Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.

Dimensionering av gymnasiet ger bättre kompetensförsörjning

Svetsare är topp fem bland de yrkena med hög efterfrågan i de flesta regionerna enligt Arbetsförmedlingen. Inom yrket råder mycket liten konkurrens på arbetsmarknaden, även på lång sikt. Tillväxtverket pekar också ut svetsare som bristyrke. Ändå läggs svetsutbildningar ner runt om i landet, till och med på ett antal industriorter där behovet är skriande.

Onsdag 6 april 2022 beslutade Riksdagen i enlighet med regeringens förslag om att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier. Enligt:

Riksdagens beslut om ändring i skollagen innebär att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesförberedelsen ska också programmens omfattning utökas, vad gäller både gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska dock vara möjligt att välja bort grundläggande behörighet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas höstterminen 2023.

Varför sker detta nu?

I korthet finns det två anledningar. Dels eftersom antalet utbildningsplatser i Sverige helt styrs av vad eleverna väljer, och inte av vad arbetsmarknaden behöver. Dels eftersom intresset för yrkesutbildningar i allmänhet och industritekniska utbildningar i synnerhet vid valet till gymnasiet länge varit lågt, och dessutom minskat.

Enligt Skolverkets elevstatistik för läsåret 2008/09 gick 40 procent av nybörjarna på nationella program på ett yrkesprogram. Läsåret 2011/12 hade andelen minskat till 34 procent. Åren därpå sjönk andelen ytterligare och sedan läsåret 2015/16 har andelen elever på yrkesprogram stabiliserats på strax under 30 procent.

Skolverkets uppföljning av elever som avslutade ett högskoleförberedande program läsåret 2014/15 visar att det tre år senare endast var 50 procent av kvinnorna och 41 procent av männen som påbörjat högskolestudier.

Antalet elever som väljer Industritekniska programmet, där svetsutbildning ingår, har legat på 1,3-1,4 procent de senaste åren.

Se vidare Skolverkets officiella statistik, www.skolverket.se/statistik.

Men varför just denna åtgärd?

Man kan konstatera att frågan om huruvida yrkesutbildningar ska innehålla så mycket studieförberedande ämnen att de ger behörighet till universitet och högskola utan komplettering har stötts och blötts i många år, och ändrats fram och tillbaka. Argumentet mot är att den yrkesförberedande delen av utbildningen utarmas i förhållande till arbetsmarknadens behov. Argumentet för är att elever visar sig välja utbildningar som anses hålla ”fler dörrar öppna”, t.ex. valmöjligheten om vidare studier.

Det verkar vara ett betydligt tuffare politiskt problem att införa ett system där arbetsmarknadens behov också påverkar antalet utbildningsplatser. Men situationen är synnerligen akut för att öka antalet studerande på yrkesutbildningar. Därför har riksdagens beslut blivit en viktig åtgärd.

Fler åtgärder behövs

I januari 2022 lämnade Regeringen över en remiss till Lagrådet1 som i stort stödjer sig på Lars Stjernkvists utredning om gymnasieskolan från 20192. I utredningen uppmärksammar Stjernkvist bland annat problemet med dimensionering av gymnasieskolan baserat enbart på elevens val. Han konstaterar att ”utbudet av utbildning bör bestämmas med hänsyn till både elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov”, och dessutom att ”tillgången till och bredden av yrkesutbildning i komvux behöver öka”. Man ska komma ihåg att det varje år i Sverige är något fler som utbildas inom komvux än på gymnasiet.

I lagrådsremissen förslås bland annat att:

  • arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux)
  • kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde
  • en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till
  • ett nytt godkännande av en ansökan som huvudman för gymnasieskolan ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov
  • det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i
  • en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret bl.a. ska vara att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt

De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

I remissen framgår också att ett större ansvar läggs på huvudmännen (kommun/skola) att ta hänsyn till information om kompetensbehov, vilket i sin tur ska vara en del i beslutsunderlaget för vilka utbildningar som ska erbjudas.

Sedan utredaren Lars Stjernqvist fick utredningsuppdraget av regeringen 2018 har Svetskommissionen via Nationella programrådet3, samverkan med arbetsmarknadens parter och andra branscher inom industrin drivit frågan om matchningsproblematiken, det vill säga bristen på kompetenta svetsare.

Svetsbranschen efterfrågar radikala förändringar som leder till utbildning av fler unga med kompetens som matchar arbetsmarknadens behov. Vi inser dock att bristen på kompetenta svetsare inte på många år kommer att kunna lösas genom utbildning av unga. Därför är det viktigt för industrin och arbetsmarknadens organisationer att utnyttja möjligheterna att kompetensutveckla redan yrkesverksamma, t.ex. genom validering av svetsare, se www.svets.se/validering.

1 Lagrådsremiss ”Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning”, Anna Ekström 27 januari 2022

2 Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (U 2018:01)

3 Svetskommissionen ingår i Skolverkets nationella programråd för Industritekniska programmet där utbildning av svetsare ingår.

PDF

Senast ändrad av: Jens Nyström

 


Bli medlem

Medlemskapet i Svetskommissionen säkrar dina möjligheter till ökad lönsamhet.

1. Kostnadsfri rådgivning
2. Information om standarder
3. Fogningstekniskt nätverk
4. Tidningen Svetsen

Kontakta oss

Besöksadress:
Grev Turegatan 12A
Visa på kartan ›

Postadress:
Grev Turegatan 12 A
114 46 Stockholm

Telefon, växel:
08-120 304 00

E-post:
info@svets.se

Svetskommissionen  Grev Turegatan 12 A, 114 46 Stockholm  Tel: 08-120 304 00  E-post: info@svets.se