Vi är i en bransch med akut brist på personal med rätt komptens. Vad ska vi göra för att råda bot på det? Vad är det som lockar fler till branschen? Vad är det som är bra i yrket och vad kan förbättras? Dessa frågor och fler i samma linje är grunden till temat i nummer 4.

Vad är svets- och fogningsbranschen? Kanske är det dags att revidera hur vi ser på oss själva, eller i alla fall hur vi presenterar branschen?

Vi tycker att det är en karriärbransch med stora möjligheter till ett diversifierat och långt arbetliv. Vi tycker att branschen på många vis är högteknologisk. Vi har ett kvalitetssäkrat utbildningssystem med bra riktlinjer som ger varje svetsare en stabil kunskapsgrund för ett livslångt lärande. Våra utbildare ser studenter som är attraktiva för arbetsmarknaden och är väl förberedda för välbetalda kreativa, utmanande och roliga arbeten.
Den bilden stämmer inte alltid med hur branschen presenteras hemma vid köksbordet när det pratas gymnasieval. Den bilden stämmer inte heller när makthavare pratar om "enkla jobb". Missa inte debattartikeln i ämnet av Fredrik Gunnarssons (Industriarbetsgivarna), Gert Nilsson (Jernkontoret) och Mathias Lundin (Svetskommissionen).

Denna gång är tidningens tema Attraktionskraft.

Svetsen har träffat Mattias Igestrand som arbetar som forskningsingenjör på Högskolan Väst. Han började som grovsvetsare, läste IWS på semestern och via GKN aerospace tagis sig ända in i akademin. Där är hans närvaro mycket uppskattad, och nu ser han IWT/IWE som ett naturligt nästa steg. Inte illa pinkat av någon som enligt honom själv "var oinspirerad, skoltrött och dålig" i gymnasiet.

Svets-SM är tillbaka. Det är dags att anmäla sig. Tävlingen ger inte bara de tävlande en rolig upplevelse och en lysande framtid. Den är även ett skyltfönster mot samhället och för dig som svetslärare mot din skolchef och rektor. Ni som är födda 2002 och senare är välkomna att delta.

En svetsutbildning som är så populär att den blivit trångbodd? I Avesta satsar skolan miljoner på större och nya ändamålsenliga lokaler. Hur har de lyckats så bra? Karlfeldtsgymnasiets Svetslärare Simon Tallberg ger sin syn på saken.

Vad är Teknikcollege egentligen? Hur arbetar de med samverkan för att locka komptens in i vår branch?

Utan utbildningsbevis, CV, arbetsgivarbetyg, arbetsbetyg och arbetsgivarintyg är det svårt att finna drömjobbet. Vi berättar vad du bör dokumentera och vad du har rätt att kräva av din arbetsgivare.

Innovativa Trollhättan? Faktum är att stadens svetsande företag går bra och har lätt att binda till sig komptens - nyckelpersoner på GKN Aerospace berättar hur de arbetar med frågan.

Filip Klint och Milad Serousheh vidareutbildar sig till att bli Svetsspecialist, IWS, och Svetskontrollant. De båda vill nu ta nästa steg i sin karriär. Vi intervjuar dem och flera andra som precis tagit sitt första steg till att bli svetsare.

Dessutom:
Peter Norberg reder ut en av de vanligaste frågor som svetsare får; Går det att laga gjutjärn? Svaret är såklart "ja, bara du vet vad du gör". Han berättar hur.

Greek Ascoloy, i folkmun kallat "crack alloy". Ett svårsvetsat material med unika egenskaper.

Handhållen lasersvets? Kan det verkligen vara något? Vi har alla sett youtubeklippen där det utlovas guld och gröna skogar. I Iilla Nås i Västerdalarna finns företaget LMIAB som har en CE-godkänd maskin som de tror starkt på.

Lagom till jul - och det här är så fint att man blir tårögd - Väderstads Ukraniakaminprojekt, som bland annat innebär gratis och offentliga ritningar, har fått svetsbranschen och flertalet svetsskolor att sluta upp. Tusentals kaminer från Sverige kommer därför att värma de krigshärjade i vinter.

Självklart innehåller tidningen mycket, mycket mer. Läs den själv, dela den med andra, diskutera attraktionskraft vid fikaborden. Och glöm inte bort att Svetsen finns digitalt, där är hela arkivet fullt sökbart - allt du vill veta om svets och fogning endast en sökning bort. Saknar du något? Vill du läsa om något annat? Hör av dig till chefredaktör Jens Nyström.

Trevlig läsning!
/ Jens