studiebesök.1. Provkörning på Scania democenter
    2. Scania Chassitillverkning
    3. Mälardalens Tekniska Gymnasium
    På Democenter provkörs det bästa och nyaste ur Scanias produktionslinje. 72 tons diesel v8 med 700 hästar! Eldriven buss, eldriven lastbil och allt därimellan. Många deltagare lämnade provkörningar med planer på enalternativ karriär.Redan innanför entrén till chassietiverkningen förstår konferensdeltagarna att det här är en arbetsplats med ordning och reda. Inget lämnas åt slumpen och vi får en ordentlig guidad visning längs linan. Vid maxkapacitet kan man sätta samman 70 lastbilar per dag bara i Södertälje. Allt byggs på demand och efter kundens önskemäl.Mälardalens tekniska gymnasium är ett samarbete mellan Scania och Astra zeneca. De utbildar ett 70-tal ungdommar per år och har paketerat sin utbildning så att den ger hög attraktionskraft. Faktiskt endast slagna av Täby enskilda gymnasium i just attraktionskraft. Eleverna garanteras såväl sommarjobb som anställning direkt efter examen. Lokalerna är välutrustade och både elever och anställda är stolta över utbildningen.KartaFogningsdagarna 2022 program och info
    Läs mer

  • Dags för Fogningsdagarna!
    Missa inte Svetskommissionens medlemsdagar. Kom och träffa branschen i Södertälje 7–8 april 2022.
    Årets Fogningsdagar, tillika Svetskommissionens medlemsdagar, handlar om svetsindustrin 4.0, elektrifieringen och omställningen till fossilfritt stål; vilka är utmaningarna och vilka möjligheter finns för fogningstekniken?Förutom en mängd intressanta föreläsningar kan vi också erbjuda spännande företagsbesök hos Scania där vi får se chassitillverkning och provköra produkter i democenter samt ett besök i Mälardalens Tekniska Gymnasium, vars teknikutbildning ger yrkeskompetens med högskolebehörighet.Vad kan vara bättre än två dagar tillsammans med ett hundratal likasinnade under trevliga former? Ta vara på tillfället att umgås och samtidigt underhålla ditt kontaktnät i branschen. Och helt säkert lär du dig något nytt också.Sista anmälningsdag är 1 april. Om du har frågor gällande Fogningsdagarna kontakta Åsa Malmqvist.Vi hoppas att du deltar. Gör din anmälan nu.  #FD2022

    Läs mer

  • Nu satsar Svetsen ännu mer på framtiden
    Svetsens förlags styrelse har fattat beslut om att erbjuda tidningen digitalt till alla gymasieelever i årskurs två på Industritekniska programmet med inriktning svets. 
    Cirka 250 000 människor svetsar på något vis på jobbet, Svetsen vill nå fler av dem. För att fler ska få insikt, kunskap och information om branschen tidigare så erbjuds nu gymasieelever på Industritekniska programmet med inriktning svets i årkurs två Svetsens digitala utgåva gratis (ordinarie pris 169 kr per nummer alternativt 480 kr/per år). Det är de här eleverna som framgent kommer att ta över branschen och bli framtidens laserexperter, IW-svetsare, inköpare, vd:ar, säljare, rörsvetsare, svetsingenjörer och svetsansvariga. Hjälp oss att sprida erbjudandet på Sveriges gymnasieskolor så att eleverna kommer ännu bättre förberedda ut i arbetslivet.Det som krävs för att få tillgång till tidningen är du som elev anmäler dig på vår sida.Är du inte elev och vill läsa tidningen digitalt kan ni som är medlemmar i Svetskommissionen (kontaktpersoner) och Svetstekniska föreningens medlemmar aktivera konto på svetsen.se. Är ni ännu inte medlemmar, bli det!
    Vill du inte vara medlem och bara få hem tidningen så går det bra att prenumerera (480 kr/år).
    Svetsen sväller under mässan Svets- och fognings­teknik eftersom vi är den officiella mässtidningen. Svetsen #2 2022 kommer att inne­hålla all väsentlig information för besöket. Tidningen kommer dessutom att ­spridas som mäss­tidning på plats. #3 2022 summerar och berättar om allt kul som vi var med om! Syns i tidningen genom att annonsera.Dessutom har vi en superdeal under Svets- och fognings­teknik. Alla som tecknar en prenumeration till mässpriset 380 kr/år mellan 1 och 13 maj är med i utlottningen av en Mig/Mag från LincolnPdf, 1.3 MB. värd nästan 9 000 kr! Passa på att teckna din prenumeration på www.svetsen.se

    Vill du veta mer om tidningen, kanske annonsera? Eller har du något att bidra med eller vill veta vad nästa nummer handlar om? Här hittar du alla svar.

    Läs mer

  • Läs Svetsen- bli effektiv
    Årets första nummer av Svetsen är ute nu. Den kommer i våra läsares brevlådor lite försenad pga sjukdom men tidnigen finns redan nu digitalt.
    Vi har träffat svetsingenjören Lars-Erik Stridh och pratat om hans karriär och om hans drivkraft. Numrets reportage kommer från Väderstad, där miljöarbetet är en del i rekryteringsstrategin. Kommer du på Fogningsdagarna 7-8 april? Svetsen vet vad du kan förvänta dig.Nedan har du innhållet i senaste numrets Tema
    • Vad är effektivitet?
    • Stoppa tidstjuven
    • Moderna maskiner kapar elkostnaden
    • Bli effektiv med statistik och analys
    • Flexa din automation med AI
    • Traditioner - ett hinder för effektiva cobots
    • Automationsgraden i Sverige
    • Så effektiviserade Vrena Mekaniska
    Ni som är medlemmar i Svetskommissionen och Svetstekniska föreningen kan aktivera konto på svetsen.se och läsa tidningen digitalt. Är du inte medlem bli det! Vill du bara få hem tidningen så går det bra att prenumerera (480 kr/år).Svet​sen digital är gratis för dig som är gymnasieelev på Industritekniska programmet med inriktning svets (åk 2). Nu har du möjlighet att anmäla dig för ett helt års gratis prenumeration av Svetsen.

    Läs mer

  • Vi ses på Svetsmässan!
    Är ni peppade på Svets- och Fogningsteknik 10-13 maj 2022 i Jönköping?
    Vi är det!

    Vi, utställare och besökare är ivriga att diskutera ny produktionsteknik som utvecklats under de senaste åren under pandemin, så det blir en intensiv mässa.
    Nordens största svetsmässa Svets och Fogningsteknik är inrymd i hall A där Svetskommissionen är placerad mitt i hallen, monter A05:14 i direkt anslutning till scenen där mycket intressant kommer att presenteras under veckan.Boka din biljett, monter och läs mer.
    Vill du veta vilka som ställer ut? Kolla in utställarlistan. Sortera på "mässa".
    Har du något att berätta? Gör det från vår Scen Svets.
    I konferensavdelningen kommer även ett antal korta seminarier gå in djupare på ett antal frågeställningar.
    Vill du presentera något för besökarna under Elmia Svets och Fogningsteknik? Kontakta Åsa Malmqvist på Svetskommissionen.
    Missa inte Laserdag 1 och Lasergruppens årsmöteSvetsen sväller under mässan Svets- och fognings­teknik eftersom vi är den officiella mässtidningen. Svetsen #2 2022 kommer att inne­hålla all väsentlig information för besöket. Tidningen kommer dessutom att ­spridas som mäss­tidning på plats. #3 2022 summerar och berättar om allt kul som vi var med om! Syns i tidningen genom att annonsera.Cirka 250 000 människor svetsar på något vis på jobbet, vi vill nå dem. Därför har vi en superdeal under Svets- och fognings­teknik. Alla som tecknar en prenumeration till mässpriset 380 kr/år mellan 1 och 13 maj är med i utlottningen av en Mig/Mag från Lincoln Pdf, 1.3 MB. värd nästan 9 000 kr! Passa på att teckna din prenumeration på www.svetsen.se.
    Boka din mässbiljett här.
    Läs mer

  • Vi har en ny kollega!
    Jonas Saarimäki är upptagen med annat för tillfället och för att täcka upp har vi ordnat en vikarie. Johan Ankre är svetsingenjör, teknisk projektledare och teknikansvarig. Han började på Svetskommissionen 14 februari.
    Johan ska under hela 2022 vikariera som teknisk projektledare och teknikansvarig. Han kommer att ta över delar av Jonas Saarimäkis uppgifter och är redan igång och väl insatt i några av våra kompetensprojekt.Johans ansvarsområden i huvudsak:
    • Kompetensprojekt
    • Stöd till ANB
    • Svetsteknik
    • Nätverket AG 41a, 41b och 51
    Vad kände du till om Svetskommissionen när du sökte dig hit?
    - Under min IWE-utbildning fick jag ta del av hur Svetskommissionen är involverad i standardisering av fogning och svets samt hur de är delaktiga i den svenska utbildningen.
    Vilka är dina förväntningar på arbetet?
    - Att få arbeta som nyexaminerad med många olika företag för att vidareutveckla min kunskap inom svets och fogning samt få vara delaktig i flera projekt samtidigt. Det var nog det som lockade mig till Svetskommissionen.
    Vad hoppas du kunna bidra med?
    - Jag hoppas att kunna bidra med mina tankegångar för att göra fogning och svetsning mer standardiserad/effektiv.

    Kort om Johan:Namn: Johan Ankre
    Ålder: 29 år
    Från: Vega kommun i Södertörn, Stockholms län.
    Bor: På Kungsholmen i Stockholm
    Utbildning: Nyexaminerad från KTH inom industriell produktion samt IWE-utbildad via samarbetet Swerim-KTH-Svetskommissionen

    Johan når du här.
    Läs mer

  • Ekström: Behovet ska styra utbudet av utbildningar
    Svetskommissionen möter dagens nyhet från Utbildningsdepartementet med glädje. Att det behövs bättre förutsättningar för att få igång rekrytering till yrkesförberedande utbildningar är något som våra medlemmar arbetat för en längre tid.
    Remissen till lagrådet innehåller ett antal förslag som syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. Syftet är enligt Regeringen att ge unga och vuxna bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Efterfrågan av kompetent personal till industrin ska mötas med fler platser på till exempel yrkesutbildningar.Svetsare är topp fem bland de yrkena med hög efterfrågan enligt Arbetsförmedlingen. Inom yrket råder mycket liten konkurrens på arbetsmarknaden på ett års sikt, och mycket liten konkurrens på fem års sikt. Förslagen syftar till att möta den problematiken.- Vi behöver uppnå en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av gymnasial utbildning. I dag utbildar vi fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och färre än vad vi behöver till andra, säger utbildningsminister Anna Ekström på tisdagens pressträff.Regeringen föreslår bland annat att
    • arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux).
    • kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.
    • en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till.
    • ett nytt godkännande av en ansökan som huvudman för gymnasieskolan ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov.
    • det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.
    • en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret bland annat ska vara att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt.
    • kommunernas skyldighet att lämna stöd för dagliga resor även ska omfatta elever under 16 år.
    De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas i fråga om utbildning som påbörjas 2025.I remissen framgår det att ett större ansvar läggs på huvudmännen att ta hänsyn till information om kompetensbehov, vilket i sin tur ska vara en del i beslutsunderlaget för vilka utbildningar som ska erbjudas. Något som svetsbranschen ser som positivt.Förslag ur remissen till Lagrådet:”Regionerna ska inom ramen för sitt tillväxtarbete fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. I uppgiften ska det även ingå att tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt.”Samt: ”Statens skolverk bör få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Uppdraget bör regleras i förordning med instruktion för Skolverket.”Det vill säga att när en kommun bestämmer vilka gymnasieutbildningar på nationella program som ska erbjudas ska kommunen ta hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan - men även till arbetsmarknadens behov.Motsvarande krav ska även gälla för en region som anordnar utbildning inom gymnasieskolan. Motsvarande krav ska också gälla för en enskild huvudman, med utgångspunkt från vad som följer av huvudmannens godkännande. När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas inom kommunal vuxenutbildning ska kommunen ta hänsyn till vuxnas efterfrågan och behov av utbildning - men även till arbetsmarknadens behov.Mathias Lundin, vd Svetskommissionen, ser remissen som en god chans att öka antalet svetsare med kvalificerad utbildning. Och tanken om att använda yrkesvux som modell när det gäller kommunalt samarbete är positivt.- Det blir Skolverkets uppdrag att skapa regionala planeringsunderlag. Vi i Svetskommissionen gör nu vad vi kan för att fortsatt påverka Skolverket, även vid sidan av Nationella programrådet, säger Mathias Lundin.Sedan 2017-2018 då utredaren Lars Stjernqvist fick i uppdrag av regeringen att utreda frågan har Svetskommissionen via Nationella programrådet drivit frågan om matchningsproblematiken, det vill säga bristen på kompetenta svetsare.Elisabeth Öhman, Verksamhetsansvarig för ANB Sverige, var tidigare ledamot i Nationella programrådet.- Vi har från vår sida påpekat och gjort oss hörda i olika sammanhang. Inte minst i våra kontakter med skolor/utbildare och med medlemmar. Men även i samarbeten med Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och i samtal med Metall. Nu hoppas vi att skolor får stöd för de kostsamma yrkesutbildningarna. Svetskommissionen har med varierande framgång protesterat när svets- och industritekniska utbildningar i regioner med stort behov, till exempel Skellefteå och Eskilstuna, lagts ner. Försämringen på utbildningsmarknaden har tyvärr har varit tydlig. Nu kan vi istället hoppas på en förbättring, eller åtminstone en tröghet när svetsutbildningar och industriprogram läggs ner - och kanske till och med ett stopp för det, säger Elisabeth Öhman.En bonus är att regeringen anser att validering är ett viktigt verktyg ibland annat i arbetet med att öka arbetskraftsutbudet och rörligheten på arbetsmarknaden och därmed för att möta arbetslivets kompetensbehov för en hållbar regional utveckling. I skrivelsen Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 framgår att regionerna i samverkan med berörda myndigheter arbetar med att driva på, samordna, stödja och öka kunskapen bland olika regionala aktörer när det gäller validering.
    Se pressträffen här.Läs remissen till Lagrådet här.
    Läs mer

  • Bli IWE - förlängd ansökningstid
    Om du inte vill söka själv, stöd gärna ansträngningen att förse svensk industri med svetsingenjörer genom att tipsa om IWE/IWT-utbildningen med start i januari. Ansökan öppen till 15 januari. Läs mer och ansök här.
    Läs mer

  • Inställda uttagningar 2022
    Uttagningstävlingarna inför Yrkes-SM 2022 i Växjö är inställda.
    Uttagningarna hålls vartannat år inför att Worldskills Sweden anordnar yrkestävlingarna och vi anordnar uttagningarna på flera orter i landet. På grund av det rådande läget med avseende på smittspridning har vi i dag tagit beslutet att ställa in uttagningarna som skulle ha hållits i Piteå, Osby och Sandviken.Det gör att vi inte kommer att skicka några tävlande till Yrkes-SM i Växjö.Nästa uttagning kommer att anordnas inför Yrkes-SM 2024.Vi tycker naturligtvis detta är mycket tråkigt, framförallt för de mängder av duktiga elever som vill tävla och visa sina yrkeskunskaper.För mer information se Yrkes-SM/-VM.
    Läs mer

  • Gott nytt år!
    Vi på Svetskommissionen hoppas mycket på 2022, färre restriktioner, fler möten, konferenser, kurser och utbyten. Vi hoppas kunna genomföra Svetsmässan på Elmia och längtar redan efter Fogningsdagarna, Svets-SM och många andra tillfällen att ses.
    Svetslärarmötet fick ställas in i alla hast, men förhoppningen är att det blir ett undantag och att pandemin ger med sig. Å andra sidan är vår erfarenhet att hela svets- och fogningsbranschen är bra på att hitta alternativa vägar framåt även när omständigheterna inte är de normala. Nya arbetssätt, Teams, Zoom, kontroller, miljö och skydd är saker som vi är experter på. Det märks.Fortsätt att vara rädda om er.Gott nytt år!

    Läs mer

  • Svetslärarmötet 2022 flyttas
    Folkhälsomyndighetens restriktioner innebär tyvärr att vi måste skjuta på Svetslärarmötet 2022. Vi återkommer med nytt datum.
    23 december införs fler smittskyddsåtgärder i enlighet med regeringens åtgärdsplan för införande av smittskyddsåtgärder. Anledningen är den ökade smittspridningen av covid-19 i samhället och den ökade belastningen på sjukvården. Dessa smittskyddsåtgärder innebär att Svetslärarmötet 2022 inte kan gå av stapeln som planerat.Under dagen kommer anmälda, föreläsare och utställare få information. Vi hoppas på att så snart som möjligt kunna återkomma med ett nytt datum.
    Läs mer

  • Nominera årets IW-elev, IW-utbildare och IW-lärare
    Folkhälsomyndighetens restriktioner innebär tyvärr att vi måste skjuta på Svetslärarmötet 2022. Vi återkommer med nytt datum.----Vi anordnar varje år svetslärarmötet (SLM) för att inspirera och stärka landets svetslärare. Men vi gör mer än så och delar ut ett stipendium till en utvald IW-elev, en IW-lärare och en IW-utbildare. Och du kan vara med och bestämma vem!
    Genom det här priset vill vi uppmärksamma det arbete som läggs ner ute på skolorna och ge ett bevis på branschens uppskattning. Förutom äran innebär utmärkelsen också att skolan/läraren/eleven tilldelas ett stipendium.Sista dag att nominera är 7 januari.Är det en av dina elever vi söker? Har du en fantastisk lärare? Är hela er skola värd ett pris?
    Läs mer

  • IIW:s president David Landon avliden
    David Landon avled 14 november i tjänsten. Han kommer att vara saknad i IIW:s nätverk och av svetsintresserade världen över.
    Det är med stor sorg som Svetskommissionen tagit emot nyheten att David Landon avlidit. Hans död var oväntad och skedde i tjänsten.I sitt ledarskap i IIW jobbade David hårt med att anpassa organisationens arbetssätt i dess internationella miljö under effekterna av pandemin. David Landons erfarenhet, vision och kunskap om både IIW och svets- och fogningsbranschen har testats frekvent i hans arbete men han mötte varje uppgift med hög arbetsmoral och energi. IIW står därför tryggt trots restriktioner och hinder. Något vi tackar honom för.
    Våra tankar går till Davids närmaste och till hans familj.IIW kommer att hålla en minnesstund online 14 december klockan 14.00. För fler detaljer om denna, se IIW:s hemsida.
    Läs mer

  • Svetsen #4 ute nu
    Nummer 4:2021 har tema konstruktion och stålbyggnad. Men vi har även artiklar om rörtråd, hybridfogning och SLM 2022 - och missa inte intervjun med Johnny K Larsson och reportaget från Kockums i Karlskrona, vårt enda örlogsvarv.
    Tina Niska, svetskonsult, blev erbjuden ett arbete som hon tillsammans med företaget anpassade för att passa just henne. Hon arbetar land och rike runt som en sorts ambulerande stafettsvetslärare. Och hon stortrivs.Vad står egentligen K:et för? Det och mycket mer får du veta om karosserinestorn Johnny K Larsson.Vet du vad z35 betyder? Du är inte ensam, johan Ingemansson reder ut frågan.Har du fler svetsrelaterade frågor? Du vet väl att vår sökmotor på vår digitala utgåva är svinbra? Arkivet är fullt sökbart. Nästa gång du kör fast eller har läslust, testa sökfunktionen!Här hittar du mer om senaste numret.Här kan du som medlem eller prenumerant läsa tidningen digitalt.Så här får du tillgång till tidningen
    Läs mer

  • Förlängd ansökan fram till kursstart 20 januari
    Vill ni fortsätta vara branschledande eller öka era chanser att bli? Svensk industri behöver kompetent specialutbildad arbetskraft. Nu är det hög tid att prata med chefen om kompetensutveckling.
    Svetsingenjör, IWEOm du är högskoleingenjör har du behörighet att studera till svetsingenjör tillsammans med KTH-elever under 2022. Utbildningen går delvis på distans för att möjliggöra arbete för de som kommer från industrin. Mixen av KTH-studerande och industrielever brukar vara mycket uppskattad. Anmälan öppen nu. Svetstekniker, IWTOm du har en teknisk utbildning i nivå med gymnasieingenjör eller ett IWS-diplom och har arbetat sex år efter det kan du också vara behörig att läsa med svetsingenjörerna på KTH. Du får då ett IWT-diplom efter godkänt resultat på utbildningen.Svetskonstruktör, IWSDArbetar du med konstruktion, beräkning eller produktutveckling av svetsade konstruktioner? Då är utbildningen till svetskonstruktör högaktuell. Även personer med IWE, IWT eller IWS-diplom kan ha nytta av utbildningen. IWSD finns på två olika nivåer-Svetskontrollant, IWITillhör kontroll och provning dina dagliga sysslor? Är du svetsansvarig? Finns det ett behov av att utveckla kommunikation och förståelse mellan konstruktörer och produktionspersonal på din arbetsplats? Utbildningen till svetskontrollant kan vara lösningen. Kedjan från ritningsbord till kontrollerad produkt inför leverans behandlas.
    Läs mer

  • Svetslärarmötet 2022
    Hur ser framtidens svetsutbildning ut? Det är temat på SLM som äger rum den 13-14 januari. Läs mer om innehållet och anmäl dig här
    Läs mer

  • Vill du bli svetsare?
    Det kan tyckas vara en snårig väg att hitta rätt utbildning och en av anledningarna är att det finns flera olika sätt att bli svetsare på.
    Vilken väg som är rätt för dig beror på dina förkunskaper.

    Svetsutbildningar har både teoretiska och praktiska moment, något som branschen* anser är nödvändigt för att kunna bli en anställningsbar svetsare.Var ska jag gå min svetsutbildning?
    Det finns idag flera alternativ att bli svetsare om man vill följa branschens krav.
    Gymnasieskola: Du kan välja industritekniska programmet på gymnasiet och välja inriktningen svets. Om detta är ett valbart alternativ för dig så kommer du stöta på två olika utgångar; svetsare och internationell svetsare.Internationell svetsare: Nu ska man inte bry sig allt för mycket om ordet ”internationell”. Visst, du kan jobba utomlands med utbildningsbevis (IW-diplom), men se till att välja den utgången om du vill gå en kvalitetssäkrad utbildning som innehåller minimikrav på svetsutbildning enligt uppemot 50 länder, inklusive Sverige. Det är nämligen det väsentliga; utbildningen följer branschkrav och är granskad och godkänd av Svetskommissionen. Givetvis följer utbildningen även Skolverkets riktlinjer. Ett IW-diplom visar att du genomfört flera svetsarprövningar och klarat specifika teoretiska prov.Svetsare: Utgången ”svetsare” har Svetskommissionen inte någon auktoritet över utan den styrs helt av Skolverkets riktlinjer och skolan. Den kan naturligtvis vara jättebra.Komvux/YrkesVux: Samma som ovan, men du ansöker via din hemkommun och enligt deras antagningsregler. Ta kontakt med Studie- och Yrkesvägledare på kommunen där du är skriven för vidare hjälp.Arbetsmarknadsutbildning: Om du är inskriven på Arbetsförmedlingen så kan du läsa en arbetsmarknadsutbildning. Alla utbildare som är upphandlade för svetsutbildning är kvalitetsgranskade av Svetskommissionen på de delar som kan ge utbildningsbeviset IW-diplom. Ett IW-diplom visar att du genomfört flera svetsarprövningar och klarat teoretiska prov.
    Arbetsmarknadsutbildningen består av ett branschgemensamt basblock, med utbildningsmoduler motsvarande Svensk Industrivaliderings Industriteknik Bas, vilket är gångbart oavsett om du vill bli svetsare, CNC-operatör, grafiker, processoperatör, livsmedelstekniker med mera. När du har de grundläggande kunskaperna kan du gå vidare mot yrkesutgången svetsare. Utbildaren ska se till att du har tillräckliga kunskaper i metallbearbetning för att kunna tillgodogöra dig IW-utbildningen.
    Här vill jag dock betona vad branschen vill och strävar efter: Enskild bedömning av elevens förkunskaper. Eleven ska bara studera det som behövs och inte det eleven redan kan. Dessa åsikter är framförda till berörda myndigheter.Exempel 1: Sven vill yrkesväxla. Sven har arbetat många år som inköpare men vill bli svetsare. Sven är bra på svenska, engelska och tillverkningsunderlag. Genom att validera Svens förkunskaper kan basprogrammet kortas ner och Sven kommer snabbare ut på arbetsmarknaden till en lägre kostnad.Exempel 2: Karin vill utveckla sig som svetsare för att kunna få ett mer avancerat svetsjobb närmare hemmet. Karin har arbetat med bland annat enklare smides- och svetsarbeten i fem år på ett litet företag efter att ha läst samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Genom att validera Karins förkunskaper behöver hon bara studera två av tio moduler på basprogrammet och sedan snabbt genomgå kälsvets för att gå vidare mot stum- och rörsvets.Exempel 3: Sammy har gått ut grundskolan och därefter haft ströjobb mellan längre perioder av arbetslöshet. Efter validering av Sammys förkunskaper visar det sig att Sammy behöver genomgå hela basprogrammet. Under basprogrammet får Sammy intresse för svetsning och fortsätter att utbilda sig till svetsare.Vad kan jag göra själv?
    Se till att du väljer en bra utbildare, gärna kvalitetssäkrad. Du kan också påverka vilka kurser som ska ingå i utbildningen om du läser på gymnasiet/komvux. Planera med lärare eller Studie- och Yrkesvägledare. Det är önskvärt att se till att följande kurser/ämnen finns med i utbildningsprogrammet om man vill bli svetsare:
    • Industritekniska processer
    • Avhjälpande underhåll
    • Produktionskunskap
    • Människan i industrin (arbetsmiljö och säkerhet)
    • Produktionsutrustning
    • Datorstyrd Produktion
    • Tillverkningsunderlag (inkluderar ritningsläsning)
    • Materialkunskap 1 (inkluderar plåtbearbetning)
    • Svets Grund
    • Kälsvets 1 och 2, metod väljs efter intresse och behov (MMA, MIG/MAG, TIG) Kälsvets ger access till stumsvets som i sin tur ger access till rörsvets. Kälsvetskurserna upprepas för olika metoder alternativt kan man välja att gå till nästa nivå med samma metod.
    • Materialkunskap 2
    • Tillverkningsunderlag 2
    • Stumsvets 1 och 2
    • Om tiden tillåter, Rörsvets 1 och 2, som ligger på en eftergymnasial nivå.
    Sammanfattningsvis
    Kortfattat så vill branschen ha ut svetsare som är väl förberedda för industrin och har en förmåga att snabbt ta till sig olika arbetssätt/uppgifter. För att detta ska vara möjligt så måste utbildningen innehålla både teoretiska och praktiska moment. Eleven ska lära sig att utifrån ett ritningsunderlag kunna förbereda material, följa en svetsspecifikation (WPS), utföra självkontroll av arbetet och genomföra arbetet enligt det kvalitetssystem som företaget har.
    Information om svetsutbildning som uppfyller branschkrav och utbildare som är kvalitetsgranskade och godkända av Svetskommissionen hittar du på svets.se/iw
    Lycka till! Branschen behöver kvalificerad arbetskraft!
    Elisabeth Öhman
    * Med ”branschen” avses här svetsande industri, kontroll- och certifieringsorgan, stålföretag och konstruerande företag för att nämna några. Alla dessa företag bildar tillsammans Svetskommissionen, förutsatt att de är medlemmar. Medlemsföretagen bildar ett stort nätverk och har ledamöter i Svetskommissionens styrelse och deltagare i olika arbetsgrupper där hela fältet av fogning inklusive utbildning behandlas. Det finns även internationella arbetsgrupper som medlemsföretag kan deltaga i. Som teknisk branschorganisation i Sverige framför Svetskommissionen medlemsföretagens åsikter både nationellt och internationellt.
    Om vi tittar närmare på hur branschen utvecklar sina åsikter inom utbildning så finns arbetsgruppen AG14, som består av svetslärare hos arbetsmarknadsutbildare, gymnasielärare, komvuxlärare, arbetsgivare, representanter från branschorganisationer, myndigheter och skolledningar. På möten diskuteras hur branschen ska ställa sig i olika frågor.
    På det internationellt planet samlas representanter från medlemsländer i organisationerna IIW och EWF för att framföra respektive lands synpunkter och gemensamt ta fram harmoniserade utbildningsriktlinjer. Resultatet blir branschsäkrade svetsutbildningar uppfyllande krav som är ställda och godkända av uppemot 50 länder. Dessa utbildningar går i Sverige under epitetet ”internationella utbildningar” och för en svetsare ”internationell svetsare”. Sverige har i allra högsta grad möjlighet att påverka hur utbildningsriktlinjerna ska se ut genom att framföra synpunkter från AG14.
    Det är alltså inte personerna på Svetskommissionens kansli som bestämmer vad branschen tycker. Det är verkligen branschen. Svetskommissionens kansli arbetar för att medlemsföretagens åsikter kanaliseras och framförs.  
    Läs mer

  • Dags att vara konkreta
    Nu drar Fogningsdagarnas andra dag igång. Idag ska vi prata, och se, robotsvets och svetsautomation med konkreta lösningar. Välkommen till Svetsautomationsdagen.
    Svetsautomationsdagen är i samarbete med Swira och drar igång klockan 9.00 med inledning av Mathias Lundin, Svetskommissionen, och Ove
    Leichsenring, Swira. Moderator för dagen är även idag Björn Langbeck från Tillväxtverket.

    Dagens program hittar du här. Pdf, 2.9 MB.
    I mässan hittar du ett flertal företag som ställer ut sina svetsrobotar, Kuka, Axson/Fronius, Migatronic, Kuka och Svenska Elektrod mfl.
    Tips: Missa inte paneldiskussionen med kundcase klockan 15.00 om företag som automatiserat sin svetsning.
    Kundcase: Goodtech (kund Svetslego), Marcus
    Engdahl och Carl Eriksson.
    Kinnegrip, Jacob
    Vikstrand.
    Toyota Material Handling (BT),
    Magnus Skagerström.

    Ämnen som tas upp:
    • Varför man gått ifrån traditionella
    robotsvetsstationer?
    • Ställer detta nya högre krav på personalen?
    • Ökad produktivitet
    • Bättre konkurrensförmåga
    • Flexibilitet

    Läs mer

  • Stark uppslutning på Fogningsdagarna
    Branschkonferensen Fogningsdagarna, i år med Svets­automationsdagen på Munktellmuseet i ­Eskilstuna gav mersmak. 32 utställare var på plats och de två dagarna lockade över 200 deltagare.
    Att vi i branschen är sugna på att ses är tydligt. Pandemirestriktionerna har ställt in branschkonferensen i ett och ett halvt år och när vi nu åter är igång så är vi många som har nyheter att presentera.
    Årets fogningsdagar var uppdelade i två. Fogningsdagarnas tema var i år digitalisering och ny teknik. Detta genomsyrade allt från mässans utställare till dagens föreläsningar. Utställare som Svenska Elektrod, Migatronic, Axson, Kuka, Högskolan Väst, Yaskawa och några till har alla satsat på svetsrobotar i sina montrar.
    Morgondagen, Svetsautomationsdagen, har temat robotsvets och svetsautomation med konkreta lösningar.
    Från scenen i Munktellsalen erbjöds föreläsningar på ämnena. Moderator och presentatör Björn Langbeck från Tillväxtverket började tillställningen med att prata om kompetens och kvalitet för smartare industri där digitalisering och Industri 4.0 ses som en del av lösningen. En av nycklarna ligger i att utbilda för detta. Ämnen som sedan på olika vis återkommit under dagen.
    Populärt var föreläsningar inriktade på konkreta råd till företag som står inför en omställning. Dessa möttes av många initierade frågor från publiken.
    En något nervös Rikard Rydén, BJ svets och anläggning, gav oss insikt i hur de automatiserar sin produktion och på köpet får högre och jämnare kvalitet och bättre arbetsmiljö.
    – Jag fick hoppa in som föreläsare på kort varsel och jag är tacksam för enkla frågor, säger Rikard, och möts självfallet av flertalet tuffa frågor.
    Fordonsindustri i framkant
    Johnny K Larsson, Autokropolis Engineering, säger att han har ”gått i pension - nästan”. Något som inte märks då hans föreläsning om additiv tillverkning och dess potentiella användningsområden inom bilindustrin är helt aktuell och visar på en fordonsindustri i absolut framkant. Att additativ tillverkning kan ge en betydligt billigare tillverkning då endast material som behövs är det som används i produktionen uppmärksammmades av konferensens deltagare.
    Digitalt fokus
    ”Det du inte kan mäta kan du inte förbättra.”
    Så började Dick Skarin, Esab, sin föreläsning om Value Added Engineering, dvs produktivitetsförbättringar, hät åsyftas digitala verktyg för produktionsuppföljning gällande robotsvetsning.
    – Vi utvecklar en tjänst där vi mäter ström och materialåtgång och får siffror på allt. Men, och det vill jag understryka, det handlar inte om att jaga svetsaren som jobbar manuellt utan det handlar om att hitta hinder och få effektivitet i bågtiden. Webbcloud visar på att vi kan nå en ökad produktion. Från 3,2 kilo smältmaterial till 12 kilo på åtta timmar, minst. Vi tror inte att det stoppar där, sade Dick Skarin.
    Maskinshow och bikupor
    Dagarna fortgick med föreläsningar exempelvis av Swerims Joakim Hedegård, aktuell forskning om automatiserad efterbehandling och Monticos Thomas Gustavsson som håller föreläsning om hur validering är ett helt nödvändigt verktyg för kompetensförsörjning i en allt mer digitaliserad bransch.
    Efter föreläsningar fortatte konferensen med ”Bikupor” och middag med maskinshow på Volvo CE customer center.

    Läs mer

  • Linus Stenberg vann Svets-SM
    Linus Stenberg från Strömbackaskolan i Piteå tar hem titeln i svetsteknik i Yrkes-SM 2020. Finalen blev den jämnaste i mannaminne.
    Det är en trött och glad Linus som timmen efter prisutdelningen redan sitter och väntar på flyget hem till Piteå.I fyra dagar har han och de andra finalisterna tävlat i svetsteknik på Epic i Växjö. Tävlingen i fråga är Yrkes-SM anno 2020. En final som skjutits fram i omgångar eftersom tidigare pandemirestriktioner stått i vägen.Vinnaren Linus Stenberg är en förvånad sådan då han för tillfället arbetar som mekaniker på Älvsbyhus och svetsar ytterst lite i sin yrkesroll.- Och jag ska jobba igen imorgon, så det är lite bråttom hem till Älvsbyn, säger Linus Stenberg.Hans telefon har gått varm sedan vinsten. Det är vänner, gamla lärare och familj som ringer och gratulerar Sveriges bästa svetsare.Dina konkurrenter svetsar dagligen i sina yrken och ändå tar du hem segern. Hur är det möjligt? - Det kanske är en fördel att jag svetsat så lite sedan jag slutade skolan då jag på så vis har kunskapen från skolan i färskt minne, säger Linus Stenberg.Han fick ta semester från arbetet för att kunna delta och känner inte att arbetsgivaren har riktigt förstått att han tävlat om att bli Sveriges bästa svetsare, men det finns ändå inte planer på att söka sig till ett renodlat svetsyrke.- Vi får se vad framtiden för med sig. Klart att den här titeln öppnar en del möjligheter. Vem vet, kanske börjar vi svetsa ihop kåkarna på fabriken, säger Linus och skrattar.Linus tycker att det svåraste momentet är svetsningen med rörtråd. Roligast är att svetsa aluminium.- Jag har inte svetsat med rörtråd på över två år men det gick ju tydligen bra, säger Linus Stenberg.Finalen var oerhört jämn.- Mina medtävlande är allihop mycket skickliga och imponerar på mig med sitt kunnande. Jag kände hela tiden att tävlingen var mycket jämt.Tävlingsledningen och domarna bekräftade senare det Linus kännt under tävlingsdagarna, mellan fyran och segraren skillde det till sist endast tre poäng. Linus väljer att använda ordet medtävlande och inte ordet konkurrenter. Han och de andra tävlande har blivit goda vänner under finalen.- Vi har lärt känna varandra bra och vi har till och med gett varandra råd och utbytt erfarenheter under tävlingarna. Det är nog egentligen det som jag tycker är det roligaste. Fast hela upplevelsen är sjukt kul.
    Andraplats: Daniel Isaksson, Bessemerskolan i Sandviken.Tredjeplats: Malte Holm, Strömbackaskolan Piteå.Fjärdeplats: Jakob Åberg, Bessemerskolan, Sandviken
    Läs mer

  • Tillsyn vid svetsning?
    Att göra rätt saker i rätt tid och på rätt sätt har stor inverkan på lönsamheten - en felaktigt utförd svets kan orsaka stora kostnader. För att klara av allt detta behöver ditt företag svetsansvarig personal, och då är IWS, IWT eller IWE lämpliga utbildningar.
    Här hittar du alla godkända utbildare i Sverige. Med rätt utbildad personal får du full kontroll på er produktion, något som blir allt viktigare med de ökade krav från kunder, ökad konkurrens och ökat antal regler som finns idag. Utbildningarna till svetsspecialist, svetstekniker och svetsingenjör är speciellt framtagna för att motsvara olika kompetensnivåer som företagen måste kunna uppvisa beroende på kvalitetskraven som föreligger.
    Läs mer

  • Vi står i startgroparna
    Fogningsdagarna 6-7 oktober är våra medlemsdagar och branschens årliga konferens. Redan nu kan Svetskommissionen konstatera att intresset för att ses är högt.

    - Intresset gör det extra kul att kunna presentera ännu en liten överraskning för deltagarna, säger eventansvariga Åsa Malmqvist.Intresset för Fogningsdagarna med Svetsautomationsdagen är högt. Nytt för Fogningsdagarna 2021 är att konferansen har två seminariedagar och en minimässa med hela 30 utställare. Dag två, Svetsautomationsdagen, är i samarbete med SWIRA.- Konferensen hålls på Munktellmuseet i Eskilstuna och årets tema är svetsautomation, digitalisering och ny teknik. Svetsautomationsdagens tema är robotsvets och svetsautomation med konkreta lösningar, säger Åsa Malmqvist.Det går redan nu att ladda ner programmet som är fyllt med intressanta föreläsningar och föreläsare.- Vi hoppas kunna fylla de sista platserna de närmaste dagarna, så vill man vara med är det väldigt hög tid att boka sin plats, säger Åsa Malmqvist.Minimässa Minimässan är däremot redan fullbokad. Utställare är ABB, AFRY Olofström, Agaria, Axson Teknik, BM Svets, Esab, EWM, GasIq, Goodtech Solutions, Högskolan Väst, Kemppi Sverige, Kiwa, Kuka Nordic, Linde, Migatronic, Montico, Nippon Gases, Norsk Svetsteknik (NST), Novatic Industrial, PFERD-VSM, SA Svetsteknik, Sundholm Welding, Svenska Elektrod, Svetsmaskinservice, Svetsutvecklarna, VoestAlpine Böhler, Yaskawa Nordic. Dessutom finns Svetskommisionen, Swira och Elmia på plats.- De senaste dagarna har vi dessutom fått klart att vi till middagen 6 oktober kan bjuda på en exklusiv maskinshow på Volvo CE Customer Center med transfer till och från konferensen, säger Åsa Malmqvist.Meet-and-greet 5 oktober För dem som är tidigt på plats planeras det för ett litet förmingel på hotell Bolinder Munktell klockan 20.00, 5 oktober.- Vi hoppas kunna erbjuda en bra plats för intresserade att över ett glas träffa studenter, svetsande företag och representanter från vårt nätverk, säger Åsa Malmqvist.

    Läs mer

  • Industrikvinnors stödförening
    vill stoppa trakasserier

    När kränkningarna på arbetsplatser fortsätter krävs moteld. Därför existerar nu en stödförening för kvinnor och ickebinära som jobbar i branschen.
    Föreningen bildades av Maria Höök, Marie Andersson och Frida Rudbäck i mars 2021. Vi hade alla sett ett behov inom branschen att stötta kvinnor och ickebinära som utsätts för kränkningar.
    Maria ringde upp och kickade igång idèn att vi borde starta en förening, hon har redan startat facebook gruppen kvinnliga svetsare och samlat in många berättelser från kvinnor och icke binära som utsatts för trakasserier på jobbet. Utifrån detta har vi sett ett behov av allmän stöttning och vägledning. Vi själva upplevt hur jobbigt det kan vara.
    Ideell föreningFöreningen är ideell och politiskt obunden, den har som ändamål att stödja kvinnor och icke binära inom industriyrken vid olika typer av trakasserier/diskriminering och särbehandling. Att hjälpa kvinnor och ickebinära inom industriyrken med juridiska råd, terapi, stöttning på möten men sina företagsledare samt fackliga möten.
    Men att även bedriva utbildning gentemot allmänheten/företag/skolor i hur kvinnor och icke binära behandlas och vad som kan göras för att förändra detta.
    Stöttar utsattaIbland kan det bara behövas någon att prata med som har utsatts för liknande händelser, för det är många som utsätts och det är ett stort mörkertal.
    Många känner sig ensamma och rädda att stå upp för sina rättigheter när de är i en utsatt situation. När man sitter i situationen själv är det otroligt svårt att finna styrkan att arbeta för sina rättigheter. Där vill vi komma in och stötta upp. Ge den extra energin som behövs att ge stöd och trygghet.
    Det är sällan så enkelt att man kan anmäla och få rätt vilket många tycks tro, det är oftas subtilt, och pågått under en längre tid. Det kan ibland vara svårt att själv veta vad som faktiskt är över gränsen, man ifrågasätter ofta sig själv om man uppfattat situationen fel, eller om ens känslor är fel.
    Ord mot ordDet blir ofta ord mot ord och många kvinnor och icke binära vill inte anses som jobbiga eller tjatiga. I många fall vi sett väger tyvärr mannens ord tyngre i dessa situationer. Då de ofta har sina kollegor som stöttar upp utan några bevis.
    Skall vi kvinnor och ickebinära inom branschen förväntas stå ut, tuffa till oss och ha skinn på näsan för att klara en helt vanlig dag på jobbet, det är helt orimliga krav egentligen? Skall man verkligen behöva må skit på jobbet?
    I framtiden hoppas vi att vi har fått ett stort nätverk av företag och privatpersoner som stöttar föreningen och att vi lyckas ha gjort ett avtryck som skapar en god förändring inom branschen.
    Vill du stötta föreningen eller vill du komma i kontakt med oss för frågor, utbildning eller hjälp, tveka inte med att höra av dig till Industrikvinnors­stodforening@gmail.com eller facebooksidan: Industrikvinnors stödförening.
    Läs mer

  • WeldGalaxy - kunskapsplattform för svetsare
    The Welding Institute, TWI, i Storbritannien är huvudman för ett stort europeiskt projekt, WeldGalaxy, för att ta fram en omfattande plattform online för kunskap, teknikutbyte, handel och inom svetsning.
    WeldGalaxy är en webbplattform med syfte att dels tillgängliggöra verktyg och en stor mängd sökbar information om svetsning online, dels vara ett forum för business to business (B2B) kontakter som samlar globala köpare och säljare inom EU av svetsutrustning, förnödenheter och tjänster inom svetsområdet. Projektet finansieras av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.Projektets första del är i sin slutfas och en första försökssajt är drifttagen för utvärdering.En mängd verktygPlattformen ska innehålla en mängd verktyg för beräkning och kunskapsinhämtning, men även för att skapa kontakter med leverantörer och kunna jobba med anbud på tekniska lösningar (B2B).Man loggar in som användare eller som leverantör och systemet kan hantera offertförfrågningar och anbud på lösningsförslag från ett stort antal leverantörer som anslutit sig till plattformen.En del av plattformen omfattar en s.k. chatbot där användaren kan chatta med en robot som slår i TWIs stora kunskapsdatabas med information, frågeställningar och lösningar kring svetsteknik som byggts upp under flera årtionden. Frågorna kan vara ostrukturerade och bearbetas av en AI-modul. Om någon nödvändig parameter saknas i användarinmatningen tar chatboten upp en konversation med användaren tills alla nödvändiga parametrar tillhandahålls. Chatbotsvaren kan svara i form av text och/eller interaktiva UI-kort med knappar, bilder, diagram och 3D-modeller.SjälvlärandeChatboten ska kunna lära av användaraktivitet genom så kallat självlärande. Om en fråga inte förstås föreslår chatboten flera möjliga lösningar för användaren. Efter användarens val lär sig chatboten användarmönstret för varje användare. Därför blir chatboten mer personlig med mer användarengagemang. Det är också meningen att den ska finnas tillgänglig på ett flertal europeiska språk.Ett konsortium med elva organisationer har bidragit till innehållet i plattformen. Ett flertal verktyg för analys, simuleringar och beräkningar har skapats.Luleå tekniska universitetEtt exempel är ett verktyg som skapats av Luleå Tekniska Universitet, LTU, som ingår som partner i projektet.– Institutionen har en lång tradition av arbete med svetssimulering och har skapat en modul i plattformen med ett förenklat verktyg för svetssimulering, säger Andreas Lundbäck, biträdande professor på LTU avdelning hållfasthetslära.Verktyget ska kunna användas av personal utan tidigare ingående erfarenhet av simulering. Med svetsparametrar och materialdata som indata kan man göra simulering för att förutsäga egenspänningar och deformationer efter svetsning.Programvaran för simulering i plattformen är helt utvecklad inom projektet eftersom kommersiella programvaror är förknippade med licenser som begränsar tillgängligheten online.LTU har andra sammanhang jobbat med fasomvandlingsmodeller för kolstål som kan bilda martensit. Det finns därför möjlighet att komplettera verktyget med simulering av hårdhet och seghet i en eventuell fortsättning av projektet enligt Andreas Lundbäck.Mer information om projektet hittar du via www.weldgalaxy.euMathias Lundin
    Svetskommissionen
    Undertecknad ingår i Advisory Board för projektet WeldGalaxy

    Läs mer

  • Årets internationella svetsmöte
    International Institute of Welding, IIW, har just nu sin årliga sammankomst. Cirka 700 personer från IIWs 51 medlemsländer samverkar i ett 40-tal kommittéer och arbetsgrupper för att samverka och sprida information om svets och fogningsteknik i ett brett internationellt samarbete.
    Svetskommissionen var med och grundade IIW år 1948 och medlemmar i Svetskommissionen har möjlighet att medverka i och ta del av den internationella samverkan.IIWs Årsmöte 7-21 juli 2021 sker samtidigt online i de flesta av jordens tidszoner med sessioner under eftermiddagar europeisk tid (CET). Ett 30-tal svenska experter och delegater medverkar.Under den gågna veckan har drygt 700 personer deltagit i 165 timmars möten och seminarier där 194 presentatoner och många timmars diskusioner förs om FoU, "best practice", standarder, kompetens etc inom en stor mängd delområden av svets- och fogningsteknik.Årets konferens 2021 IIW International Conference 8 juli behandlade ämnet Artificial inteligence to innovate welding and joining , med en imponerande samling föredrag (program) om vad som pågår över hela världen inom artificiell inteligens och svetsning. 218 deltagare.IIW är en standardiserigsorganisation med möjligheten att skapa ISO-standarder via ett avtal med ISO. IIW arbetar t.ex. med standarder för termer och definitioner (ISO 25901-serien), just nu specifikt för lasersvetsning, termisk skärning och plastsvetsning. IIW jobbar just nu även med förslag på standarder för kvalitetssäkring av hårdlödning respektive mjuklödning (structural), kompetenskrav för revisionspersonal (svetsning och besläktade förfaranden, oförstörande provning etc.Under IIWs årsmöte samlas "International Authorisation Board", IAB, som leder systemet för kompetens enligt de internationella utbildningsriktlinjerna. Där behandlas bl.a. alla länders godkännanden som "Aurhorized Nominated Body", ANB. Svetskommissionen behåller full auktorisation som ANB Sverige och kan fortsätta granska utbildningar och utfärda diplom och certifikat till godkända elever i två år till. Dessutom har vi också lyckats få auktorisation för distansutbildning av IWS.Com II, Bågsvetsning och tillsatsmaterial är en av de större grupperna där 22 artiklar presenterades i de tre undergrupperna samt i en joint session mellan C-II och C-VIII där flera presentationer om svetsrök och sexvärt krom hölls, varav de flesta från den svenska delegationen.IIWs kommission för hälsa och säkerhet (Com VIII) har haft en session med föredrag och diskussioner kring risk för lungcacer och svetsning och IARCs klassificering, där IIW har tagit fram ett statement. Com VIII hade även en session om elsäkerhet och risker för elchock vid svetsning. Com VIII kommer att bilda en arbetsgrupp för detta.Under året har IIW kommit fram till ett avtal med EWF om att låta IIW och dess medlemmar ingå i ett nytt kvalifikationssystem för internationell additivtillverkning (IAMQS). Vid ett möte presenteras de nya möjligheterna som IIW erbjuder medlemmar, branschforsknings- och utbildningsinstitutioner med IAMQS satsningen. Målet är att skapa ett kvalifikationssystem för additivtillverkning och koppa ihop utbildning med industrin. Mer kort rapportering från kommissionsarbetet kan tillkomma här, så prenumerera gärna på uppdateringar här till vänster.En fantastisk konstutställning har också anordnats och har samlats i en folder som ni kan se här: Kommande årsmöten för IIW:
    • 75th Annual Assembly, Tokyo, Japan, 17-22 July 2022
    • 76th Annual Assembly, Singapore, 16-21 July 2023
    • 77th Annual Assembly, Rhodes, Greece, 6-12 July 2024
    • 78th Annual Assembly, Genoa, Italy, 22-28 June 2025
    Hitta mer via:
    Läs mer

  • Medborgarskolans svetsutbildning motsvarar inte branschens krav
    Genom ett antal olyckliga formuleringar på sin säljsida har Medborgarskolan i Stockholm fått det att framstå som att de ger en utbildning som motsvarar svets- och fogningsbranschens krav.
    Så är det inte.

    Medborgarskolans utbildning är varken branschrekommenderad eller tillämplig svetsutbildning och ska inte på något sätt förväxlas med branschens egna IW-diplomutbildningar. Svetskommissionen har påtalat för skolan att informationen på hemsidan är missvisande men har inte fått någon respons om åtgärd.Medborgarskolan säljer sin utbildning med bland annat ”Kursen avslutas med att du genomgår en svetsarprövning då du lägger ett svetsprov för en godkänd kontrollant. Om det godkänns har du ditt certifikat avklarat. För dig som söker jobb som svetsare i stålbyggnadsbranschen är certifikat vanligtvis ett krav.”
    Det finns flera problem med formuleringen. Svetsarprövning är ett verktyg inom ett företags kvalitetssystem för att kontinuerligt verifiera en svetsares handlag. Under en utbildning används verktyget för att verifiera nästa nivå. En utbildad svetsare har gjort flera prövningar under sin utbildning.
    Branchens krav är IW-diplom. Medborgarskolan säljer något helt annat.
    Läs mer

  • Perfekt läsning i hängmattan
    Svetsen #2 är drygt en månad sen. Först höll vi på den för att få med några bra artiklar. Sen slog covid till. Å andra sidan erbjuder numret extra mycket läsning, perfekt för lediga sommardagar.
    Denna gång är temat elektrifiering och innehåller:
    • Northvolt har 200 svetsare igång och söker en mängd svetskompetenser.
    • Elektrisk kontakt är också en fog
    • Vätgas ska ge fossilfri stålindustri
    • Batterilådor - FSW
    • Batterimonteringsfabriken
    • Lasersvetning av "hårnålar"
    Vi har träffat Pål Efsing som berättar om sitt dagliga värv och annat. Therese Källström, utvecklingsingenjör och svetsexpert på Scania som berättar om sitt yrke. Vi har besökt FA-tec och Ekbackeskolan. Nyttoartiklarna handlar denna gång om hur du svetsar i Strenx SSAB:s nya höghållfasta konstruktionsstål samt hur du bäst bränner ihop rostfria duplexa stål. Är du intresserad av snabb och branschnära kompetensutveckling? Joel berättar om kortkurserna på Högskolan Väst. Eller så kollar du vår nyhet från The Welding Institute, TWI, i Storbritannien och projektet, WeldGalaxy, omfattande plattform online för kunskap, teknikutbyte, handel och inom svetsning.Övrigt i det här numret:
    • Stoppa trakasserierna på arbetsplatserna – Industrikvinnors stödförening
    • Fogningsdagarna
    • SLM
    • Året IW-pristagare
    • Standardspalten med nya och reviderade standarder
    • Krönika, APL - en svetslärares mardröm
    • Aktuella branschnära projekt
    • Svetstekniska föreningen ger en tillbakablick på 80 års verksamhet


    Läs mer

  • Kvalitet, kunskap och ansvarstagande sedan 1931
    Sedan 1931 har vi samverkat för att svets- och fogningsindustrin i Sverige ska utvecklas med kunskap, kvalitet och sunda värderingar i fokus.
    Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för medlemmarnas intressen. Vi finns här för er skull – och för branschen. Ett medlemskap visar att ert företag tar svetsning på allvar. Att ni kan och förstår kvalitet och inte minst, verkar för en seriös bransch. För att förtydliga vad ett medlemskap i Svetskommissionen står för finns riktlinjer, vår Samsyn, som ni som medlemmar kan hänvisa till i kontakt med kunder och leverantörer.För att uppmärksamma vårt 90-årsjubileum (2021) har vi tagit fram ett kvalitetssigill exklusivt för alla medlemmar. Detta är fritt att använda och visar att ni är en del av Svetskommissionen och på så vis bidrar till ansvarstagande och kvalitet i branschen. Inloggade medlemmar kan ladda ner det till er hemsida eller för att använda det i utskick och material för att ge företaget den kvalitetsstämpel som ett medlemskap i innebär.
    Läs mer

  • SLM Digital 2021 gjorde oss alla till vinnare
    Årets Svetslärarmöte, SLM Digital 2021, Var en ny satsning där samtliga lärde sig mycket, deltagare, föreläsare och arrangörer. Sändningen avslutades med utdelning av stipendier och diplom till årets IW-skola, IW-lärare och IW-elev.
    Mycket var nytt under årets möte, annat var nästan som vanligt. Då restriktionerna hindrar oss från att ses så skedde hela mötet via en livesändning. – Det har flutit på bra hela dagen, föreläsarna, zoomgrupperna och mentimeterfrågorna har varit bra och viktiga inslag som gav en känsla av att vi faktiskt har setts på riktigt. Avslutningen med prisutdelning likaså.En av pristagarna var årets IW-elev Jason Bagherzadeh, 25 år, Ekbacke­skolan.- Jag känner mig mycket glad över att uppmärksammas, säger JasonMotiveringen lyder: Jason Bagherzadeh har svetsat klart allt inom IW, även Tig-alu samt Mig-alu och har utökad examinering. Han pratar flytande svenska, persiska, engelska, holländska och tyska. Jason har på ett bra vis axlat sin del i ett större skolprojekt där Ekbackeskolan har investerat 80 000 kr på en båtbyggsats i aluminium. I projektet har Jason lärt sig tyda konstruktionsritningar samt bygga och sammanfoga en båt.Jason kom in på svetsutbildningen efter en flytt från Sundsvall som innebar att han lämnade sitt dåvarande jobb och karriär bakom sig. Att lära sig svetsa var inte förstahandsvalet utan mer en kunskap han bara var nyfiken på.- Men efter en ganska kort tid på utbildningen kände jag att det var riktigt roligt och att det var något jag kan tänka mig att arbeta med på riktigt.Jason tycker att det är roligast när materialen som ska fogas samman är lite knepiga, som titan, aluminium, koppar och rostfritt.- Fast det är bara kul när det fungerar, säger Jason.Han ser en framtid som svetsare inom kärnkraft eller kanske på något varv. Jason är en av eleverna som tagit stort ansvar i elevprojektet som gått ut på att bygga en rejäl båt i aluminium.- Det har varit kul att se resultat av vårt kunnande. Och i ett sådant här projekt blir lärandet brett. Det ingår konstruktion, kapning och flera svetsmetoder, säger Jason Bagherzadeh.

    Läs mer

  • Tack för igår till alla som medverkade i SLM Digital!
    Årets möte och fortbildning för svetslärare sändes live över videolänk. Mer information om mötet här.
    Läs mer

  • Vad gäller för svetsutbildning under Covid-19 pandemin?
    I Sverige följer vi Folkhälsomyndighetens råd och riktlinjer, men vi ska också följa regionala och lokala rekommendationer som utfärdas av smittskyddsläkare. Även arbetsgivare kan ha särskilda regler på arbetsplatsen. Vi har rett ut hur svetsutbildningar kan smittsäkras.
    Svetsutbildningar innehåller praktiska moment. Det gäller alla utbildningar från svetsare till svetsingenjör. Eftersom Svetskommissionen, som ANB Sverige, kvalitetssäkrar utbildare måste vi förhålla oss till det läge vi befinner oss i, mitt i en pandemi. Genom de internationella svetsorganisationerna IIW och EWF har det tagits fram särskilda regler som gäller under pandemin. På så sätt kan vi fortsatt kvalitetssäkra utbildare som följer branschens krav utan att åsidosätta säkerhet och förhindra smittspridning. Alla berörda kursansvariga har informerats om detta. Saknar du information, skicka ett mail till ANB Sverige.För skolor som utbildar svetsare finns ett dokument, som ger rekommendationer för att kunna upprätthålla praktisk svetsutbildning på ett smittosäkert sätt. Dokumentet är framtaget i Kanada med ett gediget referensbibliotek. Medförfattare är bland annat Yolanda Hedberg, PhD KTH.Dock ska dokumentet tillämpas i samråd med skolledning och givetvis i linje med Folkhälsomyndighetes riktlinjer.Läs hela dokumentet (artikel ur Weld Magazine) här:Recommended protocols for secondary school welder training programs during covid-19 pandemic Pdf, 2.9 MB.
    Läs mer

  • Vad ska vi syssla med när robotarna tar över?
    Svetsen #1 2021 har fokus på automation och robotisering. Men du hittar även många fler nyttiga artiklar om bland annat modern tigsvetsning, kalyleringsprogram, standarder och restmagnetism.
    I Svetsen hittar du denna gång artiklar som ger dig i branschen en översikt på robotisering och automation.Vad ska en svetsare göra i framtiden? Blir svetskunskapen absolet? Vilka farhågor ska man ta på allvar och hur förändras yrket?Adaptiv svetsning? Vad är det? Kommer robortarna verkligen kunna känna av material, svetsvinkel och fogstorlek?Weldcare berättar hur de gjorde när de automatiserade hela sin verksamhet. Att de fick enorma miljövinster på köpet var ingen slump.Olofsfors AB i Nordmaling överlevde på orten just genom att modernisera och skaffa svetsrobotceller. Hur gick det till när ett av Sveriges äldsta företag, med långtgående industritraditioner, förändrade sin verksamhet så pass att de nu återkommande blir prisade för sin automation?Trender är kul, och på allvar. Vilka är trenderna och vartåt pekar industrirobotiken?WeldCalc generation tre, kan det vara något? I det här numret får du en grundlig genomgång av svetskalkyleringsverktyget, del två av två..Det började som en marknadsföringsgimmick och slutade med att Magnus fick svetsa en okrossbar gitarr till gitarrgurun Yngwie Malmsteen.Strax dags för Svetslärarmötet, vi avslöjar vilka som är nominerade till pris för årets bästa IW-elev, IW-lärare och IW-skola. Runt hörnet väntar fogningsdagarna och svetsautomationsdagen, så ser planen ut.Expertpanelen är tillbaka! De svarar bland annat på frågan "varför växelström?"Kan man vara en automationsnörd? Eller är man en svetsnörd? Två frågor som Esabs automationsnestor Niclas Kilsberger ställer till sig sjäv.Elisabeth Egerblom är verksamhetsansvarig för ANB Sverige, den del av Svetskommissionen som är auktoriserat organ för internationella utbildningar. Hon påminner om verksamhetens roll i våra svetsutbildningar och vikten av medlemskap.Åsikter och och tyckande om volframelektroder är ett ständigt pågående ämne ute på arbetsplatserna. Men vad är fakta och vad kan styrkas empiriskt? Johan Ingemansson och Torgny Karlsson reder ut vad som gäller.Dessutom nyheter från forskningsområdet. Nya aktuella branschprojekt Restmagnetism i fjärrvärmerör. Elektronstrålesvetsning.Osv, osv.Har du inte tidningen? Det går fint att läsa tidningen digitalt . Är du ännu inte medlem eller prenumerant? Det bör du vara!
    Läs mer

  • Inget landslag till yrkes-EM
    Worldskills Sweden har i samarbete med yrkespartners, experter och tävlande beslutat att inte skicka något yrkeslandslag till yrkes-EM i Graz 2021.
    Under den senaste tiden har det funnits en stor osäkerhet kring ett eventuellt deltagande på EuroSkills 2021 eller inte.WorldSkills Sweden har fört dialog med yrkespartners, experter och tävlande samt har även aktivt deltagit i den dialog som finns inom ramen för WorldSkills Europe.World Skills Sweden har jobbat parallellt med frågan för att inte tappa tid och för att möjliggöra så mycket förberedelsetid som möjligt.WorldSkills Swedens styrelse har igår enhälligt beslutat att inte skicka något yrkeslandslag till Yrkes-EM i Graz 2021. Anledningarna till detta är delvis det osäkra läget kopplat till Covid-19, men också kopplat till ett kvalitetsperspektiv.Vi förstår att detta kommer kännas tungt och jobbigt för våra tävlanden men hoppas på allas förståelse för detta beslut.WorldSkills Sweden ser över möjligheten att erbjuda redan registrerade experter möjlighet att delta utan tävlan i syfte att stötta tävlingen samt bidra i utvecklingen av nästkommande EuroSkills.När det gäller tävlingsverksamheten, är fokus nu på nästa tävlingsår, både nationellt och internationellt 2022.Framåt förs diskussioner och dialog om hur våra tävlanden och experter ska visas uppskattning samt vilka andra satsningar som kan inrymmas under 2021.
    Läs mer

  • Statsanslag beviljat för Svets BLÅ och Svets SVART
    Svetskommissionens idoga arbete har i dagarna burit frukt i form av ett statsanslag som stödjer delar av vår utveckling av valideringarna Svets BLÅ och Svets SVART.
    Det svenska systemet för validering av svetsare är indelat i fyra nivåer, vit, grön, blå och svart. I dagarna har Svetskommissionens idoga arbete lett fram till ett statsanslag som delfinansierar arbetet med Svets BLÅ och Svets SVART. Valideringssystemet är uppbyggt på, och korresponderar med, utbildningen internationell svetsare, IW.Validering är en avgörande del av en kompetensanalys inför ubildningsinsatser och används av myndigheter, skolväsende och företag för utvärdering av aktuella åtgärder.
    IW-godkännande är branschens krav på svetsutbildare i Sverige. Se även info angående skillnad mellan utbildad och prövad svetsare.

    Läs mer

  • Prenumerera på Svetsen
    Svetsen är branschtidningen för dig med arbete som berör svets- och fogning. Tidigare har den endast varit för dig som är medlem i Svetskommissionen eller medlem i Svetstekniska föreningen, men vi vill nå fler! Det går nu att teckna en mycket fördelaktig prenumeration.
    En prenumeration för Svetsen digitalt och på papper kostar just nu endast 280 kronor för ett helt år (ordinarie pris 480 kr/år). Du får då fyra nummer hem i brevlådan och möjlighet att läsa den digitalt samt tillgång till ett fullt sökbart arkiv med möjlighet att dela artiklar.Svetsen utkommer med fyra späckade nummer varje år.Svetsen skriver arbetsplatsreportage, gör intervjuer med branschens nyckelfigurer, nyttoartiklar, om produktnyheter, nya standarder, utbildning, aktuell litteratur med mera samt bevakar utvecklingen inom svets- och fogningsområdet* och och sprider kunskap och erfarenheter från hela världen.
    Här hittar du lästips.
    Bli prenumerant här
    *Limning, lödning, mekanisk fogning, termisk sprutning och skärning, kvalitetskontroll, materialfrågor, hälsa och säkerhet räknas också till området. Tidningen når beslutsfattare och verksamma inom verkstadsindustri, järn- och stålverk, metallverk och tekniska högskolor. Svetsen startade 1942 och ägs av Svetskommissionen och Svetstekniska föreningen, tidningen når cirka 10000 läsare per nummer. Kontaktuppgifter Prenumerationsärenden: 08-120 304 00 eller info@svets.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jens Nyström
    Läs mer

  • Var 2020 verkligen ett skitår?
    Coronapandemi, brinnande skogar, lock downs, klimatdemonstrationer, Brexit, presidentval, Black lives matter... 2020 var i vilket fall inte händelselöst.
    Svets- och fogningsbraschen har anpassat sig och till stor del lyckats väl. Svetskommissionens verksamhet lever under nya förutsättningar och följer restriktionerna. Det betyder inte att verksamheten avstannar. Utbildningar anpassas och rullar på, arbetsgrupperna ses digitalt, frukostmöten, seminarier, kurser, redaktionsråd och styrelse likaså.Flera evenamang och mässor har flyttats fram, WorldSkills, Yrkes-SM, Fogningsdagarna, Elmia, SLM och så vidare. Några stöps om i hast och sker på distans. Skolor och andra utbildare anpassar sina utbildningsplaner.Men, nu vet vi hur snabbt och lätt vi anpassar oss! När leveranser uteblir, personal insjuknar, restriktioner hindrar och projekt går i stöpet finner vi alternativa vägar.Det är en viktig lärdom att ta med in i en förhoppningvis coronafri framtid.God jul och gott nytt år från Svetskommissionens kansli!
    Mathias Lundin
    Åsa Malmqvist
    Elisabeth Egerblom
    Jonas Saarimäki
    Jens Nyström
    Ingela Sterner
    Åsa Madonia
    Per Westerhult
    Peter Norman
    Nesrin Ari
    Marie-Louise Enerlöv

    Läs mer

  • Bli framgångsrik, bättre och smartare!
    Läs senaste numret av Svetsen, som finns både digitalt och på papper, med tema utbildning och kompetens.
    I Svetsen hittar du denna gång artiklar som ger dig som svetsare en bild över arbetsmarknaden, karriärvägar, validering och kompetens. Som företagare får du en insikt i tillgången av arbetskraft och hur du kan arbeta för att kompetenssäkra på ditt företag.Läs om en lyckad Komvuxutbildning som ger arbete och målinriktade kunskaper.Cliff Osagie ser svetsning som världens roligaste arbete och som har sett till att kvalitetssäkra och certifiera alla sina kunskaper. Han ser varje dag som en möjlighet att läsa sig mer och duckar aldrig för en utmaning.Svetsen har besökt stora och små företag för att prata nutid, framtid, utmaningar och lösningar. Elisabeth berättar varför du ska se till att utbilda dig inom IW. Jonas berättar om Svetskommissionens helt nödvändiga arbete med validering.Spara pengar med att svetsa på låtsas? Funderar du som utbildare att skaffa en virtuell svets? Det är ingen dum idé då dagens maskiner är mycket kompetenta. Vi har artikeln som hjälper dig att välja rätt.WeldCalc generation tre, kan det vara något? I det här numret får du en grundlig genomgång av verktyget anpassat för laptops.Vår vd Mathias reder ut begreppen svetsarprövningsintyg och diplom. Och tar upp den återkommande frånga "Vem äger intyget?". Vi ger oss in i debatten om komptensbrist i svets-och fogningsbrschen, där Mathias manar till proaktivitet och att förändring måste ske skyndsamt.Har du en idé som du vill göra till verklighet? Karl berättar hur du kan söka finansiering till forskning och utveckling. Han rapporterar även om aktuella branschnära projekt.Mangan och krom i svetsrök är ett gissel. Säkerhetsdatabladet anger endast mänden i fast form, vi rapporterar att korrelationen till mängden av samma ämnen i svetsröken är liten eller ingen alls. Säkerhetsarbetet måste därför tas på största allvar och anpassas efter de nya rönen. Tryckprovning del två. Andra delen av ifrågasättandet av standarden för tryckkontroll av rörskarvar. Första delen i Svetsen nummer tre 2020.Dessutom: Svetsen träffar utbildningsnestorn Ali Bahrami och får veta hemligheten bakom hans lyckade karriär som utbildare.Osv, osv.Har du inte tidningen? Det går fint att läsa tidningen digitalt . Är du ännu inte medlem eller prenumerant? Det bör du vara!

    Läs mer

  • ”Fler gymnasieelever bör lära sig ett yrke”
    "Det måste bli färre platser på samhällsvetenskapliga program och fler på yrkesprogram." Så skriver Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv
    Svetskommissionen håller med i artikeln och vår vd Mathias Lundin utvecklar det i tidningen Svetsen under rubriken Svetskompetens för industrins behov - händer inte av sig själv. Problemställningarna är flera. Här är några. Yrkesval är till största delen upp till individen. Antalet utbildningsplatser dimensioneras efter elevens val. Incitamentet för detta är att det är troligare att man genomför och når resultat i en utbildning som man själv har valt. Men flera områden, till exempel industrin, blir lidande då alltför få väljer yrkesutbildningar och i synnerhet utbildningar inom gymnasieskolans industritekniska program.
    Skolverket själva anger att arbetsmarknaden har ett behov av att ca 55 procent av niondeklassare som väljer till gymnasiet väljer en yrkesutbildning. Förra läsåret valde 28 procent att läsa en yrkesutbildning och 1,4 procent att läsa Industritekniska programmet.
    Övervikt på teoretiska ämnen
    I en industristad i Mellansverige med några av Sveriges största industriföretag gick förra läsåret 54 elever på Industritekniska programmet, 755 elever på Samhällsvetenskapliga programmet och 80 elever på Hantverksprogrammet (samtliga på inriktning florist). 71procent av eleverna fick sitt förstahandsval.
    Lars Stjernkvists nyligen slutförda utredning för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (sou.gov.se/planeringdimensionering) pekar också på att ”I gymnasieskolan minskar intresset för yrkes- utbildning och det finns brister i matchningen mellan elevers val av utbildning och behoven på arbetsmarknaden”. Utredningen föreslår en förändring.

    I det läge vi befinner oss nu inser man dock att en förändring kommer att ta tid, och att skadan så att säga redan är skedd. Vi har sedan länge insett att vi inte kan förlita oss enbart på aktiviteter som att locka unga till yrket och höja yrkets image för att säkra industrins behov av kompetens.

    Man kan också konstatera att det finns fler bristyrken. Det är stor konkurrens för att locka elever till ett flertal yrken där det råder brist. Den konkurrensen kommer också att öka. Det kommer att satsas mycket allmänna medel på utbildning. För att få ta del av dessa i svetsbranschen måste vi förstås övertyga om våra behov, men än viktigare är att säkerställa att vi har väl fungerande system för validering av kompetens och för utbildning. Många framtida utbildningsinsatser, till exempel arbetsmarknadsinsatser och för omställning, kommer att vara villkorade av att validering genomförts. Dessutom att kvalifikationerna är kopplade till det svenska ramverket för kvalifikationer, SeQF.
    Säkrad kompetens
    I flera tiotals år har Svetskommissionen varit hårt engagerade i kvalitetssäkringen av svetsutbildningen i Sverige. International Welder, IW, är idag branschens krav på utbildning av svetsare. Kravställning på utbildare är en viktig pusselbit för att säkra den kompetens som industrin är i behov av för framtiden.
    I standardspalten i detta nummer av Svetsen (nr 4/2020) kan du läsa mer om svetsarprövningsintygets funktion och roll i förhållande till utbildningsbevis och erfarenhet.
    Men under senare år har det alltså framgått att det inte räcker med aktiviteter som att hålla en hög nivå på svetsutbildningarna och att locka unga till yrkesutbildning.

    För att lyckas med att förse industrin med tillräcklig svetskompetens i framtiden måste vi hänga med i den pågående reformeringen av systemet kring kompetens i Sverige, så det fungerar för ett livslångt lärande. Vi kommer vara beroende av möjligheten att tillgodoräkna sig erfarenhet, validera och komplettera kompetens, byta yrke, ta tillvara nyanlända och personer i omställning, och inte minst ta tillvara den stora potentialen i att utbilda kvinnliga svetsare.
    Validering
    Om man ska skaffa en formell kompetens i Sverige idag måste man i princip sätta sig i skolbänken, även om man har 20 års erfarenhet inom ett yrke. Det finns en stor politisk vilja att ändra på detta, och även att effektivisera kompletterande utbildningsinsatser.

    En validering av kompetens görs gentemot en kvalifikation som innehåller ett antal moduler (delkvalifikationer). Om man klarar alla moduler får man ett kompetensbevis för kvalifikationen. Om man inte klarar någon eller några moduler får man ett valideringsintyg och anvisning om komplettering. I båda fallen ska man kunna anvisas progression.
    Inom Svetskommissionen pågår ett arbete för att förnya och harmonisera systemet för validering av svetskompetens.
    Syftet är att:
    • Strukturerad bedömning, värdering och dokumentation gentemot en väl definierad kvalifikation
    • Bättre synliggörande och tillvaratagande av kompetens
    • Verktyg för strategisk kompetensförsörjning för organisationer, och
    • För identifiering av individers kompetensluckor före utbildning =>
      Effektivare utbildningsinsatser
    Det är höga arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiska förväntningar på nyttan av branschvalidering.Valideringsmodellen för svetsning består av nivåer som korrelerar med utbildningssystemet, IW, och med ramverket för kvalifikationer, SeQF, så som illustreras av figuren ovan.
    Statusen just nu för valideringarna är att Svets VIT är tillgänglig (svets.se/validering) och Svets GRÖN i det närmaste färdig för pilotvalideringar, och kommer att lanseras i början av nästa år.
    Det planeras även för ett projekt för att skapa en validering för svetsoperatörer för mekaniserad och automatiserad svetsning.

    Myndigheten för yrkeshögskolan har ett regeringsuppdrag att dels förvalta SeQF och dels stödja branscherna i arbetet med branschvalidering. Detta arbete bygger på en samverkan och förankring i respektive bransch.
    Svetskommissionen samarbetar även med nio andra branscher inom ramen för Svensk Industrivalidering som gemensamt tagit fram bl.a. valideringsmodellen Industriteknik BAS.

    Vi är mitt inne i ett stort och spännande arbete för att skapa de förutsättningar för livslångt lärande för individer som säkerhetsställer kompetensen för industrins framtida behov. Det kommer inte ske utan en stark branschföreträdare, där vi samverkar så många som möjligt. Är du intresserad av samverkan och tror att du kan bidra är du välkommen att ta kontakt med Svetskommissionen.





    Läs mer

  • Industrins reformagenda
    Den 25 november presenterades industrins reformagenda för att lyfta industrins framtid. Agendan innehåller 12 reformområden med konkreta förslag till politiska reformer.
    ”Industrin står idag för en femtedel av det samlade ekonomiska värde som produceras i Sverige och för drygt en sjättedel av sysselsättningen.”Vårt förslag har som uttalad ambition att Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder i World Economic Forum Global Competitiveness Index. I den senaste rankningen finns Sverige på plats åtta, men mellan år 2008 och 2013 återfanns Sverige i topp fem varje år. Dit ska vi igen.Ta del av Industrins reformagenda


    Läs mer

  • Yrkes-SM och WorldSkills inställda
    Coronaviruset sprids med allt större kraft och fart denna höst något, som får konsekvenser för oss alla. Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och IF Metall har därför gemensamt beslutat att ställa in de uttagningstävlingar som planerats, de som är mest aktuella är svets och CNC. Även WorldSkills i Shanghai flyttas ett år framåt i tiden.

    Beslutet som är fattat är att WorldSkills Competition kommer flyttas ett år framåt i tiden. Det innebär att WorldSkills Shanghai kommer genomföras 2022 istället för 2021. Därefter kommer WorldSkills Competition genomföras jämna år, 2024 (Lyon), 2026, 2028 osv.Vilka datum som gäller för genomförandet 2022 är ännu inte satta, men det kommer bli någon gång mellan september till november 2022.Detta beslut innebär att datum som vi tidigare skickat ut, med koppling till WSC 2021 kommer revideras allt eftersom vi får mer information från WorldSkills International. Det gäller allt från lagträffar, datum för registreringar, med mera.När det gäller tävlandes ålder så kommer tävlande för WSC 2022 att kunna vara 23 alternativt 26 år det år tävlingarna genomförs (Detta för att de tävlande som redan nu är uttagna och som skulle tävlat 2021, kommer kunna vara med 2022).Yrkes-SM
    Läs mer

  • Vill du se in i framtiden?
    Nummer tre av Svetsen finns nu hos våra medlemmar och prenumeranter. Den här gången har vi tittat lite extra på andningskydd och arbetsmiljö. Temat är en spaning in i framtiden.
    I Svetsen hittar du denna gång en historisk översikt över strömkällor signerad Johan Ingemansson och Torgny Karlsson. Vi har intervjuat branschkändisen Peter Norberg och fått veta att han inte bara är vass svetsare utan i en lite udda sport är innehavare av fler SM-guld än vad han själv kan minnas. Johnny K Larsson serverar en artikel om laserrengöring och ytbehanhandling i den sista delen i hans serie Laserskolan.De första delarna som berör svets- och fogningsbranschen i EU-direktivet om ekodesign börjar att gälla 1 januari för att sedan införas allt eftersom de närmaste åren. Vet du vad direktivet innebär?Har du inte tidningen? Det går fint att läsa tidningen digitalt . Lite ur innehållet:Tema: Framtiden
    Industrins digitalisering – en framtidsbild
    Svetsutrustning med ekodesign
    Framtidens fogning finns i Fordfabriken
    Lite historia och fakta om svetsströmkällor
    Kursverksamheten
    Anpassade och nya kurser
    Evenemang
    Svetslärarmötet. Dags att nominera dina favoriter
    Intervjun
    Peter Norberg - med nyfikenhaten som drivkraft
    Utbildning ANB
    Så söker du en internationell utbildning
    Nytta
    Välj det rätta andningskyddet
    Forskning om skadliga metaller i svetsrök
    IIW-konferensen
    Laserskolan - rengör med laser
    App om mässing
    Investera i smarta fabriker
    Forskning
    Förstärkningar på Högskolan Väst
    Tryckkontroll av rörskarvar

    Läs mer

  • Stålbyggnadsdagen 22 okotober
    Stålbyggnadsinstitutet arrangerar Stålbyggnadsdagen 2020 online torsdagen den 22 oktober.
    Program och anmälan
    Läs mer

  • Drabbad av Corona? Stöd för utveckling av kompeten
    Svensk industrivalidering har tilldelats 17 miljoner ur ESF för projektet Kompetenssäkrad individ som ska stödja industriföretag som påverkas av coronapandemins konsekvenser.
    Deltagande företag har möjlighet att få finnansiering av
    • handledning
    • branschvalidering
    • kompetensutvecklingsinsatser
    Är du intresserad av medlen för detta hittar du mer info och intresseanmälan här.Mathias Lundin
    Läs mer

  • Är svetsingenjör något för dig?
    Vill du bli en - eller har du behov av - en svetsingenjör? Framtiden som svetsingenjör ser ljus ut. Just nu är efterfrågan på svetsingenjörer mycket större än tillgången.
    Utbildningen till internationell svetsingenjör i Sverige sker på KTH genom ett samarbete mellan Svetskommissionen, Swerim och KTH. Utbildningen är en del av ett mastersprogram vid Institutionen för Industriell Produktion. Kolla in våra utbildningssidor! Där hittar du information om allt från inträdeskrav till framtida arbetsmarknad.Ansök senast 20 november 2020.IWEIWTSvetskommissionen erbjuder även ett antal sponsorpaket för er som vill vara med och rädda kompetensförsörjningen till branschen. Det är en möjlighet att tidigt få träffa framtidens svetsingenjörer och presentera just ert företag.Vi hoppas att ni vill vara med och stödja svensk industri och väljer att bli sponsorföretag för svetsingenjörsutbildningen på KTH. I sponsorpaketet ingår även att ditt företag har möjligheten att skicka en elev på utbildningen med 10 till 25 procent rabatt beroende på sponsornivå.
    Läs mer

  • Förlängning av intygs giltighet med anledning av Covid-19
    I ett ställningstagande (”position statement”) från ISO/TC 44/SC 11 i somras anges att:
    På grund av COVID-19-utbrottet kan förlängning och bekräftelse av kvalifikationer för svetspersonal förlängas med ytterligare tre månader utöver vad som tillåts av ISO 9606-serien och ISO 14732 under följande villkor:
    • ett anställningsavbrott resulterade i att kvalificeringsperioden har överskridits
    • kvalificeringen var giltig vid tidpunkten för anställningsavbrottet
    • det har inte varit möjligt att förlänga eller bekräfta kvalifikationer på grund av att granskning/provning är tillgänglig
    Implementeringen av detta uttalande sker efter ISO:s medlemsorgans och relevanta granskares gottfinnande. Utgångsdatumet för detta utlåtande togs bort efter sommaren och gäller på obestämd framtid i händelse av framtida nedstängningar.Utlåtandet, vars tillämpning är frivillig, innebär alltså att man kan tillämpa tre extra månader om intyg, i händelse av till exempel nedstängning, löper ut med avseende på bekräftelse eller förlänging.För "granskare", se även www.svets.se/granskare.Mathias Lundin
    Läs mer

  • SLM blir helt digitalt! Nominera dina favoriter redan nu
    SLM 2021 ordinarie möte ställs in och flyttas fram till 2022 (och vi firar även 40-års jubileumet då). Däremot vill vi inte missa tillfället att möta alla svetslärare under 2021, därför kommer vi att anordna ett digitalt evenemang under våren. ---- Läs mer och anmäl dig till SLM 2021 här.
    Ett av Svetskommissionens mål är att kvalitetssäkra svetsutbildningar i Sverige, vilket idag görs inom IW-systemet.Genom svetslärarmötet, SLM, inspirerar och stärker vi landets svetslärare. men vi vill göra mer. Svetskommissionen och Svetstekniska föreningen delar årligen ut stipendium för Sveriges svetsutbildare och -elever i tre olika klasser.Under vårens möte kommer vi att utse 2020 års IW-lärare, -elev och -företag, så fortsätt nominera! Mer information om denna digitala livesändning kommer i början av nästa år, håll ut och håll utkik!Så är gör du för att nominera dina favoriter Åsa Malmqvist svarar på dina frågor.
    Läs mer

  • Nu börjar programmet ta form
    Fogningsdagarna 2021 äger rum i Eskilstuna på Munktellmuseet och kommer att handla om svetsautomation, digitalisering och ny teknik. Konferensen är två dagar och dag två är i samarbete med SWIRA (Swedish Industrial Robot Association). Utställare kommer också att finnas på plats. Detta vill du inte missa!
    Andra dagen i programmet är det fokus på nätverkande och teknikutbyte för svetsautomation med konkreta lösningar. Genom Robotlyftet finns även möjlighet att boka automationscheckar för rådgivning/studie.Du kan välja att delta på hela evenemanget eller endast en av dagarna. Gemensam middag hålls den 14 april.Mer info hittar du här.
    Läs mer

  • Framtidssäkra med IWSD
    Nu finns möjlighet att gå kursen Internationell Svetskonstruktör, IWSD.
    I det rådande läge är det ett bra tillfälle att höja kompetensen och företagets förmåga. Detta för att stå starka när coronapandemins konsekvenser för marknaden släpper. Nu erbjuds en IWSD-utbildning inom ett område där behovet är stort. Höga krav på produktkvalitet och snabbhet i produktframtagning blir en allt viktigare konkurrensfaktor. Diplomerade IWE, IWT och IWS har rabatt på kursavgiften.Läs mer här.Övriga utbildningar inom svets och fogningsteknik, se www.svets.se/utbildning
    Läs mer

  • Investera i ny kunskap
    Ett sätt att komma stärkt ur en prövande tid är genom att framtidssäkra.
    Att se över
    din och firmans kompetens är ett steg på vägen.
    Vi ger en kurs för personer som arbetar med svetsade konstruktioner. Kursen syftar till att ge en säkrare produkt med högre kvalitet som generar en ökad lönsamhet.

    Det är kostsamt, avancerat och ibland omöjligt att i efterhand rätta till felaktigt utförda svetsar. Att göra fel kan innebära kostsamma projektförseningar och i värsta fall resultera i allvarliga olyckor och tillbud. Dessutom har ökade kvalitetskrav inneburit att kraven på teoretiska kunskaper ökar ytterligare.Att arbeta med svetsade konstruktioner innebär att man kan materiallära, tolkning av ritningsunderlag, tillverkningsunderlag, och standarder för att kunna förbereda och sammanfoga olika material med någon av alla svetsmetoder som finns på marknaden.En korrekt konstruerad produkt med rätt ritningsunderlag ger stora fördelar i produktionscykeln.Läs mer och anmäl dig här
    Läs mer

  • Lästips till hängmattan
    Svetsen finns nu digitalt, som gjord att njuta av i hängmattan, och vi vill därför sprida några lästips. Du som redan får tidningen på papper kan lätt skaffa ett konto för att läsa den digitalt. Om du inte har tidningen kan du skaffa en prenumeration här.
    Vår VD Mathias Lundin vill tipsa om en artikel om yrkesintroduktion, ett projekt för att få in fler människor i svetsbranschen. Är du arbetssökande och vill lära dig ett nytt yrke? Eller vill du anställa någon som står utanför arbetsmarknaden? Läs artikeln här.
    Det är viktigt att belysa värdet av ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Läs Tomas Tränkners artikel om just det. // Peter Norman, tekniksekreterareEftersom jag ser att många tjejer/kvinnor utbildar sig till svetsare tycker jag att den här artikeln i senaste numret är intressant att lyfta. Läs om gravida svetsare här. // Marie-Louise Enerlöv, utbildningsadministratörEn artikel jag vill tipsa om är "Ventilation vid svetsning". Ämnet är alltid lika viktigt och aktuellt, och tack vare Mathias Helgesson på Esab får vi här en ordentlig genomgång. Läs om ventilation här. // Sonja di Gleria, chefredaktörJag tipsar om en artikel om simulering från Swerim. Additiv tillverkning är en mycket spännande och lovande teknik där numeriska simuleringar definitivt bidrar till vidare utveckling. Lär dig mer om additiv tillverkning här. // Åsa Malmqvist, marknadsansvarig på Svetskommissionen
    Allt som har att göra med svetsdefekter är intressant och jag rekommenderar att läsa alla fem delar i serien. Här är den femte fristående delen. // Etienne Bonnaud, specialist på numerisk analys och simulering hos Swerim AB
    Läs mer

  • Tjuvstart!
    Papperstidningen kommer inte i din brevlåda förrän 8 maj, men redan nu kan du läsa tidningen på nätet och i din app. Vi skriver om utmattning, strömkällor, förhöjd arbetstemperatur och mycket annat.
    Du som får papperstidningen registrerar ditt konto här. När du registrerat dig kan du förutom det senaste numret läsa tidningen tio år tillbaka i tiden. Sök på ditt älsklingsämne så får du direkt upp allt vi publicerat om det. Eller sök på din favoritskribent.Läs tidningen på www.svetsen.se.
    Läs mer

  • Nytt datum för Yrkes-EM
    Nu är det klart att Yrkes-EM går av stapeln 6-10 januari 2021!
    Vi försöker att se det positiva med att tävlingen skjuts upp - det ger våra tävlanden och experter mer tid att lägga på förberedelser och träning!Läs mer om evenemanget här.
    Läs mer

  • Mejlvirus
    Du som fått mejl från Peter Norman på Svetskommissionen den 10 april - bara radera det. Mejlet ska ha skickats mellan 15 och 16 på långfredagen. Någon har tagit sig in på hans konto och mejlat till personer i hans adressbok.
    Läs mer

  • Lästips!
    Svetsen har just blivit digital och vi vill därför sprida några lästips. Du som redan får tidningen på papper kan lätt skaffa ett konto för att läsa den digitalt. Om du inte har tidningen kan du skaffa en prenumeration här.
    Vår VD Mathias Lundin vill tipsa om en artikel om yrkesintroduktion, ett projekt för att få in fler människor i svetsbranschen. Är du arbetssökande och vill lära dig ett nytt yrke? Eller vill du anställa någon som står utanför arbetsmarknaden? Läs artikeln här.
    Det är viktigt att belysa värdet av ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Läs Tomas Tränkners artikel om just det. // Peter Norman, tekniksekreterareEftersom jag ser att många tjejer/kvinnor utbildar sig till svetsare tycker jag att den här artikeln i senaste numret är intressant att lyfta. Läs om gravida svetsare här. // Marie-Louise Enerlöv, utbildningsadministratörEn artikel jag vill tipsa om är "Ventilation vid svetsning". Ämnet är alltid lika viktigt och aktuellt, och tack vare Mathias Helgesson på Esab får vi här en ordentlig genomgång. Läs om ventilation här. // Sonja di Gleria, chefredaktörJag tipsar om en artikel om simulering från Swerim. Additiv tillverkning är en mycket spännande och lovande teknik där numeriska simuleringar definitivt bidrar till vidare utveckling. Lär dig mer om additiv tillverkning här. // Åsa Malmqvist, marknadsansvarig på Svetskommissionen
    Allt som har att göra med svetsdefekter är intressant och jag rekommenderar att läsa alla fem delar i serien. Här är den femte fristående delen. // Etienne Bonnaud, specialist på numerisk analys och simulering hos Swerim AB
    Läs mer

  • Det finns ljuspunkter!
    Det är en tung period vi går igenom, men då lyser undantagen desto starkare.
    Ett fint initiativ kommer från Veldi Kompetens, som arbetar med svetsutbildning. Roger Psajd, VD, förklarar: ”Det är viktigt att alla hjälps åt för att branschen ska stå starkare när krisen är över. Därför erbjuder vi våra föreläsningar på YouTube för att lyfta svensk industri. Vi kommer också hålla webbinarier inom svetsområdet redan i veckan.”Tack Veldi! Följ dem i sociala medier för att ta del av deras kunskap. Svetsen digitalEn annan ljuspunkt är att Svetsen numera finns digitalt - både som app och hemsida. Sök "Svetsen" där du brukar hämta appar, eller gå in på www.svetsen.se.  Du som idag får tidningen på papper kan lätt skaffa ett konto där du kan läsa den senaste tidningen, samt nummer tio år tillbaka. Läs mer om hur du gör här. KontaktHör gärna av dig och berätta om fler goda exempel från vår bransch!
    Läs mer

  • Svetsen har blivit digital
    Du som får en tryckt version av tidningen kommer i fortsättningen även att kunna läsa Svetsen digitalt.
    Gå in på www.svetsen.se och klicka på Logga in. Första gången behöver du klicka på Skapa konto. Där fyller du i den e-postadress du använder i kommunikationen med Svetskommissionen, väljer ett lös­enord och klickar på Skapa konto. Du får då ett aktiveringsmejl till din adress, följ instruktionerna i det så är du snart igång med att läsa tidningen digitalt.Nu som appVill du läsa tidningen i mobilen är det bästa att ladda ner den app vi skapat för både Android och iOS. Gå in där du brukar hämta appar och sök efter Svetsen. Även i appen behöver du skapa ett konto.Sök i arkivetSvetsen digital har många bra funktioner. En av dem är att du snabbt kan söka i arkivet, bland gamla nummer, tio år tillbaka i tiden. Bara skriv in ditt favoritämne på sökraden så får du upp alla artiklar vi skrivit om det.
    Läs mer

  • Flera stora evenemang byter datum
    Med anledning av Coronaviruset har beslutet tagits att senarelägga både våra Fogningsdagar, Elmia Svets och Fogningteknik och Yrkes-SM.
    FogningsdagarnaCoronaviruset har fått Scania att tills vidare stänga Marcus Wallenberg-hallen och democentret för externa besökare. Det gör att Fogningsdagarna och Svetskommissionens årsmöte i Södertälje 2-3 april som var planerade till dessa lokaler har flyttats fram.Vi återkommer med Information för avsikt att genomföra detta förträffliga program vid ett senare tillfälle.Gällande Svetskommissionens årsmöte ber vi också om att får återkomma om hur vi bäst genomför det enligt stadgar.Här kan du läsa mer om Fogningsdagarna Elmia Svets och FogningsteknikElmia Produktionsmässor, inklusive Elmia Svets och Fogningsteknik, flyttas fram till 2022. Utställare som ännu inte betalat monterfaktura kan avvakta med det. Elmia och branschföreningarna återkommer med ytterligare information om ekonomin och förflyttningen.Här kan du läsa mer om Elmia. Yrkes-SM Även Yrkes-SM i Helgingborg har beslutat att inte genomföra sitt evenemang när det var planerat. Det finns från WorldSkills Sweden en vilja att genomföra Yrkes-SM eller delar av evenemanget vid ett senare tillfälle. Vi arbetar gemensamt med att undersöka vilka möjligheter som finns för detta.Här kan du läsa mer om Yrkes-SM. Övriga evenemang och mötenVi är måna om hälsan och säkerheten hos de som besöker våra evenemang. Vi tar risken för spridning på allvar och följer myndigheternas rekommendationer. Vår verksamhet med möten, seminarier, projekt och resor fortsätter tills vidare. Vi vill dock uppmana alla som varit på resa i områden där smittspridning pågår att medverka på distans i 14 dagar efter resa.Vi beklagar den uppkomna situationen som drabbar oss alla.
    Läs mer

  • Nu är programmet klart!
    Det här vill du inte missa! Årets Fogningsdagar inriktar sig på "smartare industri" .
    Under temat tar vi upp ämnen som digitaliserad utbildning, simuleringar, att lyckas i motgång, automationslösningar och additiv tillverkning. Hela programmet hittar du här. Pdf, 168.7 kB. Dessutom kan vi erbjuda två spännande studiebesök (begränsat antal platser). Det första är till Scania, där vi besöker produktionen och provkör deras lastbilar. Det andra studiebesöket går till Industriskolan, ett tekniskt gymnasium som ger både yrkeskompetens och högskolebehörighet.Med anledning av corona-viruset.
    Läs mer

  • Årets lösenord utskickade
    Nu är årets lösenord utskickade till våra kontaktpersoner. Har du inte fått något, kolla i skräpposten. Finns det inte där heller, kontakta oss.
    Lösenordet är fritt att sprida inom ert företag, så ge dela gärna med dig av det till dina kollegor.
    Läs mer

  • Nyfiken på kompetens och utveckling?
    Vid det här laget är vi många som provat på distansundervisning via olika medier, men vad är det som avgör om det blir bra?
    Lars-Erik Stridh från Högskolan Väst kommer att berätta om möjligheter och risker med digitaliserad utbildning, både teoretisk och praktisk. Vi ses på Fogningsdagarna!Läs mer och anmäl dig till dagarna här.
    Läs mer

  • Dags för nya kunskaper?
    Det är lätt att göra som man alltid gjort, men på våra kurser och konferenser får du lära dig nytt och ta del av det senaste inom svetsområdet.
    5-6 februari är det dags för "4:th Nordic conference on design and fabrication of welded structures" där det bland annat ingår ett besök på SSAB.Hos Jernkontoret är vi med och ordnar seminariet "Tools and guides to facilitate welding of duplex stainless steels".Att konstruera för svetsning är kursen där du får en komplett bild av vad man måste ta hänsyn till när man konstruerar för svetsning. På så sätt får du kunskap i hur man med korrekt underlag gör en säkrare produkt med högre kvalitet och ökad lönsamhet.25 februari hålls nästa kurs, i Västerås.
    Läs mer

  • God fortsättning!
    Nytt år, ny start.
    Åsa tänker bara på Svetslärarmötet , Per ser fram mot Elmia Svets och Fogningsteknik , Marie-Louise förbereder certifikat till nya plastsvetsare , Sonja planerar nästa nummer av Svetsen , Peter N längtar till Yrkes-SM , Peter F har fullt upp med yrkesintroduktionen , Lars har full koll på de internationella utbildningarna och täcker upp för Elisabeth, Ingela och Mathias ser fram mot alla arbetsgruppsmöten .Vad har du för planer och vad ser du fram mot under året som kommer?
    Läs mer

  • Kom och jobba med oss!
    Vi behöver bli fler och söker en svetsingenjör. Kanske något för dig?
    Om du vill ha en roll med frihet under ansvar, där nya idéer uppmuntras och där du får driva egna projekt så kan det här vara ett jobb för dig.Vi vill att du är civil- eller högskoleingenjör och har erfarenhet av svetsning eller annan fogning. Som person vill vi att du är ansvarstagande och relationsskapande.
    Läs mer

  • Istället för att skicka julkort stöder vi i år eezer.org. De svetsar mc-ambulanser, som gör att gravida kvinnor i Afrika kommer till sjukhus och kan föda i säkerhet.
    Även om vi alla kan vara överens om vikten av svetsning så är det härligt att se hur några väl placerade svetsar kan avgöra liv eller död. Eller som initiativtagaren Lars Klingsbo uttrycker det: "Om en läkare kan göra något åt mödradödligheten i Afrika så kan väl en svetsare också?".Vi har tidigare skrivit om organisationen i tidningen Svetsen, du kan läsa artikeln här. Pdf, 269.1 kB.
    Läs mer

  • Nominera dina favoriter
    Dags att nominera Årets bästa 2019. Har du en elev med vilja, mod och målmedvetenhet? Skicka in en nominering! Har du en lärare som engagerar och stödjer? Nominera! Är er skola nytänkande, har moderna maskiner och god stämning? Berätta för oss! 

    Det här glada gänget vann 2018: Bessemerskolan blev årets IW-skola, Kari Hanhineva blev årets lärare och årets IW-elev blev Filip Edberg.
    Läs mer

  • Stålbyggnadsdagen
    En av årets höjdpunkter för stålbyggnadsbranschen är Stålbyggnadsdagen och naturligtvis är vi med och pratar fogning. Anmäl dig idag!
    Sista chansen att boka din biljett till Stålbyggnadsdagen där vår Mathias Lundin och Björn Lindhe från Svetsansvarig kommer att prata om:
    • Kompetenskrav för svetsare
    • Indelning av tillsatsmaterial
    • Standardsvetsprocedurer, ISO 15612
    • Information om svetsning på ritning – svetsbeteckningar och hänvisningar, uppdatering av ISO 2553
    • Provningsomfattning och väntetider före provning i EN 1090.
    Anmäl dig här.
    Läs mer

  • Det är så här en yrkeslärare ska behandlas!
    VVS- och svetsläraren Kimmo Martin står numera som staty utanför Ahlsell i Årsta, tack vare sin elev Anton Hasenstrauch.
    Flera gamla och nuvarande elever från Fyrisskolan i Uppsala var med för att fira och beskrev honom med ord som charmig, engagerad och "det är hans förtjänst att jag fixade utbildningen".Vi på Svetskommission försöker göra vårt för att uppmuntra svetslärare och delar sedan några år ut ett stipendium på Svetslärarmötet.
    Läs mer

  • Arbetsförmedlingen har just startat upphandlingen av svetsutbildning för de första orterna
    Kraftigt försenade startade Arbetsförmedlingen (AF) sin stora upphandling av svetsutbildning på tre orter i går, se upphandlingsunderlaget www.opic.com/org/arbetsformedlingen/. Övriga 32 orter, se nedan, väntas utlysas inom kort.
    Branschens krav på IWArbetsförmedlingen följer branschens krav på IW vid utbildning av svetsare och kräver ett godkännande som IW-skola för att bedriva arbetsmarknadsutbildning.Arbetet med validering och de piloter som gjorts har påvisat lokala brister hos svetsutbildningar i landet som inte är IW-skolor. Därför ökar vi ansträngningarna för att kommunerna ska ställa krav på IW i sina upphandlingar av gymnasie- och vuxenutbildningar. Skolverket har IW som en utgång, men de ställer inte krav på att följa någon branschs utbildningsriktlinje.Svetsutbildningarna ska hålla hög kvalitet och följa gängse modell (IW-svetsare). IW utgör en förutsättning för att industrin ska förses med utvecklingsbar personal för svetsning.Det är därför viktigt att de svetsande företagen själva efterfrågar utbildningsbevis från fullständiga och avslutade svetsutbildningar och inte faller för erbjudanden om utbildning mot enstaka svetsarprövningsintyg, se Utbildad vs prövad svetsare. Strävan är ett långsiktigt synsätt på industrins kompetensförsörjning.De aktuella orternaHär är listan på orterna: Malmö, Ronneby, Olofström, Karlskrona, Ljungby, Växjö, Göteborg, Halmstad, Borås, Trollhättan, Skövde, Jönköping, Västervik, Kalmar, Vimmerby, Eksjö, Mjölby, Söderort Stockholm, Fagersta, Västerås, Köping, Nyköping, Eskilstuna, Borlänge, Arvika, Säffle, Karlstad, Kalix, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik, Lycksele, Östersund, Sundsvall, Bispgården.Källa: Arbetsförmedlingen/Planerade upphandlingar.För bakrund se även artiklarna Minskade anslag till Arbetsförmedlingen och Klart vilka orter som får AF:s upphandlingMathias Lundin
    Läs mer

  • Tävla i svets - då och nu
    Genom ett inlägg på Facebook blev vi påminde om att vi ordnade svetstävlingar redan för 28 år sedan.
    Tyvärr finns inte längre några tävlingar för proffssvetsare, men de som är under 22 år har fortfarande chansen (även om de är nog så proffsiga!). Detta tack vare att Worldskills tagit över stafettpinnen och anordnar Yrkes-SM där ungdomar kan tävla i bland annat svetsning.Känner du någon med rätt ålder, kunskap och tävlingsinstinkt? Läs mer här om hur anmälan och tävlingarna går till.

    Läs mer

  • Hösttid = nystartstid
    Än finns det många kurser att söka till för dig som vill ha ny inspiration och kunskap efter sommaren.
    Några kurser som vi vill tipsa lite extra om just nu är Hälsa och säkerhet vid svetsning, internationell svetsingenjör och Kvalificering av svetskontrollant.Friska svetsare är en ovärderlig tillgång för svensk industri. Under kursen får du lära dig vilka risker som finns och vad du kan göra för att skydda dig i ditt arbete. En av föreläsarna är välrenommerade Bengt Sjögren, läkare och forskare vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Läs mer om kursen här. Att utbilda sig till svetsingenjör är att ta ett karriärsteg helt i rätt riktning. Just nu är efterfrågan på svetsingenjörer mycket större än tillgången. IWE-utbildningen ger dig en bred och gedigen kunskap som väl förbereder dig för ett arbete som till exempel svetsansvarig. Läs mer om utbildningen här. Kvalificering av svetskontrollant är en av våra egna kurser, där du får kunskap i hur du självständigt utvärderar kvaliteten av svetsförband enligt ISO 5817 och hjälper ditt företag att säkra sitt kvalitetssystem. Här läser du mer.

    Läs mer

  • Klart vilka orter som får AF:s upphandling
    Listan över de orter som nämdes i artikeln "Minskade anslag till Arbetsförmedlingen ..." finns nu via Arbetsförmedlingen/Planerade upphandlingar. Om det fungerar att kompensera minskningen genom att styra över mot Yrkesvux återstår att se, men "alla kan inte rimligtvis stå längst från arbetsmarknaden".
    Upphandlingen planeras att omfatta 35 orter, jämfört med tidigare 52 orter, med bibehållen volym på respektive ort.35 orter får upphandlingMinskningen är inte helt lätt att kalkylera. Men en kvalificerad gissning är att den landar på <rättning*> ca 30 % (baserat på 35 av 52 orter med minst bibehållna volymer, även kalkylerat med att de orter som fått stryka på foten är något mindre än genomsnittet). <rättning*> Dessutom ligger fem ytterligare orter utandför denna upphandling.Upphandlingen kan utökas nästa år
    Som nämndes i artikeln från förra veckan artikeln "Minskade anslag till Arbetsförmedlingen ..." kommer inte omstruktureringen av Arbetsförmedlingen som någon överraskning. Det stod redan klart i januariavtalet. Om politikernas idé att de minskade anslagen till AF ska kompenseras med att styra mot Yrkesvux kommer att fungera återstår ju att se. "Problemet försvinner ju inte, personerna finns ju kvar". Det finns signaler att AF:s volymer kan komma att öka under nästa år om man inte får upp de totala volymerna med t.ex. Yrkesvux.Erbjuda utbildning i olika skolformerMen händelseutvecklingen visar på vikten av att som utbildare se det strategiska i att erbjuda utbildning i olika skolformer, dels för att säkra finansieringen, men dels också för att säkra elevunderlaget. Om man öppnar dörren hos en svetsutbildare ser man ju egentligen inte vad det är för skolform: Gymnasium (K), Komvux (K), Yrkesvux (SV), Yrkeshögskola (MYH), Arbetsförmedling (AF), Kriminalvård (KV), Yrkesintroduktion (YA).K - Kommunal finansiering av utbildningen och CSN för individ
    SV - Statlig finansiering via Skolverket av kommunal vuxenutbildning och CSN för individ
    MYH - Statlig finansiering via Myndigheten för yrkeshögskolan av utbildningen och CSN för individ
    AF - Statlig finansiering via Arbetsförmedlingen (AF) av utbildningen och arbetslöshetsunderstöd för individ
    KV - Statlig finansiering av utbildning och individ
    YA - Skattelättnad för företaget genom slopade arbetsgivaravgifter under första året (kan förlängas) av Yrkesintroduktionsanställning samt statligt bidrag för utbildningsinsatserna.
    I vår stora branschsamverkan följer vi den fortsatta utvecklingen med tillförsikt, vi fortsätter våra intensiva ansträngningar att öka kravställandet på kvalitetssäkrade svetsutbildningar (IW) och vi rapporterar vidare om de faktiska händelserna. Önskar alla inblandade stort lycka till.De aktuella orternaHär är listan på orterna: Malmö, Ronneby, Olofström, Karlskrona, Ljungby, Växjö, Göteborg, Halmstad, Borås, Trollhättan, Skövde, Jönköping, Västervik, Kalmar, Vimmerby, Eksjö, Mjölby, Söderort Stockholm, Fagersta, Västerås, Köping, Nyköping, Eskilstuna, Borlänge, Arvika, Säffle, Karlstad, Kalix, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik, Lycksele, Östersund, Sundsvall, Bispgården. * "rättning" ovan betyder att efterföljande uppgift korrigerats något efter publiceringen 29 augusti. De orter vars avtal går ut i aprill är med i listan, men 5 orter ligger utanför denna upphandling. Det gör också att uppskattad minskning av totalvolymen blir något större, ca 30 isf 25 %.Mathias Lundin
    Läs mer

  • Minskade anslag till Arbetsförmedlingen leder till upphandling av svetsutbildning på färre orter
    Arbetsförmedlingen (AF) kommer att göra upphandling på färre orter för att volymerna på kvarvarande orter ska bibehållas. I vilken omfattning de minskade anslagen för AF minskar mängden svetsutbildning finansierad via AF är oklart. Liksom vilka orter som berörs.
    Upphandlingen för Industriteknisk utbildning, där svetsutbildning ingår, är försenad. Upphandlingsunderlaget ska enligt uppgift publiceras inom två veckor på Arbetsförmedlingen.se, pågående upphandlingar. Nu är orterna fastställda och du hittar dem här. Det finns bra information om processen under För leverantörer.Upphandlingssekretessen gör att det inte går att säga något om underlagets utformning. Men allt tyder på att de nya direktiven till AF inte kommer att påverka kvalitetskraven på svetsutbildningen (IW) och att hela utbildningar ska upphandlas.Hög kvalitet med IWVår grundläggande ståndpunkt från branschen sida att utbildningarna ska hålla hög kvalitet och följa gängse modeller (IW-svetsare). Dessutom att utbildningarna blir fullständiga så att industrin förses med utvecklingsbar personal för svetsning.Detta stämmer inte helt med en polistisk idé om att dela upp utbildningarna för att med så liten insats som möjligt snabbt få individen i jobb.Fråga efter utbildningsbevisDet är viktigt att de svetsande företagen själva efterfrågar utbildningsbevis från fullständiga och avslutade svetsutbildningar och inte faller för erbjudanden om utbildning mot enstaka svetsarprövningsintyg, se Utbildad vs prövad svetsare. Strävan är ett långsiktigt synsätt på industrins kompetensförsörjning.I regeringens januariavtal ingick en punkt om reformering av AF, som därmed står inför stora förändringar. Det finns sedan länge en politisk vilja att effektivisera användningen de statliga anslagen.En kvalificerad gissning, trots politisk oenighet, är att kommunerna och Komvux får betydligt större roll i detta. Det finns en politisk vilja att styra individen till de gängse utbildningsformerna, och finansiering av privatekonomin med CSN snarare än med arbetslöshetsunderstöd. Därför kommer det finnas en vilja att styra mer mot till exempel Yrkesvux och mindre mot arbetsmarknadstjänster (AMT). Yrkesvux är i korthet ett regionalt stadsbidrag för vuxenutbildning (Komvux). Notera att det endast söks 2/3 av de statliga bidragen för yrkesvux. Här finns det alltså mycket pengar över.AF:s nya direktiv innehåller också ett ännu starkare krav på samarbete mellan AF:s handläggare och studievägledarna i den kommunala vuxenutbildningen.Strategi för finansiering och elevrekryteringDet är i detta läge viktigt för svetsutbildarna att se över strategin för finansiering och rekrytering av elever, och komplettera detta för att inte vara onödigt sårbara. Exempel på utbildningsformer är yrkesgymnasium, yrkeshögskola (YH), komvux, yrkesvux och arbetsmarknadsutbildning. En kombination av dessa ökar rekryterings- och finansieringsbasen och minskar risken.Man ska också notera att AF och departementet är medvetna om att volymerna totalt kan minska i och med de minskade anslagen för upphandling av AMT. Det finns därför en beredskap att senare komplettera AF:s upphandlig av industriteknisk utbildning. Huruvida det isf sker på nya orter eller med ökade volymer på befintliga orter är förstås oklart.Välutbildad och utvecklingsbar svetspersonal behövsVi måste i detta läge se framtiden an med tillförsikt och gemensamt sträva mot en långsiktig kompetensutveckling av svetsande industri. Det kommer att finnas ett stort behov av välutbildad och utvecklingsbar svetspersonal i svensk industri för lång tid framöver. Därmed finns ett stort behov av väl fungerande utbildningsenheter med kompetent och engagerad lärarkår och ledning.Mathias Lundin
    Läs mer

  • Dubbelt så bra!
    Ett stort grattis till Peter Norman och Peter Fransson som just blivit diplomerade!
    Peter Norman har under tre års tid läst till internationell svetsingenjör på sin fritid, och Peter Fransson har utbildat sig till internationell svetsspecialist.Om du själv vill göra samma resa så hittar du mer information om de internationella utbildningarna här.
    Läs mer

  • Lärare - så här får du diplomen snabbare
    Skickar du in underlag till oss för att dina elever ska få sina diplom och certifikat?
    Läs då den här checklistan för att göra det arbetet så snabbt och smärtfritt som möjligt:• dubbelkolla att elevens namn är rättstavat och att födelsedatumet stämmerSå enkelt är det att slippa extrakostnader och väntetid :) Om du har frågor, kontakta Åsa Madoni.
    Läs mer

  • Behöver ni bli fler i höst?
    Behöver ni hjälp, men det är svårt att hitta den där perfekta personen med rätt kunskaper? Då kan Yrkesintroduktion vara något för er.
    Med Yrkesintroduktion får du som arbetsgivare möjlighet att lära upp en person till att bli den anställda som du saknar, fylla platsen efter specialistkompetensen som är på väg i pension eller som ni kanske behöver flera av. Här kan du läsa mer.
    Läs mer

  • Nya IW-diplom
    Så här stolt visar Lernia i Växjö upp sina elevers IW-diplom. Grattis och bra jobbat!
    Är ni nyfikna på att också bli IW-skola hittar du all information om det här. Och du som vill bli IW-svetsare (bra val!) hittar alla godkända utbildare här.
    Läs mer

  • Hur många svetsmetoder känner du till?
    Vi lovar att det finns fler - vi kom upp till i alla fall 36 vid en snabb sammanräkning!
    Nu kanske det inte är särskilt ofta man har anledning att byta svetsmetod, men gillar man svets är det mesta i ämnet intressant.Här kan du läsa mer om de olika metoderna.
    Läs mer

  • Berätta för Åsa
    Åsa Malmqvist jobbar på Svetskommissionen med marknadsföring och medlemsevenemang.
    I höst ordnar hon frukostseminarier för er medlemmar. Så nu vill vi att du hör av dig och berättar för henne vad du vill höra om, och vilka behov och tankar ni har.Ni kanske är intresserade av att vara med och hålla i ett frukostmöte?Här får du kontakt med Åsa.
    Läs mer

  • Hör med Per
    Men Per Westerhult kan mycket mer än lim och laser.
    Det är honom du ska prata med om du funderar på något som rör
    industriell skärning
    termisk sprutning
    plastsvetsning
    rälssvetsning
    ... eller om du har förslag på något du skulle vilja läsa om i Lasernytt.Kontakta Per här.

    Läs mer

  • Ta hjälp av Mathias
    En magisterexamen och en IWE i bagaget gör att Mathias kan en hel del om det här med svetsning, och kanske allra mest om svetsstandarder.
    Som VD svarar Mathias för ekonom­i och personalfrågor på Svetskommissionen. Som teknik­ansvarig arbetar han med frågor kring arbetsmiljö, arbets­plats­utform­ning och kvalitetsteknik.Mathias kontaktar du här.

    Läs mer

  • Hör av dig till Ingela
    Får du inte tidningen Svetsen? Att vi har rätt adressuppgifter till dig gör att vi kan ge bättre service. Ändra här.
    Glöm inte att ange ditt företags inköps/ordernummer när du anmäler till kurs eller beställer litteratur – då slipper vi fakturor i retur från er ekonomiavdelning.Informera oss om att ni kan ta emot PDF-faktura eller elektronisk faktura. Vi tar emot PDF-fakturor via e-post: faktura@svets.se.Om du har en egen fråga till Ingela får du kontakt med henne här.
    Läs mer

  • Glad midsommar!
    Vi hoppas att du får en alldeles fantastisk helg med god mat, trevligt sällskap och lagom många små grodor, för det tänkte vi ha!
    (Tack Yamanaka Tamaki för bilden)
    Läs mer

  • Fråga Peter Norman
    Oftast får ni ju utfärda intyg. Men det finns en del undantag som du hittar här på hemsidan.
    En stor del av arbetet som tekniksekreterare går ut på att svara på frågor från er medlemmar. Peter är den du ska prata med om det handlar om fou, yrkestävlingar eller om du är nyfiken på att gå med i en arbetsgrupp.Andra frågor som han kan få:
    • "Jag letar efter en rapport om "valfritt fogningsämne", har ni den?"
      Du hittar den bland rapporterna från Centre of Joining & Structures.

    • "Vad är det för skillnad på ett bakslagsskydd och en backventil?"
      En backventil är en del i ett fungerande bakslagsskydd tillsammans med flamspärr, smältsäkring och tryckventil. Den ska finnas på acetylen och rekommenderas till oxygen.
    Om du har en egen fråga till Peter får du kontakt med honom här.
    Läs mer

  • Hur lockar vi unga till industrin?
    I en undersökning som tankesmedjan Automathink gjort ansåg 73 % att utmaningen vad gäller rekrytering är att få unga att vilja arbeta inom industrin.
    De unga däremot menar att det i dag inte erbjuds tillräckligt attraktiva arbetsuppgifter.Läs mer och ladda ner undersökningen här.

    Läs mer

  • Hur ser framtidens industri ut?
    Utvecklingen inom industrin går framåt, vilket förändrar arbetsuppgifterna. Då gäller det att hänga med och uppdatera sina kunskaper .
    Hur ser det ut för dig, har du de kunskaper som krävs? Vår kursverksamhet ger dig en nystart på en eller två dagar. Våra kurser hittar du här. Eller behöver du ta ett större steg och komplettera med en längre utbildning? De internationellt gångbara utbildningarna hittar du här.
    Läs mer

  • Ett spännande svetssamarbete
    Svetskommissionen har många spännande samarbeten på gång. Ett av dem är projektet Hipfat tillsammans med Swerim.
    I projektet Hipfat som finansieras av Vinnova så tittar vi på hur svetsprocessen kan styras för att undvika defekter av olika typer, hur vi kan upptäck dessa om de uppstår och förklara hur dessa påverkar utmattningslivslängden. Under tre dagar hos Hiab kommer projektet att utföra många svetsprover för utvärdering av dessa frågor. Läs mer om projektet på Vinnovas hemsida. PPT om projektet Powerpoint, 138.7 kB.
    Läs mer

  • Vi vill veta vad du tycker
    Som ett avstamp för att ta fram en digital version av tidningen Svetsen har vi skickat ut en enkät för att få reda på vad du tycker om med tidningen och vad vi kan förbättra.
    Vi har redan fått in många svar, men vi vill påminna dig som inte hunnit än att svara. Tack för att du medverkar! Här hittar du enkäten.
    Läs mer

  • Synen på industrin förändras
    Svenskarnas har fått en mer positiv syn på industrin. För några år sedan ansågs industrin vara smutsig och tråkig, nu förknippas den med status och högteknologi.
    Påståendet kommer från en undersökning med 2400 personer som Västsvenska Handelskammaren har gjort.Industrin och de industrinära tjänsteföretagen skapar närmare en miljon arbetstillfällen, dessutom står de för 70 procent av Sveriges samlade exportvärde. 83 procent av de tillfrågade tror att industrin kommer ha en likvärdig eller ökad betydelse för svensk ekonomi i framtiden och 84 procent skulle reagera positivt om en ung anhörig började på ett industritekniskt gymnasieprogram. Läs mer om undersökningen här.
    Läs mer

  • Årets Arata Award-vinnare
    Yoshiaki Arata Award är ett pris som delas ut av Japans svetsförening för enastående teknisk prestation.
    Priset delas ut till en person vars framstående insatser inom svetsrelaterad vetenskap och teknik har inneburit ett betydande bidrag till utvecklingen av svetsteknik och relaterade områden. Här kan du läsa mer om de olika priserna som finns inom svetsvärlden.
    Läs mer

  • Vi firar världsbokdagen med bok-rabatt
    Idag får du köpa Nils Stenbackas bok "Svetsekonomi och produktivitet" för endast 200 kr om du anger " VÄRLDSBOKDAGEN " i din beställning.
    Köp den till dig själv eller till någon som behöver lära sig mer om svetsekonomi och produktivitet. Du får lära dig om svetskostnader och hur man kan sänka dem. Boken ger dig verktyg och riktlinjer, tips och exempel, som stöder dig i ditt analys- och förändringsarbete. Beställ den här.
    Läs mer

  • Tack för i år!
    Nu är Fogningsdagarna slut för i år och vi vill tacka alla er som var med och gjorde dem till två väldigt bra dagar.
    Tack till alla föreläsare som ställde upp och gjorde oss lite klokare! Och till Lars-Erik Stridh som höll ordning på dem :) Tack till Högskolan Väst för lokal! Tack till alla er utställare som förgyllde rasterna! Tack till er som höll i bikuporna! Tack till Siemens Turbomachinery och Produktionstekniskt Centrum för att ni tog emot oss på studiebesök. Tack till Svetstekniska föreningen för en god middag!
    Och du - tack för att just du kom och var med och satte deltagarrekord på Fogningsdagarna 2019!
    Läs mer

  • Nu kör vi!
    Äntligen är det dags! Två dagar fyllda med spännande föredrag och intressanta studiebesök. Och inte minst 150 svetsintresserade människor - deltagarrekord för Fogningsdagarna!
    Du som är där missar verkligen något, men som ett litet plåster på såren så kommer det att dyka upp en hel del från dagarna i nästa nummer av Svetsen.Eftersom nästan hela kansliet är nere i Trollhättan kan det vara lite svårt att få tag på oss. På måndag är vi dock på plats som vanligt igen.

    Läs mer

  • Imorgon är det dags!
    Nu har anmälningen stängt till Fogningsdagarna, och vi ser fram mot att träffa alla 150 deltagare - deltagarrekord! Förväntningarna är på topp - nu är det snart dags för årets händelse för oss svets- och fogningsintresserade.
    Även om det inte går att anmäla sig längre så ligger programmet kvar - ta en extra titt och förbered dina frågor till föreläsarna och utställarna. Pdf, 160.2 kB.
    Läs mer

  • Har du frågor om gas?
    Kom till Fogningsdagarna och diskutera med några av våra utställare: Aga Gas AB, Air Liquide Gas AB, GasIQ AB och Nippon Gases Sverige AB (Praxair).
    Det de inte vet om gas är inte värt att veta! .
    Läs mer

  • Från kunskap till konkurrenskraft
    Grattis Winteria som ligger först på IVA:s 100-lista! På listan hittar man forskning som kan ligga till grund för innovation i form av nya företag, nya produkter och tjänster, affärsutveckling eller annan form av nytta
    IVA har listat hundra innovationer för att lyfta fram forskningen med potential för Sveriges konkurrenskraft. I år är temat digitalisering.Läs om Winteria och 99 andra fantastiska företag och projekt. Inte nog med det - de är även med på listan över föredragshållare på Fogningsdagarna.
    Läs mer

  • Mervärde på Fogningsdagarna
    Inte nog med att du kommer att få lyssna på en mängd intressanta föredrag på Fogningsdagarna. Under pauserna har du också möjlighet att träffa våra utställare som erbjuder allt från gas till utbildning. Kanske hittar du er framtida leverantör?
    Våra utställare
    • AAA Certification AB
    • AGA Gas AB
    • Air Liquide Gas AB
    • Axson Teknik AB
    • Dekra Industrial AB
    • Esab AB
    • GasIQ AB
    • IGM Nordic AB
    • ITW Welding (Elga AB)
    • Kemppi Sverige AB
    • Kiwa Inspecta AB
    • Lincoln Electric Nordic Sweden Filial
    • Migatronic Svetsmaskiner AB
    • Montico Kompetensutveckling AB
    • Novatic Industrial AB
    • Nippon Gases Sverige AB (Praxair)
    • Pferd-VSM AB
    • Svetsmaskinservice Wesslander AB
    • Voestalpine Böhler Weldning Nordic AB


    Läs mer

  • Har vi rätt adress?
    Än så länge kan du inte köpa tidningen Svetsen på Pressbyrån, så du får vänta på att den dyker upp i brevlådan. Men då gäller det att vi har rätt adres till er ...
    Nu är nummer 1:2019 på väg ut. Är det så att du inte får tidningen till jobbet nu under veckan så kan det vara för att vi inte har rätt adress till er. Har ni nyligen flyttat eller på andra sätt ändrat adress? Meddela oss: http://bit.ly/2HgypJ5
    Läs mer

  • Boka hotell till Fogningsdagarna!
    Har du anmält dig till Fogningsdagarna? Glöm inte att boka hotell också! Det pågår flera evenemang i Trollhättan samtidigt, så det kan bli fullt. Vi har reserverat rum på hotell Scandic Swania som du kan boka med koden BSVE100419.
    Har du inte anmält dig? Du vill inte missa två dagar fulla av svetsningsprat, likasinnade och studiebesök! Boka din plats så ses vi i Trollhättan 11-12 april.

    Läs mer

  • Svetsen 1:2019 på tryck
    Gas är temat för årets första tidning, och oavsett din kunskapsnivå kommer du att hitta något intressant att läsa.
    Annat vi skriver om är yrket svetslärare, stelningssprickor, flexibla och stabila tillverkningsprocesser.Tidningen hamnar i din brevlåda 11 mars. I väntan på den tryckta versionen kan du se innehållet och dessutom få några smakprov här.
    Läs mer

  • Så många svetsare är vi i Sverige!
    Den statistik som SCB har visar att det finns 14356 personer som har svetsare som yrkestitel (514 kvinnor/13842 män). Men det är hela en kvarts miljon personer som ibland svetsar på jobbet!
    Svetsning ingår också som del i arbetet i många yrken och vi har identifierat 20 yrken där det ingår till viss del - som VVS-montör, anläggningsdykare, stålkonstruktionsmontörer och robotoperatörer.
    Med dessa yrken inräknade är antalet personer uppe i över 250 000 som på något sätt arbetar med svetsning eller närbesläktade fogningsmetoder.Svetsare och yrkesgrupper som delvis jobbar med svetsningSSYK, Standard för svensk yrkesklassificering, är ett system för att gruppera individers yrken eller arbetsuppgifter.Antal svetsare/gasskärare (SSYK 7212): Totalt 14 356 varav 514 kvinnor och 13 842 män.Yrkesgrupperna (SSYK 2320, 3114, 3116, 7114, 7115, 7125, 7126, 7212, 7213, 7215, 7222, 7223, 7231, 7233, 8129, 8191, 8211, 8213, 9310, 9331) är personer som delvis jobbar med svetsning i sitt yrke - totalt 252 000!StatistikAnställda 16-64 år i riket efter yrke (SSYK 2012), födelseregion och kön. År 2014-2016 Egna företagare i riket efter yrke (SSYK 96), födelseland och kön. År 2010-2013 Egna företagare i riket efter yrke (SSYK 2012), födelseland och kön. År 2014-2016 (SCB har förändrat sina koder för yrken 2014 så det är inte relevant att jämföra siffror för åren innan det och den senaste statistiken som finns hos SCB är från 2016.)
    Läs mer

  • Vem vinner den här gången?
    Sist vi delade ut Kjellberg-medaljen var 2010, till Lars Göran Eriksson för djärva, unika, avancerade svetsanläggningar till världens svetsande industri. På Fogningsdagarna 11-12 april i år är det dags igen!
    Du kommer även att få höra om Ljusdalsmodellen, automatiserad visuell kontroll av fattningskant, Svetskommissionens utbildningsprojekt och mycket annat. Välkommen!

    Läs mer

  • Ny möjlighet för mindre företag
    Vill ditt företag utvecklas till en högspecialiserad leverantör av lättviktsteknologi åt svensk industri? Nu kan du få stöd!
    Senast 12 april måste er ansökan komma in för att ha chans att få bidrag på upp till 325 000 kr. Läs mer här om att ansöka. Lighter Småföretag vill utveckla små- och medelstora företag (SMF) till högspecialiserade leverantörer av lättviktsteknologi åt svensk industri. Ambitionen är att mindre företag snabbt, och utan stor administration, ska få finansiering för att utveckla sina idéer i korta projekt.
    Läs mer

  • Dags att vässa konkurrenskraften!
    Vidareutbildning är ett måste för att möta den allt hårdare konkurrensen inom fogningsområdet. En kurs ger dig ny kunskap och möjligheten att bolla dina frågor och funderingar med en expert.
    Möjligheterna är många! Våra egna kurser är till för dig som snabbt vill få kunskap om ett specifikt ämne. De närmaste kurstillfällena hittar du här.För dig som vill ta ett större kliv finns många internationella utbildningar att välja mellan.
    Läs mer

  • Har du ingen att prata svetsning med?
    Lugn, det ordnar vi - anmäl dig till Fogningsdagarna 11-12 april så får du två dagar med föreläsningar om strömkällor, studiebesök för att se svetsning av gasturbiner och massor av blivande vänner att prata svets med.
    I år håller vi till nere i Trollhättan, på Högskolan Väst. Vi kommer att få höra om deras verksamhet, om kopplingen mellan additiv tillverkning och svetsning, processövervakning och mycket annat.De studiebesök vi gör går till GKN Aerospace, Siemens Turbomachinery och Produktionstekniskt Centrum. Välkommen!
    Läs mer

  • En dag om additiv tillverkning - AM-dagen
    Är additiv tillverkning färdigt för högvolymproduktion i industrin inom den närmaste framtiden och med rimlig chans att tjäna in det? Svaren på detta får du under detta endagarsseminarium.
    Under dagen kommer maskintillverkaren EOS beskriva tekniken i deras maskiner och hur framtiden ser ut.En av Sveriges största användare av AM, Siemens, kommer och ger sin bild av området och hur de använder sig av additiv tillverkning.Dagen avslutas med en paneldebatt och en rundtur i Sandviks labb för additiv tillverkning.
    Läs mer

  • Kom och prata svets med oss!
    I år handlar Fogningsdagarna om allt från forskning, utbildning och kompetensförsörjning till avancerade strömkällor och svets- och fogningsteknik i aerospace. Men inte minst handlar det om att träffa andra svetsnördar !
    Tillsammans med Högskolan Väst anordnar vi dagarna nere i Trollhättan 11–12 april, och kommer även att göra studiebesök på två företag där.
    Läs mer

  • "The future so bright you gotta wear shades"
    Snart kommer en ny kull internationella svetsingenjörer ut på marknaden! Och eftersom det är brist på svetsingenjörer, så det är en lysande arbetsmarknad de kommer ut till.
    Just nu är det 20 elever som läser kursen IWE på KTH, en påbyggnadskurs på 6 hp. De har klarat av de teoretiska tentorna – två tentor à sex timmar - och nu är det dags för den muntliga. Där får man 12 frågor om hela kursen som ska besvaras under en timme. Peter Norman, tekniksekreterare på Svetskommissionen, går IWE-utbildningen. Här får du läsa om hans erfarenheter:"Jag läser utbildningen med en liten speciallösning. Eftersom jag vill arbeta heltid samtidigt har jag delat upp den på tre år, vilket har fungerat bra.Just nu är jag inne i slutfasen av utbildningen, med tentorna. Efter att ha jobbat i 20 år är det ovant att plugga. Visst minns jag hur man gör, men självklart är jag nervös.Även om kursen i huvudsak är teoretisk så ingår flera kursdagar med praktiskt utförande på flertal svets- och provningsmetoder på flera olika grundmaterial.Målet med kursen för mig är att få en ännu bättre kunskap runt konstruktion av svetsade strukturer och olika svetsprocesser men även hur material påverkas av svetsning för att kunna besvara frågor från våra medlemmar. Sedan är det mycket intressant att vidareutbilda sig inom arbetet också."Här kan du själv söka kursen. 
    Läs mer

  • Tillsyn vid svetsning? Då behövs en IWS-utbildning!
    Att göra rätt saker i rätt tid och på rätt sätt har stor inverkan på lönsamheten - en felaktigt utförd svets kan orsaka stora kostnader. För att klara av allt detta behöver ditt företag svetsansvarig personal, och då är IWS en lämplig utbildning.
    Här hittar du alla godkända utbildare i Sverige. Med rätt utbildad personal får du full kontroll på er produktion, något som blir allt viktigare med de ökade krav från kunder, ökad konkurrens och ökat antal regler som finns idag .
    Läs mer

  • Nu kör vi!
    Kan året börja bättre än med två dagar fulla av diskussioner, föredrag och nya kontakter? 10-11 januari samlar vi delar av Sveriges svetslärarkår för att ge dem ny kunskap och inspiration.
    Enda nackdelen är att det kan vara svårt att få tag i oss på kansliet, men ha överseende. På måndag 14 januari är allt som vanligt igen.
    Läs mer

  • På torsdag är det äntligen dags!
    Som en försenad julklapp dyker SLM upp - ett paket fullt av spännande överraskningar: Hur är det att svetsa under vatten? Vem blir årets svetslärare? Vad görs för att kompetenssäkra svensk industri?
    Till dig som anmält dig kan vi bara säga grattis. Er andra får vi trösta med att höjdpunkterna kommer med i nästa nummer av tidningen Svetsen.Här kan du läsa hela programmet. Pdf, 499.3 kB.
    Läs mer

  • And the nominees are ...
    Många var nomineringarna som kom in till Svetskommissionen. Vi har nu glädjen att publicera alla nominerade för 2018 års IW-elev, IW-skola och svetslärare.
    Priset delas ut under Svetslärarmötet 2019.

    Läs mer
PDF

Senast ändrad av: Elisabeth Öhman

 


Bli medlem

Medlemskapet i svetskommissionen säkrar dina möjligheter till ökad lönsamhet.

1. Morbi in sem quis dui
2. Placera ornare
3. Cias consquat
4. Pellentuum ciscus

Börja här
Text
Text
Text
Text​

Kontakta oss

Besöksadress:
Grev Turegatan 12A
Visa på kartan ›

Postadress:
Grev Turegatan 12 A
114 46 Stockholm

Telefon, växel:
08-120 304 00

E-post:
info@svets.se

Svetskommissionen  Grev Turegatan 12 A, 114 46 Stockholm  Tel: 08-120 304 00  E-post: info@svets.se