Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.

Faror och skydd vid svetsning - gasbågsvetsning med volframelektrod (TIG-svetsning)

Del 4

Vid TIG-svetsning (Tungsten Insert Gas) används en ädelgas (argon eller helium) som skyddar smältan mot luften. Vid svetsning av vissa metaller tillsätts små mängder hydrogen (vätgas) till skyddsgasen. Volframelektroden förbrukas inte. Tillsatsmaterial tillförs för hand. Tillsatsmaterialet kan bland annat bestå av låglegerat stål, aluminium, nickel eller rostfritt stål.

Risker med gasbågsvetsning

Huvudsakliga risker

  • Elström
  • Brand på grund av stänk och slaggpartiklar
  • Strålning
  • Luftföroreningar (rök och gaser)

Elström

Svetsströmmen kan vid oförsiktig hantering ledas genom människokroppen. Beroende på strömslag, strömstyrka, strömväg och exponeringstid kan detta leda till:

  • muskelkramper.
  • oregelbunden hjärtverksamhet.
  • hjärtstillestånd respektive hjärtkammarflimmer.

Tänk på detta:

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsströmkällan för normaldrift är

  • för likström: 113 V toppvärde.
  • för växelström: 113 V toppvärde och 80V effektivvärde.

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsning i utrymmen med förhöjd risk för elchock dvs fuktiga, varma eller trånga utrymmen är

  • för likström: 113 V toppvärde
  • för växelström: 68 V toppvärde och 48 V effektivvärde (ELSÄK-FS 1994:7).
  • Det elektriska motståndet (isoleringen) ska vara högt.

Använd därför:

  • läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
  • skor (skyddsskor) med hela gummisulor.

Brand pga stänk och slaggpartiklar

Stänk och slaggpartiklar kan orsaka både brännskador och bränder. Det är viktigt att skyddskläder är tillverkade av material som inte antänds lätt eller smälter.

Strålning

Ljusbågen alsrar stark strålning inom de ultravioletta, synliga och infraröda våglängdsområdena.

Detta kan leda till:

  • bländning.
  • svetsblänk som är en smärtsam ögoninflammation.
  • nedsatt syn på grund av skada på näthinnan.
  • skada på oskyddad hud, "svidande solbränna".

Man kan skydda sig genom:

  • svetsoverall eller andra täckande arbetskläder med läderförkläde.
  • läderkraghandskar på båda händerna.
  • svetsskärm eller svetshjälm med siktglas som regleras med flytande kristaller eller fasta standardiserade siktglas (SS 88 21 14).

Luftföroreningar

Den bildade röken kommer huvudsakligen från grundmaterialet. Jämfört med andra svetsmetoder alstras tämligen små mängder av rök. Detta gäller även bildade aluminium-, krom- och nickelföreningar. Vid TIG-svetsning bildas ozon.

Ozon irriterar luftväger och lungor.

Vid svetsning av metalldelar, som rengjorts från fett med klorerade kolväten, t ex trikloretylen eller tetrakloretylen, kan fosgen bildas. Detta kan ske även i närheten av bad med klorerade kolväten.

Fosgen kan skada lungorna.

Öka säkerheten

Det är därför viktigt att:

  • avfettade delar torkas omsorgsfullt före svetsning.
  • bad med klorerade kolväten täcks över.

Vid användning av svetsspray kan det uppstå giftiga gaser. Därför ska svetssprayer endast sprayas på svetspistolen (alltså i små mängder), men inte på arbetsstycket (stor yta).

För att arbeta säkert iaktta följande

Använd den strömstyrka och skyddsgasmängd som elektrodtillverkaren rekommenderat.

Använd punktutsug vid arbete inomhus (AFS 1992:9). Punktutsug måste flyttas efter svetsfogen då längre fogar svetsas.

För att undvika rök- och gasutveckling från färg eller annan ytbeläggning behöver man frilägga grundmaterialet minst 10 cm från svetsstället.

För att undvika rök och gasutveckling från skumisolering av polyuretan behöver man frilägga grundmaterialet minst 25 cm från värmningsstället (AFS 1993:4).

Volframelektroder som innehåller toriumoxid avger låg radioaktiv strålning. Dessa elektroder bör förvaras i slutna behållare, dock inte vid arbetsplatsen.

Vid slipning av toriumhaltiga elektroder ska slipdammet sugas upp separat och betraktas som miljöfarligt.

Vid svetsning med växelström, som innebär en ökad elektrodslitning, ska om möjligt toriumfria elektroder användas.

I en lokal där svetsning regelmässigt förekommer ska arbetsgivaren se till att luften undersöks med avseende på halten av svetsrök (AFS 1992:9).

Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning endast utföras av den som har arbetstillstånd för detta (AFS 1992:9).

Litteratur

  • Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Smältsvetsning och termisk skärning. AFS 1992:9.
  • Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Härdplaster. AFS 1993:4.
  • Elsäkerhetsverkets författningssamling. Starkströmsföreskrifterna. ELSÄK-FS 1994:7.
  • Framställt av Svetskommissionen och Arbetslivsinstitutet. Illustrationer: Bosse Näsström. Detta informationsblad har omarbetats efter en folder utgiven av bundesanstalt für Arbeitsschutz och Deutscher Verband für Schweisstechnik.
PDF

Senast ändrad av: Sonja di Gleria
16 juli 2019

 


Kontakta oss

Besöksadress:
Grev Turegatan 12A
Visa på kartan ›

Postadress:
Box 5073
102 42 Stockholm

Telefon, växel:
08-120 304 00

E-post:
info@svets.se

Svetskommissionen  Box 5073, 102 42 Stockholm  Tel: 08-120 304 00  E-post: info@svets.se