Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.
En fråga vi ofta får är om en person är behörig till en viss utbildning. Det gäller naturligtvis gymnasium, högskolor och universitet men även behörighet till de svetstekniska utbildningar som anordnas av utbildare som är godkända av oss. Det är just dessa behörighetskrav som vi kommer att titta närmare på här.
De internationellt framtagna utbildningsriktlinjerna innehåller minimikrav gällande tillträde till utbildningarna. Till dessa internationella minimikrav tillkommer ofta nationella krav. De nationella kraven behövs för att utbildningssystemen ser olika ut i olika länder. I Sverige går vi nio år i grundskola och oftast tre år i gymnasieskola.
Det finns många olika gymnasieprogram och ännu fler eftergymnasiala utbildningar. De behörighetskraven som finns i Sverige för att få tillträde till de internationella utbildningarna är anpassade till vårt skolsystem. I Norge ser de annorlunda ut. Gemensamt för alla länder är att riktlinjens minimikrav måste vara uppfyllda. De nationella kraven är godkända på internationella möten och finns beskrivna i en egen riktlinje. Att ändra på ett behörighetskrav är alltså ingen enkel match.
Enlig ovanstående måste således en person som utbildats i det norska skolsystemet uppfylla Norges behörighetskrav även om utbildningen ska genomföras i Sverige. Likaså måste en person som har gått i det svenska skolsystemet uppfylla svenska behörighetskrav för att få tillträde till en internationell utbildning i exempelvis Tyskland.
Syftet med de hårda reglerna kring elevens behörighetskrav är att en person som har ett internationellt diplom ska ha en säkerställd kompetensnivå oavsett vilket land utbildningen har skett i.
För att få tillträde till en viss utbildning måste man kunna visa att man uppfyller behörighetskraven. Något som av en del anses vara byråkratiskt och krångligt. Egentligen är det ganska enkelt om man kommer ihåg följande:
Det är inte många arbetsgivare i Sverige idag som tittar på grundskolebetyg men vill man söka till IWS-utbildningen och inte har läst på gymnasiet så måste man kunna visa att man slutfört grundskolan. Det går inte att komma runt det kravet.
Om det är själva avgångsbetyget eller ett intyg från kommunarkivet spelar mindre roll. Om kommunhusets arkiv till och med har brunnit ner kan man ta kontakt med kommunens studie- och yrkesvägledare för att få hjälp att göra en så kallad prövning, som är en slags validering på teoretiska kunskaper.
Många utbildningar kräver yrkeserfarenhet och specifikt svetsrelaterad yrkeserfarenhet. Det är här ditt tjänstgöringsintyg kommer till användning. På det står det beskrivet under vilken period du har arbetat och med vad. Det är daterat och signerat av arbetsgivaren efter avslutad arbetsperiod. Många blandar ihop begreppen kring de olika intygen och betygen. Ett anställningsavtal godtas till exempel inte och medför bara onödig pappersexercis.
Det är den anställde som ska ta initiativ till att ett intyg eller betyg skrivs. Det är inte förrän detta görs som arbetsgivaren har skyldighet att utfärda dessa. Den anställde kan inte begära tjänstgöringsbetyg efter mer än tre år efter avslutad anställning. Naturligtvis finns det arbetsgivare som ställer upp och utfärdar ett intyg även om det gått mer än tre år men de har ingen skyldighet att göra det.
För att ett intyg ska godtas när du söker en internationell utbildning måste följande information finnas med:
Dessutom så måste intyget vara:
När du har intyg på högsta avslutad skolgång och tjänstgöringsintyg redo är det bara att sätta igång att söka våra utbildningar.