Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.
Svetskommissionen möter dagens nyhet från Utbildningsdepartementet med glädje. Att det behövs bättre förutsättningar för att få igång rekrytering till yrkesförberedande utbildningar är något som våra medlemmar arbetat för en längre tid.
Remissen till lagrådet innehåller ett antal förslag som syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. Syftet är enligt Regeringen att ge unga och vuxna bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Efterfrågan av kompetent personal till industrin ska mötas med fler platser på till exempel yrkesutbildningar.
Svetsare är topp fem bland de yrkena med hög efterfrågan enligt Arbetsförmedlingen. Inom yrket råder mycket liten konkurrens på arbetsmarknaden på ett års sikt, och mycket liten konkurrens på fem års sikt. Förslagen syftar till att möta den problematiken.
- Vi behöver uppnå en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av gymnasial utbildning. I dag utbildar vi fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och färre än vad vi behöver till andra, säger utbildningsminister Anna Ekström på tisdagens pressträff.
Regeringen föreslår bland annat att
De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas i fråga om utbildning som påbörjas 2025.
I remissen framgår det att ett större ansvar läggs på huvudmännen att ta hänsyn till information om kompetensbehov, vilket i sin tur ska vara en del i beslutsunderlaget för vilka utbildningar som ska erbjudas. Något som svetsbranschen ser som positivt.
Förslag ur remissen till Lagrådet:
”Regionerna ska inom ramen för sitt tillväxtarbete fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. I uppgiften ska det även ingå att tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt.”
Samt: ”Statens skolverk bör få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Uppdraget bör regleras i förordning med instruktion för Skolverket.”
Det vill säga att när en kommun bestämmer vilka gymnasieutbildningar på nationella program som ska erbjudas ska kommunen ta hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan - men även till arbetsmarknadens behov.
Motsvarande krav ska även gälla för en region som anordnar utbildning inom gymnasieskolan. Motsvarande krav ska också gälla för en enskild huvudman, med utgångspunkt från vad som följer av huvudmannens godkännande. När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas inom kommunal vuxenutbildning ska kommunen ta hänsyn till vuxnas efterfrågan och behov av utbildning - men även till arbetsmarknadens behov.
Mathias Lundin, vd Svetskommissionen, ser remissen som en god chans att öka antalet svetsare med kvalificerad utbildning. Och tanken om att använda yrkesvux som modell när det gäller kommunalt samarbete är positivt.
- Det blir Skolverkets uppdrag att skapa regionala planeringsunderlag. Vi i Svetskommissionen gör nu vad vi kan för att fortsatt påverka Skolverket, även vid sidan av Nationella programrådet, säger Mathias Lundin.
Sedan 2017-2018 då utredaren Lars Stjernqvist fick i uppdrag av regeringen att utreda frågan har Svetskommissionen via Nationella programrådet drivit frågan om matchningsproblematiken, det vill säga bristen på kompetenta svetsare.
Elisabeth Öhman, Verksamhetsansvarig för ANB Sverige, var tidigare ledamot i Nationella programrådet.
- Vi har från vår sida påpekat och gjort oss hörda i olika sammanhang. Inte minst i våra kontakter med skolor/utbildare och med medlemmar. Men även i samarbeten med Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och i samtal med Metall. Nu hoppas vi att skolor får stöd för de kostsamma yrkesutbildningarna. Svetskommissionen har med varierande framgång protesterat när svets- och industritekniska utbildningar i regioner med stort behov, till exempel Skellefteå och Eskilstuna, lagts ner. Försämringen på utbildningsmarknaden har tyvärr har varit tydlig. Nu kan vi istället hoppas på en förbättring, eller åtminstone en tröghet när svetsutbildningar och industriprogram läggs ner - och kanske till och med ett stopp för det, säger Elisabeth Öhman.
En bonus är att regeringen anser att validering är ett viktigt verktyg ibland annat i arbetet med att öka arbetskraftsutbudet och rörligheten på arbetsmarknaden och därmed för att möta arbetslivets kompetensbehov för en hållbar regional utveckling. I skrivelsen Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 framgår att regionerna i samverkan med berörda myndigheter arbetar med att driva på, samordna, stödja och öka kunskapen bland olika regionala aktörer när det gäller validering.