Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.

Faror och skydd vid svetsning - manuell bågsvetsning med belagda elektroder

Del 2

Vid bågsvetsning med belagda elektroder används flera typer av elektroder. Elektrodernas kärna består i huvudsak av samma metaller som det svetsade materialet. Höljet till basiska elektroder består bland annat av kalciumfluoris och rutilelektroder av titanoxid. Höglegerade elektroder består till minst 5 % av krom, mangan eller nickel.

Risker vid bågsvetsning

Huvudsakliga risker

  • elström
  • strålning
  • brand pga stänk och slaggpartiklar
  • luftföroreningar (rök och gaser)

Elström

Svetsströmmen kan vid oförsiktig hantering ledas genom människokroppen. Beroende på strömslag, strömstyrka, strömväg och exponeringstid kan detta leda till:

  • muskelkramper.
  • oregelbunden hjärtverksamhet.
  • hjärtstillestånd respektive hjärtkammarflimmer.

Tänk på detta:

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsströmkällan för normaldrift är:

  • för likström: 113 V toppvärde
  • för växelström: 113 V toppvärde och 80 V effektivvärde.

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsning i utrymmen med förhöjd risk för elchock dvs fuktiga, varma eller trånga utrymmen är

  • för likström: 113 V toppvärde.
  • för växelström: 68 V toppvärde och 48 V effektivvärde (ELSÄK-FS 1994:7).
  • Det elektriska motståndet (isoleringen) skall vara högt.

Öka säkerheten

Använd därför:

  • läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
  • skor (skyddsskor) med hela gummisulor.

Vid byte av elektroder ska torra handskar användas, även de utan nitar eller andra metalldelar.

Brand pga stänk och slaggpartiklar

Stänk och slaggpartiklar kan orsaka både brännskador och bränder. Det är viktigt att skyddskläder är tillverkade av material som inte antänds lätt eller smälter.

Strålning

Ljusbågen alsrar stark strålning inom de ultravioletta, synliga och infraröda våglängdsområdena.

Detta kan leda till:

  • bländning.
  • svetsblänk som är en smärtsam ögoninflammation.
  • nedsatt syn på grund av skada på näthinnan.
  • skada på oskyddad hud, "svidande solbränna".

Man kan skydda sig genom:

  • svetsoverall eller andra täckande arbetskläder med läderförkläde.
  • läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
  • svetsskärm eller svetshjälm med siktglas som regleras med flytande kristaller eller fasta standardiserade siktglas SS 88 21 14.
  • svetshjälm med fönster eller glasögon med sidoskydd vid slaggning.

Luftföroreningar

  • Den bildade röken kommer huvudsakligen från elektroderna och i mindre utsträckning från grundmaterialet. Stora mängder av järnoxider frigörs. Vid svetsning av höglegerat stål kan höga lufthalter förekomma av ett flertal ämnen. Från ytbelagda material kan flera olika ämnen frigöras.
  • Blymålade material kan frigöra bly som kan påverka nervsystemet.
  • Fluorider kan påverka skelettet.
  • Järnoxider kan orsaka irritation i luftvägarna i form av hosta.
  • Kromater kan orsaka cancer och astma.
  • Nickelföreningar kan orsaka cancer.
  • Mangan kan påverka det centrala nervsystemet.
  • Polyuretanfärg eller isolering kan frigöra isocyanater som kan orsaka astma.
  • Zink som förekommer i galvaniserade material kan orsaka frossa.
  • Vid svetsning av metalldelar, som rengjorts från fett med klorerade kolväten, till exempel trikloretylen eller tetrakloretylen, kan fosgen bildas. Detta kan ske även i närheten av bad med klorerade kolväten.
  • Fosgen kan skada lungorna.

Det är därför viktigt att:

  • avfettade delar torkas omsorgsfullt före svetsning.
  • bad med klorerade kolväten täcks över.

För att arbeta säkert iaktta följande:

Använd den strömstyrka som elektrodtillverkaren rekommenderat.

Använd punktutsug vid arbete inomhus (AFS 1992:9). Punktutsug måste flyttas efter svetsfogen då längre fogar svetsas.

För att undvika rök- och gasutveckling från färg eller annan ytbeläggning behöver man frilägga grundmaterialet minst 10 cm från svetsstället.

För att undvika rök- och gasutveckling från skumisolering av polyuretan behöver man frilägga grundmaterialet minst 25 cm från värmningsstället (AFS 1993:4).

Det är lämpligt att använda friskluftsmask eller tryckluftsmask vid svetsning av höglegerat stål, vid arbete i trånga utrymmen och vid svetsning av belagt material.

I en lokal där svetsning regelmässigt förekommer ska arbetsgivaren se till att luften undersöks med avseende på halten av svetsrök (AFS 1992:9).

Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning endast utföras av den som har arbetstillstånd för detta (AFS 1992:9).

Om det är möjligt använd TIG- eller MIG/MAG-svetsning i stället för belagda elektroder vid svetsning i höglegerat krominnehållande stål.

Litteratur

  • Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Smältsvetsning och termisk skärning. AFS 1992:9.
  • Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Härdplaster. AFS 1993:4.
  • Elsäkerhetsverkets författningssamling. Starkströmsföreskrifterna. ELSÄK-FS 1994:7.
PDF

Senast ändrad av: Sonja di Gleria
16 juli 2019

 


Kontakta oss

Besöksadress:
Grev Turegatan 12A
Visa på kartan ›

Postadress:
Box 5073
102 42 Stockholm

Telefon, växel:
08-120 304 00

E-post:
info@svets.se

Svetskommissionen  Box 5073, 102 42 Stockholm  Tel: 08-120 304 00  E-post: info@svets.se