Del 1

Vid gassvetsning och gasskärning upphetta arbetsstycket med en låga. Lågan består av en blandning av bränngas och syrgas som antänts då den lämnar munstycket. Vid gasskärning tillförs ytterligare syrgas under högt tryck mot den uppvärmda metallytan.

Risker med gas

Huvudsakliga risker

• Brand/explosion på grund av bränngas/syrgas
• Stänk och slaggpartiklar
• Strålning
• Buller
• Luftföroreningar (rök och gaser)

Brand och explosion

Blandningar av bränngas och luft tänder vid kontakt med heta ytor:

• acetylen vid 300 °C
• naturgas vid 590 °C
• propan vid 470 °C

Explosionsrisk finns hos bränngas/luft-blandningar där bränngasandelen är minst 2 volymprocent.

Jämfört med luft är

• acetylen och naturgas lättare.
• gasol (propan och butan) betydligt tyngre och kan ansamlas i gropar i golvet och i verktygslådor.

Syrgas är en förutsättning för förbränning. En ökning av luftens syrehalt med 3 % leder till en fördubblad förbränningshastighet. Syrgas kan självantända olja och fett.

Tänk på detta:

• Blås aldrig rent kläder med syrgas.
• Använd aldrig syrgas för andra ändamål än den är avsedd för.
• Ventilera aldrig med syrgas.
• Kyl aldrig med syrgas.
• Lämna aldrig munstycket till brännaren öppen så att syrgas läcker ut.
• Smörj aldrig armaturer för syrgas med olja eller fett.
• Låt aldrig olja eller fett komma in i syrgasströmmen.
• Håll händerna borta från syrgasströmmen om du har olja eller fett på dem.

Öka gassäkerheten

Säker utrustning

Otäta kopplingar leder ofta till att bränngas eller syrgas läcker ut utan att man märker det.

Det är därför viktigt att dagligen:

• Se till att alla kopplingar är åtdragna.
• Kontrollera anslutningarna och att slangarna är fria från sprickor och andra skador.
• Säkra gasflaskorna mot vältning.
• Skydda gasslangar mot överkörning.
• Skydda gasslangar mot glödande metalldelar och slaggdroppar.
• Innan du ansluter regulatorn, blås ur avstängningsventilen genom att öppna/stänga.
• Öppna avstängningsventilen/flaskventilen långsamt med en jämn rörelse

Tänk på följande:

• Lägg aldrig ner en ansluten brännare i verktygslådan.
• Placera en värmetålig handske vid gasflaskan.
• Skarva inte acetylenslangen med kopparrör.
• Blanda inte delar från olika fabrikat i samma utrustning.
• Arbeta endast med felfri utrustning.

I Sverige används två typer av brännare. Den vanligaste är injektorbrännare men även tryckbrännare förekommer.

Vid montering testas injektorbrännaren på följande sätt:

• Anslut enbart oxygenslangen till handtaget.
• Öppna syrgasventilen vid svetsbrännaren.
• Öppna bränngasventilen vid svetsbrännaren.
• Kontrollera injektionsförmågan vid den öppna bränngasanslutningen.

Injektorbrännaren antänds på följande sätt:

• Öppna syrgasventilen vid handtaget.
• Öppna bränngasventilen vid handtaget.
• Tänd den utströmmande gasblandningen.
• Justera lågan.
• Stäng bränngasventilen innan syrgasventilen stängs.

Svetsbrännare ska ha backventil mellan svetshandtag och slang för både bränngas och syrgas (AFS 1992:9).

Bakslagsspärr måste finnas vid acetylenflaskan (MSBFS 2020:1) och en sådan rekommederas dessutom för propan och syrgas.

Om bakslagsspärr saknas finns risk för:

• slangexplosion
• brännskador

Stänk och slaggpartiklar kan orsaka både brännskador och bränder. Det är viktigt att skyddskläder är tillverkade av material som inte antänds lätt eller smälter.

Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning endast utföras av den som har arbetstillstånd för detta (AFS 1992:9).

Andra risker med gas

Strålning

Lågan ger ifrån sig både synlig och infraröd strålning. Särskild uppmärksamhet ska fästa vid bländningsrisken.

Man kan skydda sig genom:

Skyddsglas med lämplig täthetsgrad som återfinns i svensk standard SS 88 21 14.

Buller

Vid gasskärning ligger ljudnivån ofta över 85 dB(A), då är det nödvändigt att använda hörselskydd.

Luftföroreningar

• Vid förbränning uppstår luftföroreningar. De allvarligaste hälsoriskerna kommer från kväveoxider. Kväveoxider är en blandning av flera gaser bland annat kvävedioxid och kvävemonoxid. 
• Mängden kväveoxider beror på lågans storlek och hur länge förbränningen varar. En stor fribrinnande låga alstrar mycket kväveoxider.
• Kväveoxider kan vålla allvarliga lungskador, som kan uppträde 12 timmar efter arbetet.
• Från ytbelagda material kan flera olika ämnen frigöras.
• Blymålade material kan frigöra bly som kan påverka nervsystemet.
• Polyuretanfärg eller isolering kan frigöra isocyanater som kan orsaka atma.
• Zink som förekommer i galvaniserade material kan orsaka frossa.

Det är därför viktigt att:

• inte låta lågan brinna fritt i onödan.
• stänga av svets-, värme- eller skärlågan även under korta avbrott mellan arbetsmomenten.
• inte använda ett för stort munstycke.
• använda en gassparare vid fasta arbetsplatser.
• inte använda lågan för att värme upp ett rum.
• använda punktutsug vid arbete inomhus (AFS 1992:9).

Vid gasskärning av ytbelagd plåt kan skadliga ämnen bildas. För att undvika rök- och gasutveckling från färg eller annan ytbeläggning behöver man frilägga grundmaterialet minst 10 cm från värmningsstället.

För att undvika rök och gasutveckling från skumisolering av polyuretan behöver man frilägga grundmaterialet minst 25 cm från värmningsstället (AFS 1993:4).

Använd andningsskydd, halvmask med partikelfilter (P2-filter), då du avlägsnar blymålat eller kadmiumbelagt material.

Var särskilt försiktig vid svetsning och skärning i trånga utrymmen, där det kan vara lämpligt att använda tryckluftsmask.

Litteratur

• Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Smältsvetsning och teknisk skärning. AFS 1992:9.

• Arbetsmiljöverkets författningssamling. Härdplaster. AFS 2005:18.
• Sprängämnesinspektionens författningssamling. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare. MSBFS 2020:1.
• Svetskommissionen. Handbok för flyttbara gasutrustningar. 1992.