Vi ser med glädje att Dagens Nyheter, ­Dagens Industri, Svenska dagbladet med flera återkommande lyfter frågan om yrkesutbildningar i en antal artiklar, ledare och krönikor. Svetskommissionen som branschorganisation för svetsande och fogande industri har under lång tid varnat samverkande myndigheter om det som nu är en realitet.
Vi har en enormt stor och mycket kostsam brist på kompetent arbetskraft i vår bransch.

Svetskommissionen är gärna fortsatt en del i lösningen för svensk industris utmaningar. För att börja vända skutan behövs dock åtminstone fyra kompletteringar och förtydliganden.

Vad är det för gymnasiekompetens som efterfrågas och behövs?
Inom svets- och fogningsbranschen är den frågan utredd och löst; yrkessvetsare (IW). Det garanterar en kompetens på miniminivå och en del av kvalitetssäkrade internationellt godkända riktlinjer för svetsutbildningar där samtliga utbildningssteg (fram till svetsingenjör, IWE) är väl dokumenterade.
1. Vi behöver människor utbildade på breda, kvalitetssäkrade och adekvata utbildningar som med aktuell kompetens kan driva en teknikintensiv bransch framåt.

På längre sikt
För att lösa kompetensbristen på längre sikt behövs gymnasieskolans dimensionering förändras.

• Antalet utbildningsplatser i gymnasieskolan styrs av vad eleven väljer utan hänsyn till arbetsmarknadens behov. Det har lett till att bra och nödvändiga utbildningar med goda möjligheter till jobb har lagts ner runt om i Sverige. Ett aktuellt exempel är att expansiva Skellefteå kommun står helt utan gymnasieutbildning för svetsare men samtidigt har ett enormt behov, vilket innebär att minst 500 utlandsstationerade* svetsare kallats till Västerbotten för att täcka upp behovet (Arbetsmiljöverket jan 2022).
• Elevens fria val av utbildning är viktigt för intresse och motivation men genom att inte alls ta hänsyn till samhällets och arbetsmarknadens möjligheter riskerar unga människor att utbilda sig till arbetslöshet eller i varje fall mindre kvalificerade jobb med sämre möjligheter än vad de hade kunnat få. 40 procent av de som läst det teoretiska samhällsprogrammet har fyra år efter examen inte valt att studera vidare. De har istället hamnat på en övermättad arbetsmarknad utan adekvat utbildning och blir bland annat hänvisade till industriarbetsgivare med desperat behov av arbetskraft - för jobb som de är mycket illa rustade för. Både samhället och företagen får därefter ta ett stort och kostsamt ansvar för att korrigera.
  
• Varför inte undersöka hur spetsutbildningar i praktiska ämnen skulle kunna se ut? Ett bra förslag som DN:s krönikör Vesna Prekopic lyfter i sin krönika Vi måste höja yrkesutbildningarnas status 221114 Kanske en yrkesutbildning där målet är vidareutbildning till svetsingenjör (IWE)? Eller en för den som vill bli svetskonstruktör (IWSD)? Eller för den som vill bli svetsrobotoperatör?

2.Antalet utbildningsplatser och resurstilldelning måste tydligare knytas till arbetsmarknadens behov och efterfrågan.

Attraktionskraft, status och bilden av yrket
Som student på en studieförberedande utbildning får du ett val – vidare utbildning på högskola eller universitet. Väljer du en i stället yrkesinriktad utbildning på ett bra gymnasium får du två val – arbete direkt eller vidare utbildning på högskola eller universitet. Det är glädjande att från och med höstterminen 2023 så kommer alla yrkesprogram att vara högskoleförberedande.

• Med en yrkessvetsarutbildning (IW) får du jobb efter examen, ofta erbjudande om anställning innan dess. I dagsläget är det inte längre ovanligt med ingångslöner kring 30 000 kr/månad. Snittlönen ligger just nu kring 33 000 kr/månad och avsevärt högre för den som tagit ytterligare utbildningssteg och/eller gjort karriär inom yrket. Det ger en livslön** som många akademiker inte kan nå upp till. För att göra karriär är en förutsättning ofta en bra och bred grundutbildning/kunskapsbas.
• Svets- och fogningsbranschen dras oförtjänt av ett rykte om att arbetet är tungt och smutsigt. Svetskommissionen förstår attraktionen i att publicera missvisande bilder; rök, eld, mörker och gnistor då detta ÄR häftigt. Den som besökt ett företag i vår bransch vet dock att verkligheten ser annorlunda ut. Branschen är i många delar högteknologisk. Medlemmar i Svetskommissionen driver arbetsgruppen AGS 449 - Miljö, hälsa och säkerhet, en arbetsgrupp för standardisering. Regler och standarder som tas fram i gruppen skyddar anställda i branschen på ett fullgott vis. Dessa måste branschen följa.

Det är en illa dold sanning i branschen att många av våra skickligaste svetsare är kvinnor. Svetskommissionen har en samsyn vilket innebär att medlemmen i sin tur måste ha en policy på företaget. Policyn bör bland annat innehålla:

• Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling
  
• Värdegrund för en attraktiv arbetsplats
  
• Hur det aktiva arbetet sker för att nå en jämnare könsfördelning bland våra anställda
  
• Kontinuerlig uppföljning av jargong och attityder som verkar menligt på yrkenas image och attraktion
  
• Hantering av avvikelser med korrigerande åtgärder som inte bara löser situationer utan även löser grundproblem
  
• Utsedda ansvariga för policyns genomdrivande

Det är en fortsatt missuppfattning att man inte kan utvecklas eller gå vidare i livet om man inte studerat på högskola. Det gäller absolut inte yrkessvetsare (IW). Det finns många utbildningsmöjligheter och flera karriärvägar att välja om man vill göra karriär inom yrket. Vi samverkar och samarbetar via arbetsgruppen AG 14 – Utbildning med de tekniska högskolorna, Skolverket, Myndigheten för Yrkeshögskoleutbildning, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IF Metall, och svetsande industri. Vi vill åstadkomma breda svetsutbildningar med kvalitet där tillskansad kunskap sträcker sig långt bortom det lokala företagets minimikrav för anställning - och som gör den utbildade yrkessvetsaren rustad för ett långt och diversifierat arbetsliv.

3. Det finns en dissonans i rapporteringen om vår bransch, ofta känner vi inte igen oss i beskrivningarna. Vi å vår sida måste bli bättre på att berätta vilka vi är, vad vi sysslar med och vilken otrolig kompetens vi besitter - och vilken vi efterfrågar.

På kortare sikt
Vi inser att problemen med gymnasieskolans underdimensionering inte är något som politiken kommer hinna ändra på i tid. För att lösa den akuta bristen på kompetens har vi tagit fram andra lösningar.

• Kompetensutveckling av redan yrkesverksamma. Industrins branscher, däribland Svetskommissionen, har utvecklat system för att ta tillvara den kompetens som tillkommit genom både utbildning och erfarenhet, och komplettera denna. Validering av yrkeskompetens inom industrin kommer vara ett viktigt verktyg under den närmaste framtiden.
• Svetskommissionen har under 2022 tagit på sig ansvaret att hjälpa nyanlända att enklare bli en del av den svenska industrin och samhället. Projektet Utveckling och anpassning för nyanlända svetsare fokuserar på att utveckla det befintliga kartläggnings- och valideringssystemet för att lämpa sig mer emot nyanländas behov.

4. Svets- och fogningsbranschen behöver fler och snabba insatser utöver en eventuell senfärdig satsning på yrkesutbildningar.

Mathias Lundin
Vd Svetskommissionen
Gert Nillson
Ordförande Svetskommissionen
Teknisk direktör Jernkontoret
Fredrik Gunnarsson
Industriarbetsgivarna
Ledamot i Svetskommissionens styrelse

Fotnot:
*En arbetsgivare i ett annat land sänder en arbetstagare för att utföra en tjänst i Sverige under en begränsad tid, samt att det finns en mottagare i Sverige av dessa tjänster .
** Sacos livslöneberäkningar visar om det lönar sig ekonomiskt att skaffa sig en akademisk examen jämfört med att börja jobba direkt efter avslutat gymnasium. De tar inte bara hänsyn till arbetsinkomst utan också till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, skatt och studiemedel. www.saco.se.​