"Standard ersätter inte utbildning, sunda bedömningar och god teknisk praxis", Mathias Lundin

Figur: Begreppet svetsstandarder används här för horisontella standarder (eller linjestandarder) och som i princip är oberoende av produkt/applikation. I vertikala standarder å som produktstandarder eller tillämpningsstandarder ställs krav på bland annat svetsning genom referens till svetsstandarder med eller utan tilläggskrav.

Svetskommissionens arbete med standarder

Svetskommissionen har genom ett avtal med SIS huvudansvaret för fogningsteknisk standardisering i Sverige. Det innefattar även en del besläktade förfaranden som lödning, skärning och sprutning. Svetskommissionen deltar i arbetet med internationella standarder inom ISO och i arbetet med europastandarder inom CEN.

Det svenska arbetet med fogningsstandard sker i bakgrundsnätverket som leds av Svetskommissionens K2 Standardiseringskommitté. Arbetet går att följa som medlem i K2 eller någon av dess arbetsgrupper AGS 440 till 451

Standarder är grunden

Den främsta anledningen till att Svetskommissionen grundades 1931 var avsaknaden av regler inom svetsområdet. Utan regler var det svårt att få svetsade konstruktioner accepterade.

Under tiden fram till 1976 utarbetade Svetskommissionen ett antal normer, t ex pannsvetsnormer och byggsvetsnormer. 1976 träffade Svetskommissionen ett avtal med MNC (som senare slogs samman med SMS vilket i sin tur gått upp i SIS) att utarbeta svensk svetsteknisk standard. Fram till 1987 utarbetades ett antal standarder. En del av dem överensstämde tekniskt med ISO-standarder. Från 1987 har bara ISO- och europastandarder utgivits, de flesta översatta till svenska.

Beställ aktuell standard

När man följer och hävdar överensstämmelse med standard är det väsentligt att man har tillgång till den aktuella standarden. Standarder finns tillgängliga via www.sis.se. (Publika ISO-standarder)