Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.

Faror och skydd vid svetsning - gasmetallbågsvetsning med trådelektroder (MIG- och MAG-svetsning)

Del 3

Vid gasmetallbågsvetsning med trådelektroder används olika typer av skyddsgas och trådelektroder.

Vid MIG-svetsning (Metal Inert Gas) används en ädelgas (argon eller helium) som skyddar smältan mot luften. Vid aluminiumsvetsning består elektroden till övervägande del av aluminium eller aluminiumlegeringar. Nickelhaltiga elektroder används till Inconel, Nimonic och Hastalloy.

Vid MAG-svetsning (Metal Active Gas) används en skyddsgas-blandning av argon och oxiderande gas (koldioxid eller oxygen) eller ren koldioxid. Trådelektroden består av olegerat, legerat eller höglegerat stål.

Risker vid gasmetallbågsvetsning

Huvudsakliga risker

  • elström
  • strålning
  • brand pga stänk och slaggpartiklar
  • luftföroreningar (rök och gaser)

Elström

Svetsströmmen kan vid oförsiktig hantering ledas genom människokroppen. Beroende på strömslag, strömstyrka, strömväg och exponeringstid kan detta leda till

  • muskelkramper.
  • oregelbunden hjärtverksamhet.
  • hjärtstillestånd respektive hjärtkammarflimmer.

Tänk på detta:

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsströmkällan för normaldrift är för likström: 113 V toppvärde.

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsning i utrymmen med förhöjd risk för elchock dvs fuktiga, varma eller trånga utrymmen är för likström: 113 V toppvärde (ELSÄK-FS 1994:7).

Det elektriska motståndet (isoleringen) ska vara högt.

Använd därför:

  • läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
  • skor (skyddsskor) med hela gummisulor.

Vid kapning av trådändar skall torra handskar användas. Trådelektroder får endast bytas i spänningsfritt tillstånd. Dessutom finns det risk för stick- och brännsår i händerna orsakade av heta trådändar.

Brand pga stänk och slaggpartiklar

Stänk och slaggpartiklar kan orsaka både brännskador och bränder. Det är viktigt att skyddskläder är tillverkade av material som inte antänds lätt eller smälter.

Strålning

Ljusbågen alsrar stark strålning inom de ultravioletta, synliga och infraröda våglängdsområdena.

Detta kan leda till:

  • bländning.
  • svetsblänk som är en smärtsam ögoninflammation.
  • nedsatt syn på grund av skada på näthinnan.
  • skada på oskyddad hud, "svidande solbränna".

Öka säkerheten

Man kan skydda sig genom:

  • svetsoverall eller andra täckande arbetskläder med läderförkläde.
  • läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
  • svetsskärm eller svetshjälm med siktglas som regleras med flytande kristaller eller fasta standardiserade siktglas (SS 88 21 14).

Buller

Det alstrade bullret motiverar användningen av hörselskydd, som även skyddar hörselgången mot inkommande svetsloppor.

Luftföroreningar

  • Den bildade röken kommer huvudsakligen från trådelektroderna och i mindre utsträckning från grundmaterialet. Stora mängder av järnoxider frigörs. Vid svetsning av höglegerade stål kan höga lufthalter förekomma av ett flertal ämnen. Från ytbelagda material kan flera olika ämnen frigöras.
  • Aluminium och mangan kan påverka det centrala nervsystemet.
  • Blymålade material kan frigöra bly som kan påverka nervsystemet.
  • Järnoxider kan orsaka irritation i luftvägarna i form av hosta.
  • Nickeloxider och kromater kan orsaka cancer.
  • Polyuretanfärg eller isolering kan frigöra isocyanater som kan orsaka astma.
  • Zink som förekommer i galvaniserade material kan orsaka frossa.
  • Då koldioxid ingår som skyddsgas, alstras dessutom kolmonoxid. Vid MIG/MAG-svetsning bildas ozon.
  • Kolmonoxid kan påverka blodets syreupptagningsförmåga.
  • Ozon irriterar luftväger och lungor.
  • Vid svetsning av metalldelar, som rengjorts från fett med klorerade kolväten, t ex trikloretylen eller tetrakloretylen, kan fosgen bildas. Detta kan ske även i närheten av bad med klorerade kolväten.
  • Fosgen kan skada lungorna.

Det är därför viktigt att:

  • avfettade delar torkas omsorgsfullt före svetsning.
  • bad med klorerade kolväten täcks över.

Vid användning av svetsspray kan det uppstå giftiga gaser. Därför skall svetssprayer endast sprayas på svetspistolen (alltså i små mängder), men inte på arbetsstycket (stor yta).

För att arbeta säkert iaktta följande:

Använd den strömstyrka, spänning och skyddsgasmängd som elektrodtillverkaren rekommenderat.

Använd punktutsug vid arbete inomhus (AFS 1992:9). Punktutsug måste flyttas efter svetsfogen då längre fogar svetsas. Ett integrerat utsug i svetspistolen är därför lättare att använda. Om ytterligare ventilation krävs, använd friskluftsmask.

För att undvika rök- och gasutveckling från färg eller annan ytbeläggning behöver man frilägga grundmaterialet minst 10 cm från svetsstället.

För att undvika rök och gasutveckling från skumisolering av polyuretan behöver man frilägga grundmaterialet minst 25 cm från värmningsstället (AFS 1993:4).

Det är lämpligt att använda friskluftsmask eller tryckluftsmask vid svetsning av höglegerat stål, aluminium och vid svetsning av belagt material och vid arbete i trånga utrymmen.

I en lokal där svetsning regelmässigt förekommer ska arbetsgivaren se till att luften undersöks med avseende på halten av svetsrök (AFS 1992:9).

Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning endast utföras av den som har arbetstillstånd för detta (AFS 1992:9).

Om det är möjligt använd TIG-svetsning pulverbågsvetsning i stället för MIG- och MAG-svetsning.

Litteratur

  • Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Smältsvetsning och termisk skärning. AFS 1992:9.
  • Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Härdplaster. AFS 1993:4.
  • Elsäkerhetsverkets författningssamling. Starkströmsföreskrifterna. ELSÄK-FS 1994:7.
PDF

Senast ändrad av: Sonja di Gleria
16 juli 2019

 


Kontakta oss

Besöksadress:
Grev Turegatan 12A
Visa på kartan ›

Postadress:
Box 5073
102 42 Stockholm

Telefon, växel:
08-120 304 00

E-post:
info@svets.se

Svetskommissionen  Box 5073, 102 42 Stockholm  Tel: 08-120 304 00  E-post: info@svets.se